25 maj, 2022

Möjlighet till barn – tack vare fertilitetsbevarande kirurgi

Unga kvinnor som får livmoderhalscancer har, i vissa fall, möjlighet till fertilitetsbevarande kirurgi. Ett ovanligt ingrepp som från och med oktober utförs på bara två sjukhus i landet. Ett av dem är Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

"Prognosen i den här gruppen är väldigt god. Resultatet har blivit flera bebisar bland de vi opererat", säger Pernilla Dahm-Kähler och Katja Stenström Bohlin. Bild: Ines Sebalj.

Pernilla Dahm Kähler och Katja Stenström Bohlin har stannat till vid den digitala tavlan i korridoren på Operation 4. Planeringen för enheten går att följa timme för timme och förmiddagens operationer pågår i salarna. Just nu opereras en patient med cancer i njuren med hjälp av robotkirurgi och ett djupt koncentrerat team.

Katja Stenström Bohlin ska själv operera gynekologisk cancer i en av salarna lite senare samma dag.

– Här utförs operationer inom gynekologi och urologi. Det pågår operationer hela dagarna och teamen avlöser varandra, säger hon.  

”Kvinnorna som kommer hit är unga”

I Sverige får ungefär 500 kvinnor per år diagnosen livmoderhalscancer. Sjukdomen upptäcks ofta i samband med regelbunden screening för cellförändringar, och ungefär en fjärdedel av kvinnorna är under 40 år vid cancerbeskedet.   

Pernilla Dahm Kähler skissar upp anatomin på en whiteboard. Livmoderhalsen utgör den nedersta delen av livmodern, som sitter närmast vagina. Vid en cellförändring gör man ofta en så kallad konisering i första skedet, vilket innebär att man tar ett större vävnadsprov som analyseras. Om man upptäcker cancer kan en större del av livmoderhalsen behöva tas bort, vilket kan påverka möjligheten till framtida graviditet.

– Kvinnorna som kommer hit är unga. Vissa av dem kanske bara är 25 år, singel och har inte en tanke på barn. Men de vill ändå behålla möjligheten att bli gravida och samtidigt måste vi ta bort cancern såklart, säger Pernilla Dahm Kähler.

Pernilla Dahm Kähler, universitetssjukhusöverläkare, docent och sektionschef på Gynekologisk Tumörkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Kriterier måste uppfyllas

För att bli aktuell för fertilitetsbevarande kirurgi är det just önskan om fertilitet, det vill säga möjligheten att få barn, som är ett av kriterierna.

Cancern får inte heller vara större än två centimeter och ska kunna tas bort med god marginal. Dessutom får det inte finnas några tecken på metastaser i lymfkörtlar, alltså spridning av cancern, vilket alla patienter screenas för i magnetröntgen och datortomografi.

– Om de här kriterierna uppfylls så ska vi erbjuda fertilitetsbevarande kirurgi och det är också avgörande att vi kan göra det onkologiskt säkert. Den metoden vi erbjuder har utvecklats under de senaste tjugo åren och trenden går mot mindre radikal kirurgi, att behålla så mycket av de reproduktiva organen som bara möjligt, säger Pernilla Dahm Kähler.

När cancern opererats bort, får kvinnan ett så kallat cerklage sytt kring livmoderhalsen. ”Porten” till livmodern, som Katja Stenström Bohlin förklarar det.

Eftersom en större del av den skurits bort, ökar risken att livmodern inte orkar bära en graviditet vilket behöver åtgärdas:

– Cerklage är lite som ett snöre på en påse. Man drar åt trådarna, men spermier och mensblod kan fortfarande passera. Sen syr man en ny vaginalslemhinna över och det blir som en ny livmoderhals. Risken att föda för tidigt finns alltid vid den här metoden, men majoriteten föder ändå under de veckor där barnet har mycket höga chanser att överleva, förklarar hon.

Katja Stenström Bohlin, överläkare inom gynekologisk tumörkirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Bild: Ines Sebalj.

Landets främsta experter

Katja Stenström Bohlin är processledare för fertilitetsbevarande kirurgi, vilket innebär att hon ansvarar för patienterna under vårdförloppet och processen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Flera av dem opererar hon själv. Från oktober 2022 har verksamheten, tillsammans med motsvarande enhet på Karolinska Universitetssjukhuset, fått tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård. En benämning som innebär att högspecialiserad vård koncentreras till ett fåtal platser i landet, där patienter kan få hjälp av landets främsta experter.  

I Göteborg finns en stor bredd – och världsledande spets – av forskning inom just obstetrik och gynekologi, och Pernilla Dahm Kähler lyfter Sahlgrenska Universitetssjukhusets långa historia inom fertilitetsforskning och vård.

– Det första IVF-barnet blev till och föddes här i Göteborg, vi har vårt unika projekt med livmodertransplantation, vi initierade ett nationellt fertilitetsregister och har en väldigt lång erfarenhet inom fältet, säger hon.

Senare under dagen ska Katja Stenström Bohlin själv operera. Bild: Ines Sebalj.

Hög livskvalitet

Fertilitetsbevarande kirurgi utförs på ett så litet antal patienter, att forskning på patientgruppen kan vara svår. Men uppföljningar över längre tid görs och man har bland annat mätt livskvalitet som patienterna själva får skatta efter ett antal år.

– Den är hög, och har man dessutom fött barn är den ofta väldigt hög. Identifierar man några som mår sämre så vill man också kunna följa upp och sätta in resurser. Sen är det också så att alla vill inte ha barn direkt efter sin operation, för många kan det dröja flera år däremellan, säger Pernilla Dahm Kähler.

En färdigopererad patient kan ofta gå hem tidigt, efter högst två dagar på vårdavdelning. Kirurgin kan under ett par dagar ge upphov till något Katja Stenström Bohlin liknar vid stark mensvärk, men komplikationer är ovanligt. Under hela förloppet finns ett team av experter runt patienten. Alla erbjuds till exempel kuratorskontakt och återkommande samtal med kontaktsjuksköterskor, och även uppföljningssamtal med opererande läkare efter kirurgin.

– Prognosen i den här gruppen är väldigt god. Resultatet har blivit flera bebisar bland de vi opererat och det är ju bra, konstaterar de.

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av HPV-virus, humant papillomvirus, som man numera börjar vaccinera mot redan i mellanstadieåldern. Vaccinet ger gott hopp om att på sikt kunna bli av helt med cancerformen, men det bygger också på att alla tar det.

– Vi vill ju utrota den här cancerformen och där måste man nämna hur viktigt HPV-vaccinet är, som ges till unga innan de blir sexuellt aktiva, säger Katja Stenström Bohlin.

Text: Karin Eurenius
Publicerad: 25 maj 2022 11:31
Uppdaterad: 25 maj 2022 11:36
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

Anna Axelsson skriver:

Hej
Saknar information om vad fert.bev. kirurgi innebär. Skulle vilja att det nämndes något om ovarialbiopsi i texten

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.