Fångar upp risker – med konceptet Gröna korset

– Hur var din dag, Aisha?

Det är vårdenhetschef Eva Axelsson som frågar. Hon sitter inne på expeditionen på strokeavdelning 135, tillsammans med alla sjuksköterskor och undersköterskor som har jobbat dag.

– Bra, svarar sjuksköterskan Aisha Hussein, som varit koordinator under dagen. Kommunikationen och samarbetet har fungerat bra.

– Vilken färg?

– Det har varit en grön dag, svarar Aisha.

Frågan går vidare till nästa sjuksköterska. Hon har mycket att berätta om dagen.

– De främsta riskerna jag ser är väl trycksår och fallrisk på rum 1 och 2. Jag har återkopplat till läkarna att vi kanske behöver justera medicineringen. Sedan har vi också en patient med stor risk för undernäring, hon får inte ihop det med besticken. Vi har haft både vändschema samt mat- och vätskelista i dag.

– Bra jobbat, berömmer Eva.

Patientsäkerhet och arbetsmiljö

Stunden på expeditionen kallas ”Gröna korset” och äger rum varje dag runt 15-tiden. Alla medarbetare som jobbat dag får frågor om arbetsmiljö och patientsäkerhet, och det brukar ta ungefär 10-20 minuter. Avdelning 135 började med arbetssättet i december 2021, nuvarande form infördes januari 2023.

– Vi har testat många varianter tidigare – bland annat avstämningar på modulerna och lappar som man skulle fylla i. Fördelen med den här varianten är att den blir av, säger undersköterskan Ulf Bengtsson som jobbat på avdelningen sedan 2009.

Eva Axelsson och hennes tidigare chefskollega hörde talas om Gröna korset genom kollegor på Södra Älvsborgs sjukhus.

– De arbetade med Gröna korset och något som kallas Gröna A. Gröna korset handlar om patientsäkerhet, medan Gröna A handlar om arbetsmiljö. Vi har slagit ihop dem och kör en egen variant, säger Eva Axelsson.

Namnet Gröna korset beror på att man i ursprungsversionen fyller i en lista som grafiskt sett har formen av ett kors. Avdelning 135 hade det från början men såg ingen fördel med det.

– Det passade inte oss riktigt. Vi använder ett exceldokument i stället, säger Eva Axelsson.

”Till för att reflektera och aktivt förbättra”

Varje dag ställs samma frågor. De patientrelaterade frågorna är: Har det varit några risker? Hur minskar vi risken? Har det inträffat några händelser, vad hände och hur hade vi kunnat förhindra dem? Syftet är dock inte att alla ska springa ut och agera på riskerna efter mötet – snarare tvärtom.

– Vi har i princip alltid satt in åtgärder innan Gröna korset-mötet – till exempel tagit kontakt med arbetsterapeut för utprovning av sittdyna om någon riskerar trycksår, säger Ulf Bengtsson.

– Mötet är till för att reflektera och aktivt förbättra hur vi arbetar, tillägger Eva Axelsson.

Även för arbetsmiljön är frågorna standardiserade. Hur har dagen varit? Har alla hunnit ta rast, och om inte – varför? Hur har samarbetet och kommunikationen fungerat? Vad har fungerat bra, vad hade kunnat fungera bättre? Kan du släppa jobbet när du går hem? Om nej – vad skulle krävas?

– En stor anledning till att vi började med detta var möjligheten att reflektera tillsammans. Vi som chefer ser fort om någon medarbetare behöver fångas upp lite extra. Vi får också återkoppling att det har blivit lättare att släppa arbetsdagen när man går hem efter Gröna korset vilket är en stor vinst, säger Eva Axelsson.

Undersköterskan Frida Sahlin tycker att Gröna korset fyller flera funktioner. Ett exempel gäller raster.

– Jag tycker att frågan om rast är viktig. Ett tag var det många här som struntade i att ta rast, eller tog jättesen frukost. Nu pratar vi om rasten varje dag och visar varandra att det är viktigt, säger hon.

Matilda Errind Arvgård fyller i:

– Vi skapar tillsammans den kultur vi vill ha här. Om något team inte har hunnit ta rast blir följdfrågan ”Varför inte? Hur ska vi se till att det inte händer igen?”

Cheferna följer utvecklingen

Alla medarbetare får beskriva dagen med en färg. Grön betyder att allt har fungerat bra. Gul signalerar lite mindre bra arbetsmiljö medan röd signalerar att det har varit alldeles för stressigt.

– Grön innebär till exempel att vi som team har lyckats planera och genomföra dagen på ett bra sätt, säger Matilda Errind Arvgård.

Färgerna översätts till ett poängsystem och förs in i exceldokumentetm tillsammans med de noterade riskområdena. Cheferna följer utvecklingen och planerar att göra jämförelser mot bland annat medarbetarenkäten och patientenkäter. Redan nu har de börjat jämföra Gröna korset-statistiken mot antalet avvikelser i MedControl, systemet som används för att dokumentera vårdskador.

– Vi vill till exempel få reda på om vi har fler incidenter under röda perioder. Redan nu har vi märkt att antalet vårdrelaterade infektioner har minskat sedan vi införde arbetssättet. Vi märker också snabbare nu när vi tittar så ofta på statistiken, om något avviker. Vi har bland annat haft helt fallfria veckor, alltså veckor där ingen patient har ramlat. Då har vi bjudit avdelningen på bullar för att fira, säger Matilda Errind Arvgård.

Vad skulle ni säga att patienterna vinner på det här arbetssättet?

– Patientsäkerheten ökar genom att vårdpersonalen blir bättre på att kommunicera och upptäcka risker. Detta gör att vårdskadorna minskar, och det förkortar vårdtiden för patienterna. säger Aisha Hussein.

Riskområden uppmärksammas vecka 40

Vecka 40 uppmärksammar Sahlgrenska Universitetssjukhuset det förebyggande arbetet inom riskområdena trycksår, undernäring, fall, läkemedelsrelaterade skador, vårdrelaterade infektioner samt gruppen sköra äldre.

Under veckan kan medarbetare bland annat ta del av föreläsningar som sker på respektive sjukhustomt.

Följ gärna Sahlgrenska Universitetssjukhuset på Instagram, där det förebyggande arbetet uppmärksammas under hela veckan.