24 februari, 2025
Så arbetar Sahlgrenska Universitetssjukhuset förebyggande mot vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner drabbar i snitt var tionde sjukhuspatient i Sverige. För att stärka det förebyggande arbetet, och på sikt skapa en kulturförändring, har Sahlgrenska Universitetssjukhuset en särskild grupp som arbetar med frågan.
Inom hälso- och sjukvården kallas det kort för VRI – vårdrelaterad infektion. Det innebär att en patient drabbas av en infektion i samband med vård eller en vårdåtgärd på sjukhus, som kan kopplas till infektionen. Exempel kan vara en urinvägsinfektion efter behandling med urinvägskateter, eller en sårinfektion efter kirurgi.
I snitt drabbas var tionde sjukhusvårdad patient i Sverige av en vårdrelaterad infektion. Det finns en stor förbättringspotential, konstaterar Sofia Myhrman, hygienläkare på Vårdhygien på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– När det gäller vårdrelaterade infektioner räknar man med att minst en tredjedel går att undvika. Utmaningen är hur man bäst arbetar förebyggande. Vårdrelaterade infektioner har väldigt många olika orsaker, det gör också att vi behöver arbeta förebyggande inom många olika områden, säger hon.
För att skapa en tydlig riktning i det arbetet har Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan några år tillbaka en särskild grupp som arbetar med just vårdrelaterade infektioner, som också är det största identifierade riskområdet – och den vanligaste typen av vårdskada.
Gruppen startades av Anneli Fagerberg när hon tillträdde som chefläkare på sjukhuset 2021. Här samlas tio medarbetare som representerar olika yrkesroller och verksamheter på sjukhusets alla tomter.
– Tanken är att vi ska kunna bistå med kompetens, samordna insatser på sjukhuset och sprida de goda exempel på bra arbete som redan görs. Samtidigt jobbar vi på andra fronter med att exempelvis införa Gröna korset och diskuterar hur man kan använda sig av patientöversiktstavlor som verktyg för att påminna om åtgärder för varje patient på en enhet, säger Anneli Fagerberg.
De vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är sårinfektion efter operation, luftvägsinfektion, urinvägsinfektion och kärlkateterinfektion. En infektion i blodbanan kan uppkomma av ett så enkelt ingrepp som en perifer venkateter, PVK, om bakterier letar sig in vid instickstället. Det kan ge långtgående konsekvenser för patienten.
– Nästan alla patienter på sjukhus har en PVK vilket innebär att en stor mängd patienter har en ökad risk att få in bakterier i blodbanan. Den risken minskar vi genom att både insättning och hantering görs på bästa sätt men också genom att inte använda PVK i onödan, säger Sofia Myhrman.
Mäter vi vårdrelaterade infektioner på något sätt idag?
– Vi använder oss av ett system, Infektionsverktyget, som mäter antibiotikabehandlade infektioner. Till detta system hör en rapportgenerator där Sahlgrenska varje kvartal följer upp förekomsten av vårdrelaterade infektioner på sjukhuset. Alla verksamheter på sjukhuset kan i sin tur ta ut egna rapporter, säger Anneli Fagerberg.
2023 deltog Sahlgrenska Universitetssjukhuset i en europeisk punktprevalensmätning som visade att sjukhuset, vid mättillfället, hade en lägre förekomst av vårdrelaterade infektioner än riksgenomsnittet. Glädjande även om det rör sig om en ögonblicksbild, tycker Anneli Fagerberg och Sofia Myhrman, och konstaterar båda att arbetet mot vårdrelaterade infektioner aldrig stannar av.
Under 2025 kommer arbetsgruppen att jobba vidare med ett sjukhusövergripande handlingsprogram mot vårdrelaterade infektioner, med aktiviteter och mål för både verksamheter och sjukhusledning.
– Det är inget man någonsin blir färdig med men vi tror att arbete för att stärka en patientsäkerhetskultur ökar både motivation och arbetsglädje. För sjukhuset är det en ekonomisk vinst att patienter inte drabbas, och på en omvärldsnivå bidrar vi även till arbetet mot antibiotikaresistens, eftersom behandlingen av vårdrelaterade infektioner driver på resistensutveckling.
Läs mer: Hjärtopererade barn räddas från livshotande infektioner