8 januari, 2021
”Vi är en av landets ledande sjukhusenheter när det gäller kirurgi för svår endometrios”
I januari får endometriosteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset officiellt sitt uppdrag från Socialstyrelsen att bedriva nationell högspecialiserad vård. Ambitionen är att koncentrera den specialiserade vården till ett fåtal enheter i landet.
Ylva Strandberg, överläkare verksamhet Gynekologi och reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tillsammans med kollegan Nimmi Domgren, barnmorska. Foto: Paul Björkman
Uppdraget innebär att ett fåtal av landets sjukhus med en handfull kirurger genomför de mest komplicerade ingreppen. På så sätt kan de teamen specialiseras ytterligare och dra lärdomar från varandra. Remisserna kommer från andra sjukhus och gynekologer där man misstänker att svår kirurgi behöver genomföras. Innan dess ska patienten redan vara utredd.
– Det kommer att innebära ett ökat samarbete mellan andra centrum i Sverige så att vi kan göra likvärdiga bedömningar av vilka patienter vi ska operera, säger Ylva Strandberg, överläkare verksamhet Gynekologi och reproduktionsmedicin.
Historisk tradition på sjukhuset
Totalt har fyra enheter som sökt uppdraget att bedriva nationell högspecialiserad vård gällande endometrios beviljats: Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset i Stockholm, Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Skånes universitetssjukhus i Malmö.
– Vi har sedan tidigare ett multiprofessionellt team så det är inte konstigt att vi fick detta uppdrag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en av landets ledande sjukhusenheter när det gäller kirurgi för svår endometrios, säger Karin Sundfeldt, överläkare och professor, verksamhet Gynekologi och reproduktionsmedicin.
Hon har suttit som representant för Västra Götalandsregionen i Socialstyrelsens grupp för att gemensamt diskutera uppdraget om nationell högspecialiserad vård. Karin Sundfeldt menar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en historisk bakgrund och tradition när det gäller kirurgisk behandling för endometrios. Sjukhuset var nämligen ett av de första med att gå från stora ingrepp med öppen kirurgi till att i stället använda sig av titthålsteknik, laparoskopi, för att ta bort livmoder och muskelknutor.
– Vi har tidigare haft äldre kollegor, som nu gått i pension, som var med och utvecklade detta med att gå från att göra öppen kirurgi till att göra det laparoskopiskt. På så sätt har vi blivit upplärda genom denna tradition, säger Karin Sundfeldt.
– Det känns roligt och hedrande att vi fått detta uppdrag. Det kommer innebära ett ökat samarbete mellan andra centrum i Sverige så att vi kan göra likvärdiga bedömningar av vilka patienter vi ska operera, säger Ylva Strandberg.
Fakta: Nationell högspecialiserad vård
Med nationell högspecialiserad vård (NHV) menas offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära och multiprofessionella team.
På uppdrag av regeringen leder Socialstyrelsen arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt.
Ylva Strandberg hoppas på en mer jämlik vård för patienterna i Sverige.
En eftersatt patientgrupp
Och just prioriteringen av endometriosvården är något både Ylva Strandberg och Karin Sundfeldt brinner starkt för. De menar att sjukvården historiskt negligerat unga kvinnor med mensvärk genom att se problemet som något övergående. En värk som går över vid graviditet eller när man blir äldre.
Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Ungefär var tionde person som har mens har sjukdomen. Sjukdomen har varit känd i minst 100 år, men fortfarande kan det vara svårt för kvinnor att få rätt behandling för sina smärtor.
– Revolutionen har kommit de senaste tio åren när Socialstyrelsen pinpointat problemet och drivit på nationella riktlinjer och öppnat upp för dessa centrumbildningar. Det finns också flera bra och drivande patientföreningar för just endometrios som lobbat mot politiker och massmedia. Eftersom den massmediala uppmärksamheten ökat så har även problemen med sjukdomen ökat i folks medvetande. Om man som tonåring måste gå hem från skolan på grund av svår mensvärk eller kräks vid mens är inte okej, säger Karin Sundfeldt.
”Positivt att kompetensen samlas på ett fåtal ställen”
Ibland kan endometrios ses tydligt genom en cysta på äggstocken. På andra personer handlar det om en smärta med utspridd ärrbildning som kan sitta utspritt i nedre delen av buken. Det innebär svårigheter för eventuell kirurgi. I första hand behandlas mensvärk med värktabletter och sedan hormontabletter. Vid misstanke om endometrios ska alltid hormonbehandling inledas. För att säkerställa en diagnos med 100 procent säkerhet måste en titthålsoperation genomföras. Ofta tar det mellan fyra till sex år innan man får sin diagnos.
– Det finns den där överslätande klappen på axeln som är ett problem. Men fördröjningen för den faktiska diagnosen är motiverad, säger Karin Sundfeldt och Ylva Strandberg fyller i:
– Endometrios är en livslång kronisk sjukdom som kan ge stora funktionsnedsättningar i form av smärta och infertilitet. Men det är ingen livshotande sjukdom och all kirurgi innebär risker. Det är därför väldigt viktigt att veta hur man ska operera och varför. Då kan man göra nytta och inte skapa komplikationer. Därför är det positivt att kompetensen samlas på ett fåtal ställen och där vi tillsammans mellan sjukhusen kan lära av varandra.
Fakta: Remissmall
Är du vårdgivare och vill remittera en patient till endometriosteamet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset?
Här hittar du mer information och remissmall färdig att fylla i.