Effektiv sårläkning men inga mirakel i tryckkammaren

– I dag behandlar vi ungefär fem dykare per år och var och en av dem får bara en behandling. Det blir 0,25 procent av våra 2 000 behandlingar, säger Joakim Trogen, sjuksköterska och sektionsledare på Tryckkammaren Östra.

Han tycker det är fullt naturligt att man tänker på dykolyckor när man pratar tryckkammare, eftersom tryckkammarbehandlingar började där. Men efter att man på 70-talet lärde sig att många svårläkta sår beror på syrebrist tog det som kallas Hyperbar Oxygenbehandling, HBO, fart.

Pressar in syrgas i kroppen

I dag handlar ungefär 90 procent av de diagnoser som hänvisas till tryckkammarbehandlingar om att förbättra möjligheterna för sårläkning genom HBO. Den stora delen är läkning av skador efter strålbehandling vid cancer.

– Vad vi gör är att tillföra mängder med syrgas. Genom ett ökat tryck pressas syrgas in i kroppen, så att patienterna får i sig 20 gånger så mycket syrgas som utanför tryckkammaren.

Genom att öka syremängden i hela kroppen kommer mer syre ut också till platser där patienten annars har dålig blodcirkulation och därmed ut till de sår som behöver syre för att läka.

Den här metoden hjälper inte alla, men tre av fyra patienter får en förbättrad sårläkning. Och även en liten förbättring kan ge stor lättnad. Tryckkammaren tar till exempel emot patienter där strålning mot gyn- eller prostatacancer har skapat sår i tarm eller urinblåsa. Patienterna kan få blod i urin och avföring och vävnaden i organen har blivit oelastisk, vilket kan göra att de behöver gå på toaletten väldigt ofta. Tryckkammarbehandling hjälper vävnaderna att läka.

– Vissa patienter blir helt av med sina problem, men även en liten förbättring kan göra stor skillnad. Att gå från 20 till 10 toabesök per dygn, kan innebära ostörd nattsömn, en markant förbättring av livskvaliteten för den enskilde, säger Joakim Trogen.

LÄS MER: Flera nyheter på gång i tryckkammaren – bland annat toalett och låga trösklar Avgörande nyheter på gång i Tryckkammaren | Sahlgrenskaliv

Tidsödande behandling – men den känns inte

För patienter som drabbas av tryckfallssjuka – så kallad dykarsjuka – och för rökgasförgiftade patienter räcker det med en enda behandling. För alla andra väntar många tillfällen i den tättslutande kammaren.

– En vanlig patient sitter i tryckkammaren två timmar per vardag i åtta veckor, berättar Joakim Trogen.

Behandlingen är framför allt tidsödande, men den känns inte mycket i övrigt.

– Nej, det känns ingenting, precis som det inte känns något när du sitter vid köksbordet i normaltryck, 100 kPa. Det som känns är när trycket förändras. Man kan jämföra med hur det känns när du landar med ett flygplan. Då ökar trycket från 70 kPa på hög höjd, till 100 kPa på marken. I tryckkammaren höjer vi från 100 till 240 på fem minuter. Det är i öronen det känns. Om du sväljer, gäspar eller gapar – det vill säga tryckutjämnar – tre gånger när du flyger, gör du det 20-30 gånger i tryckkammaren. Men varje tryckutjämning är lika enkel att göra oavsett om du är i flygplan eller i tryckkammare, säger Joakim Trogen.

Tryckkammarbehandling mot ”mördarbakterier”

Av de fem sjukhus i Sverige som har kliniska tryckkammare har två, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Karolinska Universitetsjukhuset i Solna, möjlighet att utföra intensivvård under tryck.

Den vården är högaktuell just nu, i samband med en ökad förekomst av djupa allvarliga infektioner i mjukdelsvävnaden, ofta orsakade av streptokocker. I dagligt tal pratar man om mördarbakterier.

Streptokockerna ger i vanliga fall, där patientens immunförsvar mobiliseras på rätt sätt, halsfluss hos vuxna och scharlakansfeber hos barn som får det första gången. Men när de lyckas bryta sig igenom immunförsvaret kan det leda till sepsis.

