22 januari, 2024
”Vi är en länk i kedjan för de svårast sjuka”
Sedan ett år tillbaka kan patienter med svårbehandlat självskadebeteende remitteras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset – från hela landet. Det är nytt sedan enheten fick tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård. Ett år med många positiva erfarenheter.
Det konstaterar Kajsa Sjöberg, vårdenhetschef på avdelning 369.
Hon har precis varit med på en avslutningsfika för en patient som remitterats till Sahlgrenska Universitetssjukhuset från norra Sverige och är på väg att avsluta sin vistelse i Göteborg.
– Det är en patient som har fått livslusten tillbaka, det är helt otroligt att se. Efter behandlingen här har hon fått fatt i att livet är värt att leva. Det är en så belönande känsla, säger Kajsa Sjöberg.
Avdelning 369 blev 2019 Sveriges första högspecialiserade enhet för patienter med självskadebeteende. Sedan ett år tillbaka har enheten, tillsammans med två andra vårdgivare i landet, Socialstyrelsens tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård.
Det innebär att patienter med svårbehandlat självskadebeteende som inte kunnat tillgodogöra sig evidensbaserad behandling i öppenvården, kan få remiss till någon av de tre enheterna. Ett av syftena med att koncentrera vården är möjligheten att upprätthålla kompetens i hela teamet runt patienten och att inte begränsa tillgängligheten till vård.
Ett år med patienter från hela landet
Kajsa Sjöberg har varit med i hela processen från ansökan om att bedriva nationell högspecialiserad vård, till att nu ha gått igenom ett första år med att ta emot patienter från hela landet.
– Jag var nog lite nervös i början och tänkte att nu får vi hit hela Sveriges svåraste patienter. Efter första året kan man konstatera att det varit en del utmaningar, men att vi oftast kunnat ro det iland på ett bra sätt, till exempel när det gäller logistik och transporter för långväga patienter, säger hon.
Från att tidigare bara arbetat med remittenter i Västra Götalandsregionen där det redan finns etablerade samarbeten, gäller det nu att hitta nya kontaktvägar för att skapa en trygg vårdkedja runt patienterna – även på orter i andra regioner.
– Det innebär att vi måste jobba upp nya kontakter med remittenter, kommuner och andra aktörer. Vi är en länk i kedjan för de svårast sjuka där de inte går att få till behandling på hemmaplan. Behandlingen hos oss förutsätter uppföljning efteråt så det kräver ett bra samarbete och ett ansvarstagande från alla parter, säger Kajsa Sjöberg.
Hur har skiftet till nationell högspecialiserad vård varit?
– Positivt skulle jag säga. Samarbetet med remittenter men även de övriga enheterna för nationell specialiserad vård har fungerat väldigt bra och varit fruktsamt. Det har lett till att vi tagit fram en gemensam remissmall, fått ett grepp om utbildningsfrågan och har ett tätt samarbete i forskningen.
Fakta
Socialstyrelsen följer upp nationell högspecialiserad vård och publicerar nya resultat en gång per år. Syftet är att se om målet med god och jämlik vård uppfylls.
Här kan man bland annat följa hur många patienter som behandlas, varifrån de kommer, hur gamla de är och om det är lika många kvinnor som män som behandlas inom nationell högspecialiserad vård. Man kan också se väntetider till vårdenheterna och viktiga vårdresultat, såsom överlevnad och vanliga komplikationer.
Årlig uppföljning av nationell högspecialiserad vård – Socialstyrelsen