AI-triage blir verklighet på psykiatriakuten

– I grund och botten är jag glad över att vi överhuvudtaget har ett triageverktyg. Det hade vi inte när jag började arbeta på akutmottagning för 30 år sedan. Det var den som bullrade mest som fick hjälp först. Nu har vi en struktur som beaktar en rad parametrar för prioritering, men det kan bli mycket bättre, säger Stefan Lund, vårdenhetschef på Psykiatrisk akutmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Mottagningen som ligger på Östra sjukhuset tar emot psykiatriska akutvårdspatienter dag som natt, året runt. När den fick uppdraget att vara en gemensam psykiatrisk akutmottagning för den samlade SU-psykiatrin för tio år sedan infördes triageverktyget RETTS-psyk, ett pappersblad som blir en sorts snabbjournal på akuten. En sjuksköterska eller skötare med delegation gör en första bedömning av alla patienter. Med stöd i RETTS-psyk prioriteras patienterna med målet att den som behöver träffa läkare först ska få göra det.

– RETTS är verkligen inte dåligt, men vi har arbetat på samma sätt nu i tio år och har förstås upptäckt problem längs vägen. Det största problemet är att verktyget i grunden är utvecklat för somatisk sjukvård. Det saknar en del parametrar som psykiatrin behöver för att göra en riktigt bra prioritering. Röda patienter, de mest akuta, har vi aldrig här eftersom de initalt skall omhändertas inom somatiken. Däremot har vi väldigt många gula, och det är ofta svårt att säga vem av dem som behöver hjälp först, förklarar Stefan Lund.

Psykiatrin saknar biomarkörer

Äldre ska alltid få företräde, liksom frihetsberövade personer som får tvångsvård. Men i övrigt är det svårt att sålla bland patienterna som kan ha problem med allt från beroende till ångest och psykoser. Den somatiska vården kan i ganska hög grad förlita sig på biomarkörer, men i psykiatrin är det mycket svårare att säga något om patientens tillstånd genom att ta olika prover. Stefan Lund tar ett exempel: hög puls.

– Ångest ger ofta hög puls, men den är inte farlig. Hög puls till följd av abstinens kan däremot bli livshotande och kan kräva omedelbar vård. RETTS skiljer inte mellan olika sorters hög puls, så vi måste arbeta mycket med prioriteringen manuellt. Och då finns det alltid en mänsklig faktor. Vi tror att det går att göra triagen mer korrekt, säger Stefan Lund.

RETTS-psyk är utarbetat av en dåvarande ST-läkare och en specialistsjuksköterska på psykiatrisk akutmottagning SU.

– Men nu har vi fått medel för att låta utveckla en digital version. Tanken är att den som triagerar inte ska arbeta med pappersark, utan digitalt på en läsplatta. Med nya parametrar för psykiatrisk akutvård och artificiell intelligens hoppas vi kunna göra säkrare bedömningar och bättre prioriteringar, säger Almira Osmanovic Thunström, verksamhetsutvecklare inom Psykiatri beroende, det verksamhetsområde där akutmottagningen ingår.

Samarbete med Chalmers och Predicare

Överlag är hela den psykiatriska akutmottagningen på väg mot ett mer digitalt arbetssätt. När alla uppgifter finns i digitala RETTS kommer AI förhoppningsvis kunna hjälpa till med både prioritering och planering.

– Jag brukar jämföra med mina barns skolor. Den ena skolan sköter all kommunikation med oss föräldrar via en app. Där får vi information om studiedagar, lunchmat och allt annat. Vi ser också på minuten vilken tid barnet hämtades och lämnades, och pedagogerna kan föreslå att vi ändrar hämtningstid till 16.30 i stället för 16.00 eftersom de ser att vi alltid kommer senare än vi sagt. Den andra skolan jobbar med olika excelfiler. För mig är det så självklart att skolan med appen underlättar både för oss och sig själva, säger Almira Osmanovic Thunström.

När hon tog kontakt med Chalmers, som utvecklar den nya digitala miljön, och Predicare som är upphovsman till RETTS, fanns det därför också en tanke om vad AI skulle kunna tillföra i framtiden.

– Sedan mottagningen startade för tio år sedan har den haft 150 000 patienter. Vi har potential att samla enormt mycket data som kan vara oss till hjälp och stöd. Vi vet av erfarenhet att väder, högtider och vissa kalenderdagar påverkar hur många som söker hit, men visionen är att all data vi samlar in ska kunna hjälpa oss att göra personalplanering och också ge en tydligare överblick av vad vi gör här. I slutändan vill vi förstås få ner väntetiderna. Ett annat mål, som ligger långt fram i tiden, är att kunna koordinera vårdplatserna på ett enklare sätt. Det lägger vi otroligt mycket tid på i dag.

Testas nästa sommar

Den nya tjänsten ska bli användardriven in i minsta detalj. Under hösten 2021 och våren 2022 utvecklas själva programmet. Under sommaren 2022 ska det förhoppningsvis testas på riktigt på akutmottagningen. Sedan ska den utvärderas, finslipas och göras redo för världen. En eller två doktorander på Chalmers kommer kopplas till projektet för att forska på hur verktyget implementeras och används. Almira Osmanovic Thunström har redan märkt att intresset för tjänsten är stort – flera andra psykiatriska mottagningar har uttryckt entusiasm och tacksamhet över att Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit initiativ till ett nytt verktyg.

– Jag är glad att vi lyckades få pengar från Medtech for health och Swelife för att utveckla något som många fler kommer ha glädje av. Och att Sverige faktiskt tar ett steg framåt i den här frågan. Jag har god kontakt med kolleger i andra delar av världen såsom USA och Australien, och man satsar mycket mer på digitalisering inom psykiatrin där, även i den offentliga vården, säger Almira Osmanovic Thunström.