6 april, 2021
Detta är nationell högspecialiserad vård – och så går ansökan till
Nationell högspecialiserad vård innebär att en vårdform koncentreras till ett fåtal utförare i landet. Sahlgrenska Universitetssjukhuset kommer i år att ansöka om flera uppdrag, bland annat inom leversjukvård. ”Det här kommer göra vårt jobb ännu bättre, NHV-uppdraget är en vinst för både patient och oss”, säger Björn Lindkvist, läkare och sektionschef för Gastroenterologi och hepatologi, Specialistmedicin.
Den så kallade NHV-processen består av åtta steg och leds av Socialstyrelsen. Den sträcker sig från att de nationella programområdena (NPO) inledningsvis ger förslag på vårdområden som bör genomlysas för att på sikt kategoriseras som nationell högspecialiserad vård, till de slutgiltiga stegen där en politisk nämnd beslutar om vilka regioner som får tillstånd. Regionerna ansöker om tillstånd med ett utsett sjukhus som utförare.
Nyligen har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslagit att Västra Götalandsregionen ska ansöka om tillstånd för tio vårdområden, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utförare.
Strax efter sommaren kommer bland annat tre ansökningar att skickas in gällande nationell högspecialiserad vård inom leversjukvård.
– Sahlgrenska ansöker om tre processer som har med leversjukdom att göra på olika sätt. Akut leversvikt där transplantation kan bli aktuellt, interventionen transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt (TIPS) som innebär att man anlägger ett rör genom levern för att minska trycket i kärlen som löper in i levern, samt endoskopiska interventioner vid primär skleroserande kolangit (PSC), berättar Björn Lindkvist.
Han ansvarar för ansökningsprocesserna gällande TIPS och PSC inom Specialistmedicin, medan den tredje ligger under verksamhetsområde AnOpIVA Sahlgrenska.
NHV-ansökan görs i nära samarbete med alla berörda verksamhetsområden som ingår i vårdprocessen. Bland annat ska vårdområdet presentera en verksamhetsplan och en gap-analys, alltså en beskrivning av vilka villkor som vårdområdet inte uppfyller och hur man tänker arbeta för att uppfylla dem.
”Det är en vinst för både oss och patienten”
Att kartlägga och strukturera vårdkedjan är av stor vikt, menar Martin Hubrich, sektionschef för Specialoperation, AnOpIVA Sahlgrenska. Han deltar i arbetet med NHV-ansökan som rör akut leversvikt där transplantation kan bli aktuellt.
– Varje tillstånd har särskilda villkor kring kritisk kompetens i flera yrkeskategorier och medicinska resurser, som utrustning och lokaler. Villkoren berör hela vårdkedjan med både öppen- och slutenvård och det är därför viktigt att samla det multiprofessionella teamet kring patientgruppen i kartläggningsarbetet inför en ansökan. För en verksamhet som AnOpIVA Sahlgrenska, som ingår i många vårdprocesser, är det positivt och viktigt att inkluderas i arbetet där olika verksamheter gemensamt tar fram en komplett vårdkedja för omhändertagandet av patientgruppen, säger han.
Till NHV-ansökan efterfrågas även en riskanalys och en kontinuitetsplan. Ansökan blir på så sätt en slags kvalitetssäkring, men även kartläggning av vad som behöver förbättras.
– För vår del handlar det mycket om att förbättra kommunikationen mellan de olika kompetenserna som samarbetar kring patienten, de här processerna kräver multidisciplinära beslut. Jag som endoskopidoktor tittar på mina bilder, på annat håll läser en cytologidoktor och tittar på celler från ett borstprov och i ett tredje rum sitter en röntgendoktor och bedömer sina bilder. Då kommer man inte lika långt som om man gemensamt diskuterar fallen på ett systematiskt vis. Vi har inom alla områden mycket hög kompetens i denna typ av vård med välfungerande samarbeten, men jag är övertygad om att det finns en utvecklingspotential, och att NHV-processerna kommer att hjälpa oss att göra vårt jobb ännu bättre, säger Björn Lindkvist.
Att få klartecken för att bedriva nationell högspecialiserad vård, innebär oftast inga omfattande förändringar av hur den faktiska vården utförs.
Tillståndet blir snarare ett erkännande för det arbete som redan utförs. Klinisk kvalitetsförbättring nämner Björn Lindkvist som en av de största vinsterna med NHV-tillstånd.
– Det är en vinst för både oss och patienten. Vi etablerar ett strukturerat omhändertagande genom hela vårdprocessen av de här patienterna. Detta skapar i sin tur mycket goda möjligheter för kvalitetsuppföljning och klinisk forskning, såväl lokalt som i nationellt samarbete. Att regelbundet rapportera kvalitetsmått och driva klinisk forskning och utveckling inom de aktuella områdena är ett krav för de enheter som söker nationell högspecialiserad vård. Det ser vi givetvis inte som en börda utan som en möjlighet, säger han.
Nationell högspecialiserad vård
Nationell högspecialiserad vård (NHV) är offentligt finansierad vård som bedrivs vid som mest fem enheter i landet och där endast ett fåtal vårdgivare kan uppfylla kraven på kompetens, tillgänglighet och arbete i multidisciplinära och multiprofessionella team.
Västra Götalandsregionen har tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för följande vårdområden, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utövare:
Preimplantatorisk genetisk diagnostik (PGD), behandling av barnglaukom och barnkatarakt, viss vård vid endometrios, hjärtkirurgi på barn och ungdomar, hjärtkirurgi på vuxna med medfödda hjärtfel, hjärttransplantation, viss kraniofacial kirurgi, levertransplantation, lungtransplantation.
Läs mer om Nationell högspecialiserad vård i Sahlgrenskaliv:
SU-satsning på nationell högspecialiserad vård | Sahlgrenskaliv
Stark framtid för gentestning av embryon | Sahlgrenskaliv
Preimplantatorisk genetisk testning blir nationell högspecialiserad vård | Sahlgrenskaliv