7 april, 2022

Så fick kvinnokliniken en stark forskningskultur

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en forskningstät kvinnoklinik. Flera studier som bedrivits här de senaste åren har fått stor uppmärksamhet och bidragit till att förändra både internationella och nationella riktlinjer.

Ett av Bo Jacobssons forskningsintressen är de genetiska faktorerna som styr bland annat födelsevikt. Bilder: Ines Sebalj och Paulina Jacobsson.

– Kvinnosjukvården på vårt sjukhus, ja i hela regionen faktiskt, har i flera decennier varit väldigt framgångsrik. Vi är bra på att attrahera forskningsanslag och har god tillväxt av yngre forskare som driver stora, viktiga studier, berättar Bo Jacobsson.

Han är överläkare och professor i obstetrik och gynekologi och ingår i ledningsgruppen för kvinnosjukvården på Sahlgrenska Univiersitetssjukhuset. För fyra år sedan konstaterade Vetenskapsrådet att Göteborgs universitet är främst i landet när det gäller att attrahera anslag till forskning inom kvinnosjukvård.

– Det är ju några år sedan, men studierna har definitivt inte blivit färre. Och det som gör oss lite unika är vårt stora fokus på translationell forskning, där det går snabbt mellan labbet och kliniken, säger Bo Jacobsson.

Han nämner flera studier som letts från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och som fått stort nationellt och internationellt genomslag de senaste åren.

– Det är omöjligt att inte nämna uterustransplantation, som gick från labbet till kliniken och genomfördes med fina resultat, och som Göteborg blivit känt för i världen. Men jag vill också gärna nämna SWEPIS-studien som visade att det är säkrare för barnet att sätta igång förlossningen i vecka 41 än att vänta till vecka 42, och som har förändrat den kliniska handläggningen på många kvinnokliniker. Just nu pågår dessutom två stora nationella studier, OPTION och IMPACT, som kan få stor betydelse för hur man organiserar kvinnosjukvården i framtiden.

Lästips: OPTION: Igångsättning hemma – ny möjlighet i svensk förlossningsvård

”Får säga stopp till en del studier”

För en tid sedan uttalade ledningen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset målsättningen att alla patienter på sjukhuset ska delta i en studie. Den visionen är man redan nära att uppfylla inom kvinnosjukvården.

– Det kan till och med vara trångt att få till alla studier vi vill göra – det är många forskargrupper som vill få tillgång till patienterna. Ett exempel är ultraljudsmottagningen, där det finns väldigt många patienter och ett stort intresse för att göra studier. Där får vi säga stopp till en del studier eftersom patienterna inte kan vara med i hur många sådana som helst.

Läs mer: ”Forskning tillsammans med gravida är helt nödvändig”

Bo Jacobssons uppfattning är att kvinnosjukvård överlag länge var underprioriterad när det gällde att få forskningsanslag. Nu är det i stället ett ämne som blomstrar. Vad gäller Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan han se flera direkta orsaker till att den kliniska forskningen fungerar så bra.

– En anledning inte alla tänker på är att Västra Götalandsregionen har valt att ha mödra- och barnhälsovård inom den offentliga sjukvården. Det ger en bra förutsättning för att göra stora kliniska studier eftersom vi kan följa patienterna länge, säger han.

En annan anledning är att framgång föder framgång.

– Vi har varit framstående i flera decennier, inte minst när det gäller reproduktionsmedicin. Vi hade också några av landets första barnmorskor som blev professorer, och det är väldigt gynnsamt att alla professioner forskar och kompletterar varandra. Vi forskar både på varför barn föds tidigt, varför de får hjärnskador, och på patienternas upplevelser. Det är helt olika ämnen som kompletterar varandra.

En tredje anledning, menar han, är att forskningen är inkorporerad i själva ledningsgruppsarbetet och organiserad i FOUUI-råd – det finns så att säga en infrastruktur även på kliniken.

Läs mer: Kvinnosjukvårdens medarbetare får delar av forskarutbildningen betald

Vill erbjuda den bästa vården

Som av en slump befinner sig Bo Jacobsson vid intervjutillfället i USA för att föreläsa om förtidsbörd på en konferens i Denver.

– Att jag valt att ägna mig åt forskning beror på att jag tycker det är så roligt att få utforska och upptäcka nya saker, fördjupa mig, och förbättra vården. Det är ju det som är själva poängen: att i slutändan kunna erbjuda den bästa vården. Det ger mig väldigt mycket att vara ute i världen och ta del av andras resultat.

Hur ser du på det motsatta – när sjukvårdens rutiner ifrågasätts av människor som inte tagit del av forskningen?

– Jag tycker det är bra att folk engagerar sig. Med åren har vi också gjort oss mer öppna för kritik, genom att till exempel visa upp vården på sociala medier. Dessutom finns det ofta anledning att reflektera kring kommentarer från personer som inte har forskat eller vet vad evidensen säger – plötsligt kan det dyka upp en hypotes man kan göra forskning av.

Text: Maja Larsson
Publicerad: 07 april 2022 08:34
Uppdaterad: 31 oktober 2022 13:55
Kategori: Nyhet

Senaste kommentarer

[…] Läs mer: Så fick kvinnokliniken en stark forskningskultur […]

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.