Hjärtopererade barn räddas från livshotande infektioner

Kirurgiska ingrepp i bröstkorgen innebär risk för det som kallas mediastinit. Det är en infektion bakom bröstbenet som uppstår på grund av bakterier som letat sig ner i det viktiga området runt hjärta, stora blodkärl, mat- och luftstrupe. En livshotande infektion, och för några år sedan bestämde sig barnkardiologen Marie Bartos på Barnhjärtcentrum för att dyka djupare i statistiken inom den egna verksamheten.

– En 3-årig patient avled av mediastinit, vilket är det enda fall jag känner till där infektionen varit dödsorsaken. I samma period upplevde vi inom verksamheten att vi hade ökad frekvens av mediastiniter. Jag bestämde mig för att se om det stämde och i så fall försöka hitta förebyggande åtgärder som kunde vidtas. Jag gick igenom alla hjärtopererade från år 2000 och fann 26 patienter som hade drabbats av mediastinit, berättar hon.

Det finns enligt studier vissa riskfaktorer för att drabbas av mediastinit, så som genetiska avvikelser, immunbrist och långa operationer. Barn som är under en månad vid operationen löper också högre risk. När Marie Bartos granskade statistiken och kunde urskilja en topp av mediastiniter runt år 2021, blev det startskottet för ett strukturerat samarbete.

– Då bjöd jag in barninfektionsläkare, vårdenhetschef från operation och sårvårdsansvariga sjuksköterskor på Barnhjärtcentrums avdelning till ett klinikövergripande möte med alla barnnarkosläkare, thoraxkirurger och barnkardiologer. Vi behövde titta på alla steg och se vad som kunde göras annorlunda. Frågan behöver egentligen hela tiden hållas aktuell för att alla steg ska skötas optimalt, sen går siffrorna lite upp och ner, säger hon.

250 operationer per år

I en sal med full övervakning ligger Iris i en av sängarna. Hon är tolv dagar gammal och omplåstrad över bröstkorgen som öppnats för en hjärtoperation direkt efter födseln. Från förbanden sticker trådar ut.

– Det är pacemakertrådar som man använder om hjärtat slår för fort eller för långsamt, förklarar Marie Bartos.    

Här på Barnhjärtcentrum, med halva Sverige som upptagningsområde, opereras ungefär 250 barn per år. Majoriteten av patienterna genomgår kirurgi där bröstkorgen öppnas. Endast ett fåtal barn, 0,5 procent om man räknar från år 2000, drabbas av mediastinit.

En relativt bra siffra om man jämför med internationella studier, men man vill såklart få ner antalet, säger Marie Bartos. En åtgärd sedan det riktade arbetet startade har varit att se över och justera rutinen för förebyggande antibiotikabehandling i samband med hjärtoperation. Men lika viktiga är de vårdhygieniska rutinerna som också förebygger infektioner.

Hennes kollega Åsa Samuelsson är hygienansvarig barnsjuksköterska och samordnare på Barnhjärtcentrum, samt representant i den sjukhusövergripande grupp som arbetar fokuserat med vårdrelaterade infektioner.

Tillsammans håller de i återkommande utbildningar med både nya medarbetare och de som jobbat längre inom verksamheten. Kunskaperna behöver hela tiden aktualiseras.

– Även om det är enkla grejer så är det väldigt viktigt. En sak vi arbetar med idag för att förhindra mediastinit är tvätten man ska göra innan operation. Vi informerar om hur föräldrarna ska tvätta men det är även viktigt med ännu en preoperativ tvätt på operation, trots att barnet har tvättats hemma, berättar Åsa Samuelsson.

Även i det postoperativa skedet har åtgärder gjorts:

– Tidigare tog vi bort förbandet på barnen efter tredje dagen, men när vi började titta gemensamt på det så beslutade vi att göra lika som på vuxna, ta bort förbandet efter fyra dagar. En åtgärd som vi ber föräldrar om är att ha rena tröjor på, istället för bar överkropp. När barnen är där och kliar ökar risken för infektioner, säger Marie Bartos.

”Eftervården är jätteviktig”

På väggen i en korridor på Barnhjärtcentrum hänger flera bilder på ärr som löper över bröstkorgen på opererade barn. De är inskickade av föräldrar som vill ha konsultation om läkning efter operationen. 

– Eftervården är jätteviktig och vi har många som hör av sig till oss om man uppmärksammat att ärret ser lite annorlunda ut, om de blir röda eller kladdiga till exempel. I utskrivningssamtal får familjerna information om hur ärret ska skötas och tecken till sårinfektion, säger Åsa Samuelsson.

I arbetet med att få ner antalet vårdrelaterade infektioner har man på Barnhjärtcentrum, förutom ett fokus på mediastinit, även riktat ljuset mot en av de absolut vanligaste åtgärderna på inneliggande patienter: central och perifer venkateter, kort kallat CVK och PVK.

På Barnhjärtcentrum har många barn en infart som sitter under lång tid, och behöver tas om hand på rätt sätt för att inte ge upphov till infektioner.

– Vi har börjat lägga om CVK på ett annat sätt då ju många vårdrelaterade infektioner kommer därifrån. Vi använder ett sårförband, Sorbact, över insticket i huden. Till större barn använder vi ett förband med en klorhexidinkudde över CVK-insticket. Sen vi börjat med detta så upplever jag att vi har färre CVK-relaterade infektioner.

Läs mer: Så arbetar Sahlgrenska Universitetssjukhuset förebyggande mot vårdrelaterade infektioner