18 maj, 2022
De hjälper patienter med självskadebeteende
Sahlgrenska Universitetssjukhuset driver sedan tre år en avdelning för patienter med svårbehandlat självskadebeteende. En Sverigeunik enhet som nu får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård.
"I de flesta fall har patienterna haft ett mycket allvarligt självskadebeteende i många år", säger vårdenhetschef Kajsa Sjöberg. Bild: Johanna Ewald St Michaels.
Avdelning 369 är Sveriges första högspecialiserade vårdenhet för patienter med självskadebeteende och har tio vårdplatser. 18 maj tilldelades Västra Götalandsregionen tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom svårbehandlat självskadebeteende, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och avdelning 369 som utförare.
– Den behandling vi har idag håller väldigt hög kvalitet. Det gläder mig att detta lyfts på en nationell nivå eftersom det är en patientgrupp som verkligen behöver tillgång till högspecialiserad och multiprofessionell behandling, säger Kajsa Sjöberg, vårdenhetschef på Avdelning 369.
LÄS MER: Ett intensivt och strukturerat behandlingsprogram
Nationell högspecialiserad vård bygger på att högspecialiserad kompetens samlas på ett fåtal ställen i landet, för att kunna koncentrera den mest avancerade vården. Till avdelning 369 kommer patienter som, av olika skäl, inte haft förutsättningar att tillgodogöra sig behandling i öppenvården. Gemensam nämnare är att patienterna har livshotande självskadebeteende, men diagnoser och funktionsförmåga kan variera. All behandling är frivillig.
Teamet på självskadeenheten består av psykiatrisjuksköterskor, specialistskötare, behandlingsassistenter, psykologer, kuratorer, dietist, fysioterapeut, arbetsterapeut, överläkare och funktionen peer support. Tillsammans bildar de ett nätverk runt patienten och individanpassar insatserna utifrån enskilda behov.
Genomsyrande för hela avdelningen är DBT, dialektisk beteendeterapi, en form av kognitiv beteendeterapi som syftar till att minska självskadande beteende.
– DBT är det paraply vi alla jobbar under, sen har vi ett antal olika behandlingsspår som vi individanpassar utifrån patientens mål, behov och funktionsförmåga. Färdighetsträningen är hjärtat i behandlingen, att patienterna får coachning dygnet runt i att använda färdigheter för att reglera känslor, stå ut i kris exempelvis. Individualterapin syftar till att hjälpa patienten att förstå det som utlöser självskadeimpulserna. Behandlingen är intensiv och komplex och ställer stora krav på både patienter och personal, säger Kajsa Sjöberg.
En behandlingsperiod kan vara i upp till tjugo veckor men det finns ingen förväntan på att patienten ska vara symtomfri efter det. Snarare strävar man efter en ökad förståelse för självskadornas funktion, att behandla utlösande triggers och att patienten får lära sig beteenden som gör att livshotande självskador minskar.
– I de flesta fall har patienterna haft ett mycket allvarligt självskadebeteende i många års tid. Det tar tid att bli helt återhämtad och vi jobbar tätt ihop med öppenvård och kommun för en så välfungerande eftervård som möjligt, säger Kajsa Sjöberg.
Vad brukar ni få för återkoppling från patienter?
– Patienterna beskriver som regel att det är mycket hjälpsamt att få hjälp av personer som både kan och vill jobba med just deras problematik, samtidigt som vi kan bistå med flera olika professionella perspektiv beroende på vad som behövs. Den heltäckande ansatsen är det många av dem som beskriver som något de inte stött på förut. Sen får vi oerhört mycket konstruktiv feedback från våra patienter och det hjälper oss i utvecklingen av enheten.
Samtidigt som behandlingen ställer höga krav på patienten – Kajsa Sjöberg beskriver den som ett intensivt boot camp – innebär tillståndet för nationell högspecialiserad vård också särskilda krav på verksamheten. Ett av dem är att samarbeta i hög utsträckning.
– Jag ser fram emot att vi nu kommer att få enheter runt om i landet att samarbeta med. Tillsammans kommer vi kunna behandla fler patienter och bidra till kompetensutveckling och forskning i ännu högre utsträckning, säger hon.
Fyra nya tillstånd
Den 18 maj, beslutade Socialstyrelsen att ge Västra Götalandsregionen fyra nya tillstånd för nationell högspecialiserad vård, NHV, med Sahlgrenska Universitetssjukhuset som utförare.
Svårbehandlat självskadebeteende hos vuxna
Svårbehandlade ätstörningar hos vuxna och barn
Kroniska lungsjukdomar hos barn
Prematuritetsretinopati (ROP, ett näthinneproblem på för tidigt födda)
LÄS MER: VGR tilldelas fyra nya tillstånd för nationell högspecialiserad vård