Väntetiden till första besöket ska kortas

Jämlik vård, effektivisering och minskade köer – det är tre skäl för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att se över och korta tiden det tar för patienter att få komma på sitt första besök inom öppenvården. Väntetiden för patienters första besök behöver minska – i dagsläget får för många vänta längre än vårdgarantins tre månader. Målet är att rätt patient ska få rätt vård, i rätt tid, av rätt kvalitet på rätt nivå.

Med en ökande befolkning blir patienterna fler, och vårdbehoven större. Det är en utmaning att ta hand samtidigt som väntetiderna behöver kortas – inom de ekonomiska ramar som finns. För att hitta möjligheter för sjukhuset att möta utmaningen har Helena Gustafsson, verksamhetschef för Hud- och könssjukvård, fått uppdraget att ge stöd till verksamheterna i arbetet med att minska väntetiderna, skapa en effektivare öppenvård och se hur verksamheter med olika förutsättningar kan effektiviseras för att hantera vårdköerna.

Inom hennes egen verksamhet, Hud- och könssjukvård, är öppenvårdens balansering mellan behov och kapacitet ständigt i fokus. Men Helena Gustafsson är väl medveten om skillnaderna som finns mellan olika verksamheter.

– Ett patientbesök innebär en vårdprocess som varje verksamhet utvecklat över tid och som därmed skiljer sig åt. Det är olika saker som ska bedömas, utredas och följas upp och det kan skilja mellan hur man jobbar i processen eller hur personalresurs och lokaler ser ut. Kultur och tradition spelar förstås också in. Kort sagt, varje verksamhets öppenvård är unik.

Ska planera produktionen och förbättra arbetssätten

För att kunna hålla samman den övergripande planeringen, uppföljningen och analysen av vården har Sahlgrenska Universitetssjukhuset inrättat ett centralt produktionskontor. Det ska dels jobba med att samordna och effektivisera vårdprocesser, dels med att stärka kopplingen mellan vad politikerna vill uppnå och vad organisationen levererar.

Och det är här Helena Gustafsson kommer in med ett uppdrag som går ut på att på ledningsnivå, tillsammans med verksamheterna, identifiera patientflöden och processer samt hjälpa medarbetarna att planera produktionen och förbättra arbetssätten.

– Det handlar om att se vad som kan göras i den unika verksamheten för att uppfylla målen, men också att förse det centrala produktionskontoret med underlag för att det ska kunna prioritera sina insatser, säger Helena Gustafsson.

Hon betonar att arbetet inte handlar om att styra hur olika verksamheter ska utföra sitt uppdrag, utan att gå in och hjälpa dem för att se vad som kan göras för att uppfylla målen.

– Verksamhetscheferna ska känna att de får det stöd de behöver för att kunna jobba med det här.

Köerna ska minska

Målet är att minska kötiderna för patienterna och säkra att vårdgarantin uppfylls. Ska Sahlgrenska Universitetssjukhuset uppfylla lagkravet på ett första besök inom tre månader kan det inte finnas köer på tusentals patienter.

– I ett första steg handlar det om att ta reda på saker som: vad behöver stärkas? Vilka patienter ska mottagningen ta emot? Vi behöver bland annat veta hur stort remissinflödet är och hur remissbedömningen styrs. Kanske behöver man se över arbetsfördelningen på mottagningen, till exempel kan kanske sjuksköterskor ta vissa uppgifter i stället för läkare eller är det så att viss vård skall skötas av andra vårdgivare?

Exempel: drop-in och digital teknik

I den egna verksamheten är det här något Helena Gustafsson har jobbat mycket med. Hud- och könssjukvården har ungefär 60 000 besök per år, varav 27 000 är första besök. Med så många besök behövs aktivt arbete för att minska kötiden.

– Drop-in besöken inom könssjukvården bokas numera på 1177.se, säger Helena Gustafsson. Tiderna släpps ett par dagar i förväg vilket har fungerar väldigt bra och gör att vi kan planera arbetet på ett helt annat sätt och har därmed kunnat utöka antalet tider.

Dessutom har hud- och könssjukvården kunnat effektivisera sitt arbete med hjälp av digital, validerad teknik.

– Med hjälp av teledermatologi (TD) kan vi göra många bedömningar av hudförändringar utan att patienten behöver komma hit, berättar Helena Gustafsson. På vårdcentralen tas ett högupplöst foto av hudförändringen med ett dermatoskop som är ansluten till en mobilkamera och bilderna skickas digitalt. Läkarbedömning samt återkoppling till inremitterande eller patienten görs oftast samma dag som remissen registreras. Den digitala överföringen kommer snart också vara möjligt även för privata vårdcentraler som nu printar ut pappersfoto.

– När VGR möjliggjorde arbetssättet för vårdcentralerna 2018 registrerade vi ungefär 4500 remisser som kunde hanteras med teledermatologi, 2021 var det 12 000. En hudspecialist klarar tre bedömningar med teledermatologi på samma tid som ett fysiskt besök, men vi behövde förstås skapa en helt ny process. Så det här är ett bra exempel på hur vi med digital teknik kan skapa nya effektiva flöden.

Just detta arbetssätt fungerar förstås inte överallt, men är ändå ett av många goda exempel på vad som kan göras för att skapa mer struktur i remisshanteringen och vad det är för sorts åtgärder som ger effekt.

– Vissa processer är kanske onödigt komplicerade, men det finns ju också många arbetssätt som fungerar bra, och då behöver vi identifiera dem och fortsätta med dem.

Lästips: Så gick hud- och könssjukvården från 130 vårdplatser till noll

Tankesmedja tillsammans med verksamheterna

När Helena Gustafsson nu går ut i verksamheterna är alltså hennes uppdrag att vara lite av en coach. Någon som ställer frågor, hjälper till med att skapa engagemang och kan fungera som katalysator för att hitta lösningar.

– Min förhoppning är att det kan bli en tankesmedja tillsammans med verksamhetscheferna för att börja tänka i nya banor där det behövs.

Målet är att förstå hur verksamheten bäst kan balansera behov och kapacitet och därmed ge medarbetare möjlighet att planera produktionen, förbättra arbetssätten och processerna.

– Nu ska vi hjälpas åt att hitta de smarta lösningarna i alla våra öppenvårdsprocesser och jobba tillsammans för patienternas bästa, menar Helena Gustafsson.