18 november, 2025
Ny ALF-satsning ska studera effekten av forskningens införande i vården
Västra Götaland har som första ALF-region i landet infört anslag för klinisk implementeringsforskning.
Johan Zelano, överläkare inom verksamhet Neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet, är ett av toppnamnen bland de som beviljats medel. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.
ALF är en förkortning för Avtal om Läkarutbildning och Forskning. I Sverige finns sju ALF-regioner, däribland Västra Götaland, där Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet arbetar utifrån det nationella ALF-avtalet. I avtalet ingår bland annat att främja klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården.
ALF Västra Götaland har flera år i rad fått toppbetyg gällande klinisk forskning och är ledande i landet. Men den senaste utvärderingen pekade på förbättringspotential gällande att påvisa forskningens samhällsnytta. Därför görs det nu en satsning på klinisk implementeringsforskning.
Den bakomliggande forskningen ska vara utförd i Västra Götalandsregionen. Forskarna ska även utvärdera de hälsoekonomiska effekterna, vilket innebär att jämföra hälsoutfall med kostnaden.
Johan Zelano, överläkare inom verksamhet Neurologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor vid Göteborgs universitet, är ett av toppnamnen bland de som beviljats medel. Forskningen går under rubriken: ”Hjärtkärlrisk efter första epileptiskt anfall: implementering av riskfaktorscreening i en nyidentifierad högriskgrupp”. Han tilldelas ett anslag på en miljon kronor per år i tre år.
– Vi ska försöka göra verkstad av registerforskning vi hållit på med i många år. Genom att samköra data från Riksstroke och patientregistret har vi redan visat att personer som får ett första epileptiskt anfall efter 50 års ålder har hög risk för senare stroke. Ambitionen är nu att vårdgivare inför en rutin där de bedömer hjärtkärlrisk hos personer de ändå träffar för nydebuterade epilepsianfall. Hittar man då högt blodtryck, höga blodfetter, eller kanske rökning erbjuder man behandling enligt redan befintliga rutiner. Studien vi nu fått pengar för går ut på att utvärdera om en sådan rutin gör att vi hittar obehandlade riskfaktorer och om införandet av rutinen påverkar risken för stroke.
Varför behövs forskning på detta område?
– Det kommer väldigt mycket forskning som visar att hjärtkärl-hälsa påverkar hur hjärnan mår. Ett epileptiskt anfall kan vara en varningssignal som möjliggör tidig upptäckt. Det här är den första studien som faktiskt provar om det går att göra något åt risken. Studien kommer också ge hälsoekonomiska resultat så att man kan mäta värdet av rutinen och screeningen.
Vad innebär det för din forskning att få ALF-medel?
– ALF-medel är helt avgörande för studiens genomförande. Vi har arbetat med protokollet i flera år så det är väldigt roligt att komma igång. Studien kommer att göras på såväl på Sahlgrenska Universitetssjukhuset som på Södra Älvsborgs sjukhus i Västra Götalandsregionen och på neurologmottagningar i Skåne, Uppsala och Stockholm.
Hur ser dina framtidsplaner ut när det gäller forskning och kliniskt arbete?
– Min ambition är att gruppen ska fortsätta kunna ta frågor hela vägen från observation, exempelvis i register eller i våra kliniska studier om biomarkörer till intervention och faktiskt förbättra sjukvården. Det gör man ju inte själv, utan för att det ska gå behövs både återväxt och samarbete regionalt. Flera yngre disputerade kollegor tar stora kliv och om några år är vi förhoppningsvis flera gruppledare. På samma sätt är det jätteroligt att det finns intresse för epilepsiforskning utanför Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De flesta av våra studier gör vi regionalt, i samarbete med neurologienheter på Södra Älvsborgs sjukhus och Sjukhusen i Väster. Mina personliga framtidsplaner är att försöka fortsätta precis så här så länge det går – jag tycker jag har en perfekt mix mellan forskning och kliniskt arbete – och undervisning.
ALF-anslag för klinisk implementeringsforskning
Anslaget kan sökas av forskare med anställning i Västra Götalandsregionen och/eller vid Sahlgrenska akademin om minst 50 procent, och som avlagt svensk doktorsexamen eller motsvarande utländsk examen.
Läs mer om satsningen här: ALF-anslag för klinisk implementeringsforskning
Läs mer om det nationella ALF-avtalet: (Nationellt ALF-avtal – ALF Västra Götaland).
Beviljade projekt hösten 2025
Anders Elfvin: ”Ultrahögfrekvent ultraljud av buk för förbättrad diagnostik av nekrotiserande enterokolit och tarmfunktion hos underburna barn”.
Anders Rosengren: ”Implementering av personcentrerat digitalt livsstilsstöd för att behandla och förebygga typ 2-diabetes”.
Anneli Ozanne: ”Stödintervention för familjer till personer med högmalign hjärntumör”.
Helena Filipsson Nyström: ”Swedish Iodine in Pregnancy and Development in Children (SWIDDICH) studien- från forskning till implementering via hälsoekonomisk analys”.
Jesper Magnusson: ”Implementation av Ex-Vivo lungperfusion vid lungtransplantation”.
Johan Botling: ”Implementering av en diagnostisk molekylär plattform för vätskebiopsier av solida tumörer: Från bred target-screening till ultrakänslig behandlingsmonitorering”.
Johan Zelano: ”Hjärtkärlrisk efter första epileptiskt anfall: implementering av riskfaktorscreening i en nyidentifierad högriskgrupp”.
Kristina Elfving: ”Hälsoeffekter av probiotika i nyföddhetsperioden hos mycket för tidigt födda barn – en svensk registerbaserad studie”.
Monika Fagevik Olsén: ”SHARP – en skarpare vårdstruktur för perioperativt omhändertagande vid akut bukkirurgi – en observationsstudie kring införande, effekter och adherence”.
Åsa Mellgren: ”Riktad antibiotikarond för minskad Meronemanvändning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset”.
Läs mer: Ola Hammarsten genomför sabbatical på Mayokliniken med ALF-medel | Sahlgrenskaliv
Läs mer: Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel | Sahlgrenskaliv