4 mars, 2022
Så förbereder sig sjukhuset på att ta emot patienter från Ukraina
Per Örtenwall, traumakirurg och före detta kirurg vid Försvarsmedicinskt centrum berättar hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan förbereda sig på att ta emot krigsskadade patienter från Ukraina. "Jag hoppas att vi via EU kan få möjlighet att bidra med Sahlgrenska Universitetssjukhusets kompetens och ta emot skadade."
"Det görs kontinuerliga traumaövningar med enskilda patienter, men det är sällan vi övar med ett större antal skadade", säger Per Örtenwall. Bild: Ines Sebalj.
I en situation där Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan komma att vårda krigsskadade patienter kan det i första hand innebära rekonstruktiv kirurgi, till exempel inom plastikkirurgi och ortopedi.
– Vad sjukhuset kan göra är att ta emot skadade personer som evakuerats från Ukraina till olika specialistcentra runt om i Europa. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en välfungerande traumaorganisation, speciellt vad gäller det akuta mottagandet. Jag ser dock inte att vi som enskild organisation kan göra så mycket på plats i Ukraina. Däremot kan vi ta emot dem som evakuerats och erbjuda rekonstruktiv kirurgi, dagar eller veckor efter skadetillfället.
Inom Försvarsmakten har Per Örtenwall i Sverige bland annat arbetat med utbildning och att utvärdera sjukvårdsmateriel. Han har också gjort flera utlandsplaceringar, både i civila och militära sammanhang, och bland annat arbetat vid spårvagnsolyckan på Vasaplatsen 1992 och brandkatastrofen på Hisingen 1998.
– När man går inne på ett sjukhus är det mycket man tar för givet, att infrastrukturen finns på plats, att det finns el och värme. När man arbetar inom Försvarsmakten inser man att det där kräver en jätteorganisation för att få på plats.
Engagemanget för frågor inom kris och katastrof började när Per som ung kirurg inom kärlkirurgi på Östra sjukhuset fick ta över kursen i Krig och katastrofmedicin som på den tiden var obligatorisk på läkarprogrammet. Det hela ledde till flera uppdrag och under många år var han anställd inom Försvarsmakten, men med en fot kvar inom sjukvården för att behålla den kliniska kompetensen.
– I Sverige är vi vana vid att hantera knivskador, skottskador, trafikskador och arbetsplatsolyckor. Det görs kontinuerliga traumaövningar med enskilda patienter, men det är sällan vi övar med ett större antal skadade. Uthållighet och vårdplatsbrist är utmaningarna om vi skulle få många skadade patienter över en längre tid.
Vi den stora LIV-övningen för några år sedan visade det sig att Sahlgrenska Universitetssjukhuset kunde ta emot 104 patienter under loppet av fyra timmar, vilket visar på en oerhörd kraft enligt Örtenwall. Övningen visade på att sjukhusets kompetens var hög och att det finns nyckelpersoner som arbetat länge inom organisationen och kunde lösa de problem som uppstod.
– Något som övningen LIV och också pandemin har visat på är vikten av att tänka långsiktigt. Vi klarar det akuta, men hur ska man klara det långsiktigt? Det kräver ett stort arbetsledaransvar.
Viktiga principer inom kris -och katastrofmedicin
- Prioritera:
”Triagering – något som används dagligen i akutsjukvården”.
- Hushålla med resurserna:
”I praktiken betyder det att: inte överbelägga alla akutsalar, utan spara utrymme, och hushålla med resurserna”.
- Tänka långsiktigt:
”Något som övningen LIV visade. Vi klarar det akuta, men hur ska man klara det långsiktiga?”