Snart öppnar Medicinhistoriska igen!

Museichefen Lisa Sputnes Mouwitz är entusiastisk när hon pratar om samlingarna som lagom till Göteborgs 400-årsjubileum återigen blir tillgängliga för allmänheten.

– Museet breddar berättelsen om Göteborg och skildrar en del av historien som inte alltid är så synlig, inte minst eftersom sjukvården länge var en så hemlig värld. Det var ett slutet samhälle, även de som jobbade på sjukhuset bodde där. Museet ger en inblick i det livet, säger Lisa Sputnes Mouwitz.

Hon tycker att museet berör oss alla – de flesta har någon relation till sjukvården. Den som inte jobbar inom vården, känner antagligen någon som gör det. Många människor har själva vårdats på sjukhus, eller känner någon som har det.

– Många av föremålen vi ställer ut visar på slitage och användning. Det blir nära, det blir personligt och man kan känna med människor genom tiderna. Jag hoppas att man ska känna igen sig även hos de som levde för hundra år sedan och hur de har haft det.

Första sugklockan och unik instruktionsfilm

Bland dessa föremål tänker Lisa Sputnes Mouwitz bland annat på lappade och lagade förkläden eller den sortens spottflaska som användes av tuberkulossjuka och var en stark symbol för sjukdomen.

I samlingarna finns också föremål som är specifika för att de tagits fram på Sahlgrenska och utvecklat vården.

– Här finns till exempel prototypen för den första sugklockan som konstruerades av Tage Malmström i slutet av 1950-talet och fick snabb spridning världen över. Sven Johanssons spik och instrument för behandling av lårbenshalsbrott som utvecklades på Sahlgrenska på 1930-talet är ett annat exempel. I utställningen kommer vi även visa klipp från den instruktionsfilm som han lät producera för att sprida metoden, säger Lisa Sputnes Mouwitz.

I utställningen lyfts också  berättelser om avgörande skeenden och människor som har haft stor betydelse i historien fram. Till exempel den om Emma Klingberg som startade den första skolan för sjuksköterskor i Göteborg.

– Emma Klingberg hade själv blivit utbildad av en elev till Florence Nightingale som ju grundade den allra första sjuksköterskeskolan i London på 1860-talet, berättar Lisa Sputnes Mouwitz. En annan stark historia handlar om Johanna Hedén som grundade Göteborgs Barnmorskesällskap som verkade för att stärka barnmorskornas sociala status.

Helt ny basutställning invigs i maj

Även om museet har varit stängt i fyra år har medarbetarna haft fullt upp.

– Det tar så klart väldigt mycket tid att tömma lokalen som inte bara rymmer själva utställningen utan också våra magasinerade samlingar, säger Lisa Sputnes Mouwitz. Dessutom har vi arbetat mycket med digitalt tillgängliggörande och publicerat över 1 000 bilder från vår fotosamling på Wikimedia (se bilderna här: Category:Images from Medicinhistoriska museet, Göteborg – Wikimedia Commons).

Arbetet med den nya basutställningen som invigs i samband med öppnandet har pågått i flera år. Hela arbetsgruppen har varit engagerad i att ta fram de olika rummens teman, val av föremål att visa, manusförfattande och formgivning och mycket mer.

– Med den nya utställningen tar vi ett helhetsgrepp kring Göteborgs medicinhistoria genom 400 år. Vi gör nedslag i historien, visar på stora förändringar i världen men också hur sådant som hänt i Göteborg påverkat utanför stadens och landets gränser, säger Lisa Sputnes Mouwitz.

– Den som jobbar inom sjukvården i dag kan nog tycka att det är spännande att följa hur vi skildrar sjukvårdens yrken genom tiderna, hur villkoren för att bedriva vård har förändrats. För övriga göteborgare kan det vara spännande att se en del av stadens historia som inte skildras någon annanstans.

Och att det är viktigt att ha kunskap om medicinhistorian är något som Alicja Bojan, som är överläkare, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhus Mölndal håller med om.

– Det är viktigt för vårdpersonal att känna till medicinhistorian för att förstå sammanhanget av dagens högspecialiserade behandlingsmetoder och medicinteknik. Det bidrar till att utveckla sin identitet, respekt och stolthet över det valda yrket. Kännedom om till exempel implantatutveckling senaste 100 åren med väldokumenterade framgångar och bakslag kan förhindra en tveksam ”ny” utveckling där man inte tar hänsyn till välkända principer och resulterar i ”gamla” komplikationer, säger Alicja Bojan.

Alicja Bojan är också en av kommande besökare som ser fram emot att besöka museet ska öppna igen.

– Att besöka medicinhistoriska museet och se de gamla instrumenten ger perspektiv på medicinutveckling och skapar ödmjukhet.

Det pågår nu ett intensivt arbete de sista veckorna inför öppningen. Lisa Sputnes Mouwitz och hennes kollegor ser fram emot att få ta emot besökare igen och få visa allt som finns i samlingarna.

– Här finns så mycket. Historien om Göteborgs första kvinnliga läkare, Thora Wigardh. Exempel på rörpost inom sjukhuset. Pehr Dubbs redogörelse för när han behandlade Clas Alströmer. Jag hoppas besökaren ska känna att det är spännande, att man har lärt sig något nytt och att man vill veta mer, avslutar Lisa Sputnes Mouwitz.