15 december, 2022
Cancervården stärks – fyra nya tillstånd för högspecialiserad vård
Sahlgrenska Universitetssjukhusets cancervård stärks med fyra nya tillstånd för nationell högspecialiserad vård. "NHV-tillståndet gör att vi kan fortsätta med våra studier och utveckla vården för en patientgrupp som sällan gör sin röst hörd", säger Katja Stenström Bohlin, överläkare inom gynekologisk tumörkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Katja Stenström Bohlin, överläkare. Bild: Ines Sebalj.
LÄS MER: Västra Götalandsregionen tilldelas högspecialiserad cancervård
Tidigare i år ackrediterades Sahlgrenska Universitetssjukhuset som Comprehensive Cancer Centre. En internationell kvalitetsstämpel på att sjukhuset är ett av de främsta i Europa när det gäller cancervård. 14 december meddelade Socialstyrelsen att Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset får fyra nya tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård på cancerområdet, något som ytterligare stärker profilen inom cancervård.
Fyra nya tillstånd inom cancervård
Med nationell högspecialiserad vård (NHV) menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära och multiprofessionella team.
De fyra nya tillstånden för nationell högspecialiserad vård inom cancervården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är:
- Kurativt syftande behandling av vulvacancer
- Retroperitoneal lymfkörtelutrymning vid testikelcancer
- Cytoreduktiv kirurgi kombinerad med varm cellgiftsbehandling i bukhålan för patienter med spridd cancer i bukhinnan (HIPEC)
- Isolerad hyperterm perfusion
Pionjärer inom multidisciplinärt arbete med testikelcancer
Testikelcancer är en relativt ovanlig diagnos, och utgör endast cirka en procent av alla cancerfall. Det är den unge mannens vanligaste cancerform och drabbar män mellan 15–40 år. Överlevnaden är extremt god och ligger idag på 97–98 procent i Sverige, alla sjukdomsstadier inräknade. Enskilda grupper med mer avancerad sjukdom har dock en sämre prognos.
Verksamhet Urologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en av två verksamheter i Sverige som gör de så kallade lymfkörtelutrymningarna (RPLND) som patienter med spridd sjukdom ibland behöver genomgå. Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först i Norden med att implementera minimalinvasiv kirurgi för dessa patienter.
– Det som är unikt med vår verksamhet är att vi var tidigt ute med robotkirurgi. Ungefär en tredjedel av alla som remitteras till oss selekteras till robotkirurgi. Det gäller patienter med begränsad tumörbörda. Mer avancerade fall måste fortfarande opereras med öppen teknik, säger Anna Grenabo Bergdahl, urolog och överläkare och ansvarig för NHV-processen gällande RPLND testikelcancer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ett av kriterierna för att få ett NHV-tillstånd handlar om att arbete i multidisciplinära team. Något som verksamheten var tidigt ute med. Samverkan med onkologer men också andra kirurgiska specialiteter är en grundförutsättning för ett framgångsrikt arbete kring testikelcancerpatienter. Nätverk som SWENOTECA och nationella multidisciplinära konferenser spelar en avgörande roll.
– NHV-tillstånd innebär ett förnyat förtroende att hantera avancerad retroperitoneal tumörkirurgi för testikelcancerpatienter. Vi har en välfungerande struktur som vi byggt upp här i gruppen och ett bra nationellt och internationellt samarbete, säger Anna Grenabo Bergdahl.
Unik cancerbehandling – isolerar en kroppsdel
Isolerad hyperterm perfusion är ett samlingsnamn för cancerbehandlingar där man kirurgiskt isolerar en kroppsdel eller ett organ och via slangar kopplar detta till en hjärt-lungmaskin.
Kroppsdelen eller organet är då isolerat från resten av kroppen, och man kan sedan under en timmes tid skölja kroppsdelen/organet med en mycket hög dos av cellgift, sedan sköljs cellgifterna bort, och den normala cirkulationen återställs. Fördelen är att man kan ge en i princip dödlig dos av cellgift till en isolerad del av kroppen, utan biverkningar i resten av kroppen.
– Ett NHV-tillstånd för den unika cancerbehandlingen isolerad hyperterm perfusion visar att vi är det ledande sjukhuset inom området, där vi inte bara tar hand om alla Sveriges patienter, utan även patienter från hela världen. Patientnyttan är stor, då dessa patienter med avancerad cancer har få eller inga andra behandlingsmöjligheter, och med det positiva resultat från vår nyligen publicerade kliniska studie SCANDIUM, så kan vi nu erbjuda denna metod även för patienter med levermetastaser från ögonmelanom, säger Roger Olofsson Bagge, professor och överläkare.
