28 september, 2026
Teamarbete och patientsäkerhet – en del av vardagen inom strokevården
På strokeavdelning 354 på Östra sjukhuset har patientsäkerhet blivit en naturlig del av vardagen. Genom att regelbundet följa upp risker, lära av händelser och involvera alla yrkesgrupper arbetar teamet förebyggande för att minska vårdskador.
”Genom att arbeta proaktivt innan vårdskadan uppstår minskar både vårdtiden och patientens lidande”, säger Magdalena Olsson – här tillsammans med Johan Klingvall Söderberg. Foto: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Varje dag samlas läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och rehabteam framför en digital tavla för att tillsammans gå igenom risker och händelser från det senaste dygnet. Metoden kallas för Gröna korset. Varje dag bockas en ruta i med färg beroende på utfall. Grönt för inga vårdskador och gult när det varit risk för vårdskada. En orange ifylld ruta betyder att en vårdskada har inträffat och rött står för en allvarlig vårdskada.
Utifrån färgerna tas sedan förbättringsåtgärder fram. Målet är att månaden ska vara helt grön, det vill säga helt utan vårdskador i verksamheten.
När avdelningen började med Gröna korset för snart två år sedan var ambitionen att arbetssättet skulle formas tillsammans med medarbetarna. Ledningsgruppen tog fram förslag på patientsäkerhetsområden, exempelvis infarter, fall, mobilisering och trycksår. Områdena diskuterades sedan och prioriterades gemensamt.
– Det var viktigt att rehab hade sitt perspektiv, läkarna sitt och omvårdnadspersonalen sitt. Då känner alla att de har något att tillföra och bidra med, säger Magdalena Olsson, sektionsledare.
Varje dag följer teamet upp sådant som inträffat under dygnet, till exempel fall, avvikelser eller brister i bedömningar och vårdplaner. Händelser från kvällar och helger tas upp nästa arbetsdag.
– Tidigare agerade vi ofta när något redan hade hänt. Nu arbetar vi mer förebyggande och identifierar riskerna innan något inträffar, säger vårdenhetschef Johan Klingvall Söderberg.
Ett av avdelningens viktigaste fokusområden är fallprevention. Ungefär samtidigt som Gröna korset infördes började avdelningen också använda rörelsemonitorering, sensorer i taket som larmar vid vissa typer av rörelser.
– Rörelsemonitoreringen har vi haft nästan lika länge som Gröna korset. Tillsammans har de gjort stor nytta. Sedan vi införde rörelsemonitorering har antalet fallskador halverats, säger Magdalena Olsson.
Genom att följa upp fallhändelser i Gröna korset har avdelningen också kunnat utveckla sina rutiner. Bland annat ska läkare nu alltid undersöka patienten efter ett fall.
Ett annat område med förbättringspotential var hanteringen av infarter, särskilt perifera venkatetrar (PVK).
– Tidigare var vi sämre på att dokumentera PVK:er. Nu använder vi en kontrollista där undersköterskorna ser över infarter som en del av morgonarbetet, säger Magdalena Olsson.
Även arbetet med omvårdnadsplaner har utvecklats. Planer för riskområden som undernäring, fall och trycksår upprättas och uppdateras systematiskt utifrån de fokusområden som följs i Gröna korset.
– Vi har blivit mycket bättre på att både skapa och uppdatera planerna. Det gör att de också används i det dagliga arbetet, säger Magdalena Olsson.
Samarbetet mellan olika yrkesgrupper har också stärkts sedan Gröna korset infördes.
– Det har blivit ett viktigt forum för dialog mellan läkare, omvårdnadspersonal och rehab. Vi diskuterar hur vi tänker i olika situationer och lär av varandra, säger Magdalena Olsson.
Gröna korset har dessutom bidragit till att tydliggöra undersköterskornas roll i patientsäkerhetsarbetet.
– Undersköterskor är mycket mer aktiva i att uppmärksamma sådant som ska lyftas i Gröna korset. Ansvaret ligger inte längre på enbart sjuksköterskorna, utan är något vi delar, säger Johan Klingvall Söderberg.
För patienterna innebär arbetet att risker upptäcks och åtgärdas tidigare.
– När omvårdnadsplanerna finns på plats och används ser vi snabbare om en patient till exempel riskerar att utveckla trycksår och behöver en tryckavlastande madrass. Vi upptäcker också rodnad runt en PVK innan det utvecklas till en vårdskada, säger Johan Klingvall Söderberg.
Den största vinsten, menar de båda, är den gemensamma säkerhetskulturen som vuxit fram på avdelningen.
– Vi har patientsäkerhet med oss mycket mer i vardagen nu. Det har verkligen blivit ett teamarbete, säger Johan Klingvall Söderberg.
Gröna korset
Gröna korset är ett digitalt och visuellt verktyg för systematiskt patientsäkerhetsarbete. Det hjälper verksamheter att identifiera risker, följa upp händelser och förebygga vårdskador.
Namnet Gröna korset kommer från att metoden använder en grafisk kalender formad som ett kors, där målet är att hela korset ska färgas grönt för att symbolisera en helt säker dag.
Så går metoden till
- Medarbetarna samlas dagligen i ett kort, tvärprofessionellt avstämningsmöte med fokus på patientsäkerhet.
- Gruppen diskuterar om det har förekommit någon avvikelse, risk för vårdskada eller vårdskada under det senaste dygnet.
- Händelser värderas utifrån allvarlighetsgrad och synliggörs med färgkod.
- Risker och vårdskador dokumenteras och enklare risker åtgärdas direkt när det är möjligt.
- Vid mer krävande händelser utses ansvariga personer som arbetar vidare med frågan.
- Händelser rapporteras enligt gällande rutiner i systemet för hantering av avvikelser.
- Patienter och närstående görs delaktiga, särskilt vid allvarligare händelser, genom att förbättringsförslag efterfrågas.
- Händelser följs upp och sammanställs för att skapa lärande och planera långsiktiga förbättringsåtgärder
Läs mer: Fångar upp risker – med konceptet Gröna korset
Läs mer: Så arbetar Sahlgrenska Universitetssjukhuset förebyggande mot vårdrelaterade infektioner