11 mars, 2024
Vi behöver planera för vår beredskap på arbetsplatsen
Catharina Jacobson är chef för Sahlgrenska Universitetssjukhusets enhet för beredskap och säkerhetsskydd. Hon och hennes team arbetar med att förebygga och säkra så mycket som möjligt så att sjukhuset fungerar vid en större kris.
Catharina Jacobson, chef för Sahlgrenska Universitetssjukhusets enhet för beredskap och säkerhetsskydd.
Vi har pandemin i färskt minne, vi har krig i Europa, ett ökat terrorhot och andra utmaningar på ett nationellt plan. Hur rustar sjukhuset för en oroligare framtid?
– Vi rustar oss främst genom att minska våra sårbarheter. Detta gör vi strukturerat genom olika analyser, men också genom förebyggande arbete med t.ex. kontinuitetshantering. Det handlar om att förebygga och säkra så mycket som möjligt innan något inträffar. Givetvis arbetar vi också med att förbereda oss att hantera olika kriser och vara så motståndskraftiga som möjligt. Utbildning, träning och övning är viktiga komponenter för alla medarbetare. Just nu håller vi till exempel på att öva våra ledningsgrupper. Vi kommer inte att klara en allvarlig kris ensamma. Därför satsar vi också på förberedande samverkan med andra hälso- och sjukvårdsförvaltningar, andra universitetssjukhus, Västra Götalandsregionen och andra samhällsviktiga funktioner.
Vad har vi lärt oss från pandemin?
– Det finns många lärdomar från pandemin. Framför allt har vi lärt oss att samarbete och samordning är viktigt för att kunna hantera allvarliga kriser. Vi vet att det är lättare att samordna när vi har ett gemensamt mål, men jag tänker att den kanske viktigaste aspekten är att vi alla är medvetna om att en kris kan inträffa som slår mot många samhällsviktiga verksamheter samtidigt. Vi har nu erfarenhet av en långvarig kris och vad det innebar för oss. Att vi har pandemin i vårt medvetande underlättar när vi nu planerar för civilt försvar. Pandemin synliggjorde också våra brister, och vi arbetar nu på olika sätt för att hantera dem. En brist var till exempel materialförsörjningen, och där jobbar vi med att säkerställa den förmågan i framtiden.
Vilken typ av kriser skulle kunna inträffa i framtiden?
– Många kriser kan inträffa där vår förmåga att leverera vård kommer vara avgörande eller hotad. En större kris kommer alltid att påverka oss på något sätt, men vi arbetar med att minska denna risk genom att medvetandegöra, kontinuitetsplanera, utbilda, öva, ta fram åtgärdsplaner och åtgärdskort för verksamheten med mera. Vår planering kommer aldrig vara bättre än vår svagaste länk, och därför är det viktigt att vi alla känner till vad jag ska göra i min funktion när en kris inträffar. Om man känner sig osäker på vad ens roll är så rekommenderar jag att ta del av våra utbildningsfilmer i Lärportalen, och kanske bygga på med någon utbildningsaktivitet inom vår förvaltning som man kan hitta i Regionkalendern.
Hur ska jag som anställd tänka, behöver jag vara orolig?
– För min egen del så kan oro stå för många olika saker. Om jag har tagit reda på mer fakta, har en mental handlingsberedskap, kanske tänkt igenom vad jag ska göra i olika situationer så minskar min oro. Idag har många börjat tänka och planera för sin hemberedskap, men vi behöver också planera för vår beredskap på vår arbetsplats. Vi behöver känna till vår roll/funktion på arbetsplatsen. Vad ska jag utföra vid en beredskapsförändring, hur får jag information, hur får vi tag på fler medarbetare med mera. Om man känner till detta så kommer ens oro att minska. Alla våra verksamheter ska ha en utsedd krisberedskapskoordinator som planerar hur verksamhetsområdet ska arbeta vid en kris. Bjud in hen till ett APT eller ledningsgruppsmöte för att beskriva hur det är tänkt att ni arbetar vid en kris. När vi alla vet vår funktion, hur just jag ska bidra på bästa sätt så att vi kan säkra vårt uppdrag att leverera vård under svåra förhållanden så är vi motståndskraftiga. Vid frågor och funderingar kan ni kontakta enheten för beredskap och säkerhetsskydds funktionsbrevlåda (beredskap.sakerhetsskydd@vgregion.se).
Förra året antog sjukhusledningen en reviderad beredskapsplan. Innebär den någon större förändring när det gäller sjukhusets beredskap?
– Revideringen innebär bland annat en ny organisation för styrning och ledning. Vid en särskild händelse är det nu sjukhusledningen som blir särskild sjukvårdsledning, SSL. När det gäller områdena har de lokala särskilda sjukvårdsledningarna, L-SSL, utgått. Istället beslutar SSL om att aktivera en eller flera områdesledningsgrupper (OLG) beroende på händelsens art och omfattning. OLG i sin tur leder och samordnar den särskilda händelsen på linjenivå.
Fakta
Enheten Beredskap och säkerhetsskydd arbetar inom en rad olika områden.
- Krisberedskap
- Katastrofmedicin
- Risk-och sårbarhetsanalyser
- Kontinuitetshantering
- Civilt försvar
- Säkerhetsskydd
På sjukhusets intranät finns fördjupad information om enhetens arbete.
Läs mer om krisberedskap på Sahlgrenskaliv:
”Ett nytt krisläge kan uppstå plötsligt”
Från kris till hållbar beredskap