Metoden används framför allt vid hudcancer som sprider sig i extremiteter eller mjukdelstumörer, sarkom, där man annars måste amputera kroppsdelen. En särskild nisch är att man kan behandla patienter med levermetastaser av malignt melanom som uppstår i ögat, vilket drabbar cirka 40 patienter per år i Sverige, och som idag inte har någon annan effektiv behandling att tillgå.
Cytoreduktiv kirurgi och HIPEC på Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Om en tarmcancer sprider sig i bukhålan är prognosen dålig. Vanlig cellgiftsbehandling rår som regel inte på metastaser på bukhinnan och att bara ta bort förändringarna kirurgiskt leder oftast till snabbt återfall. En metod som därför används inom vården är att behandla patienter med ett varmt cellgiftsbad i anslutning till operationen.
– Metoden går ut på att vi under operation skalar bort bukhinnan, där de små dottertumörerna har satt sig. Ofta behöver delar av tarmen eller andra organ tas bort också. När vi har tagit bort all cancer vi ser, så sköljs bukhålan med cellgifter i form av ett varmt bad under 30 minuter. Och innan dess har patienten också fått cellgifter i blodet för bästa effekt, säger Elinor Bexe Lindskog, kirurg och forskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
För verksamhet Kirurgi Östra på Sahlgrenska Universitetssjukhuset innebär ett NHV-tillstånd inom cytoreduktiv kirurgi och HIPEC att teamet kan fortsätta utveckla metoderna vid behandlingen av bukhinnemetastaser. Operationen är vanligtvis omfattande, tidskrävande och tekniskt komplicerad. Kombinationen av kirurgi och cellgiftsbehandling innebär en stor belastning för patienterna, som måste vara relativt unga och friska för att klara behandlingen. Komplikationsrisken är förhöjd jämfört med mycket annan stor cancerkirurgi, vårdtiden är lång och återhämtningen långsam.
– Det här cancerstadiet, med spridning till bukhinnan och andra organ, innebär en högre återfallsrisk efter behandling. Kombinationen av kirurgi och samtidig cellgiftsbehandling syftar till att minska den risken. Tyvärr drabbas ganska många patienter ändå av återfall efter några år, men en del patienter blir botade, säger Dan Asplund, läkare och ansvarig för teamet som utför behandlingen.
Verksamheten driver också translationella studier om/av hur man i framtiden kan behandla tumörer mer specifikt genom att definiera immunförsvaret i bukhinnemetastaserna och testa om cancercellernas omgivning påverkar hur tumören svarar på cellgifter. En form av precisionsmedicin.
– Det övergripande målet med forskningen är att med hjälp av den individuella tumörens egenskaper kunna förlänga överlevnaden vid tjock- och ändtarmscancer, säger Elinor Bexe Lindskog.
En av fyra enheter för vulvacancerbehandling
Vulvacancer är en ovanlig cancerform som drabbar cirka 150 kvinnor om året och medelåldern är hög, 75 år. Majoriteten behandlas med kirurgi men strålbehandling kan också bli aktuell.
– Det är fantastiskt att se hur forskningsaktiviteten har ökat inom detta område där det finns begränsat med vetenskapligt underlag. Vår verksamhet deltar just nu i tre nationella forskningsstudier och en internationell studie. NHV-tillståndet gör att vi kan fortsätta med våra studier och utveckla vården för en patientgrupp som sällan gör sin röst hörd, säger Katja Stenström Bohlin, överläkare inom gynekologisk tumörkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Den nationella centraliseringen innebär tydligt ökat fokus på sjukdomen med införande av nationell multidisciplinär konferens och bildande av en nationell vulvacancergrupp. Ett nationellt vårdprogram är framtaget och en markant ökad forskningsaktivitet kan ses inom området, enligt Katja Stenström Bohlin. Inom Västra Götalandsregionen har två studier nyligen publicerats och ytterligare två studier pågår varav en kommer att analysera utfallet av den nationella nivåstruktureringen, om det har bidragit till en mer jämlik vård med förbättrad överlevnad.
Här kan du läsa en av studierna: