5 januari, 2022

Från kris till hållbar beredskap

Traditionellt krisarbete bygger på akuta lägen under begränsad tid. Pandemin har ställt helt nya krav. Sedan de första svenska covid-19-fallen i början av 2020 har Sahlgrenska Universitetssjukhuset successivt utvecklat ett hållbart krisarbete för beredskap över tid.

Kriser kan vara korta och kräva snabb organisationsförändring av sjukvården. Ett några år gammalt exempel är mässlingsutbrottet 2018, som under en kort period ställde höga krav på smittskyddsåtgärder.

Covid-19-pandemin har utvecklats till en långt mer utdragen kris.

– På sikt kommer sjukdomen bli en del av vår vardag, tror Erika Backlund Jansson, chef på Centralintensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon har arbetat med pandemin sedan dag ett, inledningsvis i det akuta krisarbetet kring det nya viruset som krävde snabb omställning.   

– I början av pandemin fick mycket annan vård vänta. Men sen kommer man till en gräns när det inte går längre och idag behöver vi hantera covid-19 parallellt med allt annat. Under hela julen nu har hjärtoperationer betats av till exempel. Covid kommer inte att försvinna, vi tror att det kommer att vara en del av vår ordinarie verksamhet inom intensivvården i framtiden, säger hon.

Pandemigrupp med särskilda funktioner

Erika Backlund Jansson är en av åtskilliga som klivit in i en ny roll under pandemin. Utöver sitt vanliga arbete har hon även jobbat med att samordna IVA-bemanningen över hela Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ett bitvis krångligt pusslande med resurser. Samordnarrollen är en av flera särskilda funktioner som aktiverats vid sidan av sjukhusets vanliga linjeorganisation och som för tillfället samlas i det som kallas Pandemigruppen.

Arbetssättet har visat sig framgångsrikt på sjukhuset av många anledningar.

– I början av pandemin gick vi upp i ett förstärkningsläge, nivån över stabsläge, och särskild sjukvårdsledning aktiverades, säger Catharina Jacobson, tillförordnad enhetschef med ansvar för beredskap och säkerhetsskydd på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Men då hade vi inga upparbetade rutiner kring covid-19. Sen har det fallit på plats, och nu klarar vi att ha en pandemiberedskap i vår ordinarie linjeorganisation med hjälp av de här särskilda funktionerna vi kan aktivera.

Arbetssättet ställer högre krav på sjukhusets linjeorganisation – kriser kan kräva snabba beslut med täta möten och avstämningar. Enligt Erika Backlund Jansson på CIVA har det fungerat väldigt bra under pandemin.

– Beslut har kunnat tas snabbt när situationen har krävt det. De som har haft ansvar för Pandemigruppen och den operativa styrgruppen har varit lyhörda och sjukhusledningen har varit väldigt närvarande och uppdaterade, säger hon.

Förflyttningarna var slitsamma

En av de stora utmaningarna under krisarbetet i pandemin har varit personalbrist, men även att hitta rätt kompetens för rätt uppgift när många ställt upp för att tillfälligt avlasta. I början krävdes många förflyttningar inom sjukhuset för att fylla behovet inom bland annat intensivvården.

Nu resonerar man annorlunda.

– När man tittar på det i backspegeln har vi sett att förflyttningarna varit slitsamma. Nu vill vi i första hand arbeta med att utöka platserna på våra befintliga intensivvårdsavdelningar istället för att öppna nya och flytta på personal, men även det är ju bara möjligt till en viss nivå såklart, säger Erika Backlund Jansson.

Skulle du säga att tryggheten för medarbetarna är större nu än i början?

– Absolut. Man vet hur sjukdomen ter sig för patienterna nu, sen är också grundprincipen att alla är vaccinerade och har fått sin tredje dos. Idag jobbar vi inte alls med samma oro för att dra hem smitta och det råder ingen brist på material. Det var ju en stor osäkerhet i början men den problematiken är som bortblåst.

Pandemiarbetet har lagt grunden för ett betydligt bättre samarbete över hela sjukhuset, tycker Erika Backlund Jansson.

– Man har fått en helt annan insyn och lagt undan vi och dom-tänket. Inom de sju IVA-enheterna har vi exempelvis fortsatt ha dagliga avstämningar vilket arbetades upp under inledningen av pandemin. Hade någon sagt till mig innan pandemin att vi skulle komma att förflytta personal från Mölndal till Sahlgrenska hade jag nog inte trott på det. Vi har byggt otroligt många broar, säger hon.

Detta innebär beredskap

En viktig del i svensk krishantering är vad som brukar kallas de tre grundprinciperna: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. På krisinformation.se han du läsa mer om dessa principer, som även Sahlgrenska Universitetssjukhuset lutar sig mot.

Vid en särskild händelse eller kris kan en särskild sjukvårdsledning (SSL) aktiveras, något som gjordes på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under pandemins första våg 2020. Tre beredskapsnivåer kan användas när SSL är aktiverad:

Stabsläge: Innebär att särskild sjukvårdsledning följer händelseutvecklingen och kan vidta åtgärder vid behov.

Förstärkningsläge: Innebär att en särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av vissa funktioner.

Katastrofläge: Innebär att särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för förstärkning av alla viktiga funktioner.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset jobbar i nuläget med bibehållen linjeorganisation, som har tätt stöd av Pandemigruppen. Där finns ett antal särskilda funktioner/resurser för till exempel intensivvård, slutenvård och operation. De bemannas av personer med god insyn inom respektive område, som arbetar med sjukhusgemensam koordinering. Särskild sjukvårdsledning är inte aktiverad.

Text: Karin Eurenius
Publicerad: 05 januari 2022 11:10
Uppdaterad: 05 januari 2022 11:10
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.