Joakim Trogen betonar att det är extremt ovanligt och att den ökade förekomsten går att räkna på ena handens fingrar. Samtidigt är det ett oerhört allvarligt tillstånd.

– Alla system i kroppen skenar vilket kan leda till allvarliga infektioner i mjukdelsvävnad. Första steget är förstås antibiotika, andra steget är kirurgi. Sen krävs avancerad intensivvård och om infektionen bedöms vara tillräckligt svår kan det bli aktuellt med tryckkammarbehandling. Då syresätter vi patienterna och bär dem igenom en kritisk tid. Under tre till fem tvåtimmarstillfällen i en till två dagar stöttar vi patientens syresättning och immunsystem, som ytterligare hjälp jämte övriga insatser.

Östra Sjukhuset har profilerat sig som ett Centrum för allvarliga mjukdelsinfektioner i södra Sverige och vill etablera sig tydligare nationellt.

– Kirurgerna på Östra sjukhuset får utföra den här typen av kirurgi oftare, och medarbetarna på AnOpIVA Östra blir vana vid den vårdkedja som behövs för de här patienterna.

De vanligaste tillstånden som behandlas i tryckkammaren på Östra

Behandlingar av strålrelaterade skador är helt dominerade. De övriga diagnoserna ligger på runt tio patienter år, förutom luftembolier som är extremt ovanligt med bara en patient var femte år.

• Strålrelaterade skador på urinblåsa
• Strålrelaterade skador på tarm
• Strålrelaterade skador på käke
• Svårläkta diabetessår
• Infektion i skelettet efter trauma (osteomyelit)
• Dykarsjuka
• Kolmonoxidförgiftade patienter
• Djupa allvarliga infektioner i mjukdelsvävnad
• Luftembolier

Mirakeltro och höga förväntningar

Med framgångarna för HBO-behandling följer också utmaningar. Man skulle kunna säga att det finns viss mirakelförväntan kopplad till detta.

– Ja, verkligen, bekräftar Joakim Trogen.

Många andra länder i världen har ett annat finansieringssystem för tryckkammarbehandlingar. Sjukvården eller privata centra utför det som någon betalar för. Det öppnar för att behandla allt möjligt. Inom den offentliga vården i Sverige håller sig den offentliga vården strikt till de riktlinjer för HBO-behandlingar som tagits fram av Svensk förening för Hyberbarmedicin, som är en del av Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (sfai.se). Det är behandlingar där man anser att det finns evidens.

Där listas även sådant som inte ska behandlas, så som cerebral pares (CP-skada), tinnitus, autism, multipel skleros (MS), stroke, idrottsskador samt ADD/ADHD.

– Vi hade till exempel jättemycket frågor om just autism för 5-6 år sedan och just nu pågår en stor diskussion om postcovid. Ofta börjar det med att någon berättar i sociala medier eller i någon tidning om hur de blivit bra efter behandling. Då kan det ringa in privatpersoner som vill ha behandling.

Joakim Trogen säger att det svåra med sådana berättelser är att handlar om just de tillfällen där någon fick behandling och det gick bra, kanske av spontant tillfrisknande oavsett tryckkammarbehandling eller inte. Alla de fall som inte ledde till någon förbättring kommer inte fram. Och det är sällan forskningsresultat med lång uppföljning kopplade till berättelserna.

– HBO-världens akilleshäl är att det finns oerhört mycket forskning kvar att göra. 

Fakta: Klinisk tryckkammarbehandling i Sverige

• Det finns fyra sjukhus med klinisk tryckkammare: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, Helsingborg, Karlskrona och Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
• Bara två av dem, Karolinska och Sahlgrenska, utför intensivvård.
• I en tryckkammare utförs så kallade Hyperbar Oxygenbehandling, HBO-behandling, där tillförsel av syre under högt tryck stimulerar processer i kroppen som behandling av vissa tillstånd. Det handlar främst om planerade behandlingar av invärtes och utvärtes svårläkta sår, men även om akuta behandlingar av rökgasförgiftning och djupa allvarliga infektioner i mjukdelsvävnad.