Stark utveckling för registerforskning

En av forskarna är Ola Bratt, professor i klinisk cancerepidemiologi och överläkare vid Prostatacancercentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han har länge varit aktiv i forskning kring prostatacancer och införandet av regionalt organiserad prostatacancertestning.

Sverige har blivit världsledande inom detta fält tack vare att alla uppgifter om testningen förs in i ett nationellt kvalitetsregister.

– Det är vi ensamma om i världen. I början av året uppmanade EU sina medlemsstater att börja utvärdera screeningprogram för just prostatacancer. Det är precis vad vi gör i Sverige, och vi ligger flera år före resten av Europa. Jag har nyligen berättat om vårt arbete på ett EU-möte, säger han.

Screening pågår i flera regioner

Ola Bratt samarbetar med en forskningsgrupp som i mer än 25 år har forskat kring prostatacancer och screening, och han arbetar nu med att omsätta deras resultat till verklighet för svenska män. Redan nu prövas en screeninglik verksamhet i flera regioner.

– Sju är i gång och ytterligare tio regioner är på gång. Att vi gör detta beror på att Socialstyrelsen och Socialdepartementet ser problem i prostatacancertestning, den är alltför oorganiserad som den är idag, säger han.

En av de viktigaste vägarna framåt är just användandet av register. I det nya nationella kvalitetsregistret för organiserad prostatacancertestning registreras allt från det första blodprovet som mannen erbjuds för att utreda prostatacancer, till resultat av magnetkameraundersökning, vävnadsprov och eventuell cancerbehandling.

Så jämlik vård som möjligt

Sammantaget ger den stora mängden data många viktiga pusselbitar som behövs för att ett nationellt screeningprogram ska kunna införas.

– Det nationella registret innebär oerhört mycket värdefull kunskap. Vi bildade nyligen en nationell samarbetsgrupp för forskning baserad på vår svenska organiserade prostatacancertestning, säger Ola Bratt och fortsätter:

– Forskningen handlar om hur vi bäst ska identifiera män med hög risk att ha en allvarlig prostatacancer, utvärdering av kvaliteten i de olika stegen i screeningprocessen, hur informationen till männen ska utformas, hur de upplever testning och utredning, samt hur socioekonomiska faktorer inverkar på benägenheten att testa sig och genomgå utredning. Allt för att vi ska kunna göra ett framtida screeningprogram så jämlikt som möjligt.

Bäst i landet på klinisk forskning

Registerforskning är ett område som Västra Götalandsregionen, regionens registercentrumorganisation och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har valt att satsa extra på under de senaste åren. Till grund för detta ligger bland annat Vetenskapsrådets återkommande utvärdering av den kliniska forskningen i Sveriges ALF-regioner (läs mer i faktarutan längst ned i texten).

I den senaste utvärderingen, 2018, blev Sahlgrenska Universitetssjukhuset tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgs Universitet rankat som bäst i landet på klinisk forskning, men registerforskning identifierades som ett område för ytterligare förbättring. Det har nu bland annat lett till att nya professurer har inrättats, där en av dem är Ola Bratts.

En annan tillhör Fredrik Nyberg, som är gästprofessor i registerepidemiologi vid Göteborgs universitet sedan 2020. Han är läkare i botten, har jobbat länge inom läkemedelsindustrin och har stor vana av att jobba med registerdata från hela världen.

– På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns det ett önskemål om att kunna använda mer registerdata, det fungerar som en länk mellan vetenskapen och patienternas behov, säger han.

I ditt arbete hjälper du forskare att designa studier, vad innebär det?

– Forskare som vill använda registerdata kan höra av sig till mig, och jag hjälper till med att se vad som är möjligt att göra och hur en studie kan designas på bästa sätt för att utnyttja registerdata. Ofta kan jag också förmedla ytterligare kontakter med registererfarenhet eller forskning inom just deras område. 

Registerforskning om covid-19

I arbetet bedriver Fredrik Nyberg även egen registerforskning. När han tillträdde sin tjänst i januari 2020 var det bara ett par månader innan covid-19-pandemin tog fart. Pandemin blev en möjlighet att utmana det svenska registersystemet.

– Jag bestämde mig för att sätta upp en riktigt stor studie med data från Socialstyrelsen, och länka många datakällor till en projektdatabas med både bredd, djup och regelbunden uppdatering av data. Min tanke var att ”här händer det nya saker hela tiden” och vi behöver ett register med aktuella data. Registret används nu av vår grupp och i breda samarbeten inom GU, nationellt och internationellt, med kvartalsvis uppdateringar av data, säger han.

Det finns ett nära samarbete med registercentrumorganisationen, och både Ola Bratt och Fredrik Nyberg medverkar i en datautlämningsgrupp för att förbättra villkor och processer för utlämning av data från olika nationella kvalitetsregister.

– Förhoppningsvis kommer det ytterligare stimulera god registerforskning, med resultat till gagn för sjukvården och patienter, säger Fredrik Nyberg.