Medicinhistoriska museets filmskatt i stort forskningsprojekt

Lisa Sputnes Mouwitz, museichef på Medicinhistoriska museet – vad är detta för projekt?

– I tre år har Medicinhistoriska museet deltagit i ett forskningsprojekt som heter Filmens Göteborg under 1900-talet: Rörliga bilder av en stad i förändring. Göteborgs universitet har lett projektet och flera kulturarvsinstitutioner har bidragit: Göteborgs stadsmuseum, Riksarkivet i Göteborg, Bohusläns museum och Medicinhistoriska museet. Vi har inventerat vilket filmmaterial institutionerna har och även registrerat, digitiserat och analyserat materialet. Nu presenterar vi forskningsresultaten i en bok som vi hoppas ska vara intressant både för museifolk, forskare och för den som tycker det är spännande med Göteborgs historia.

Vad har projektet inneburit för Medicinhistoriska museet?

– Det har varit en fantastisk möjlighet för oss att gå igenom vårt filmmaterial. Vi hade ingen klar överblick över vad vi hade i filmarkiven men forskningsmedlen gjorde att vi kunde rädda och i förlängningen även tillgängliggöra materialet. Det har också varit väldigt givande att få samarbeta med de andra parterna i projektet och få en större förståelse för hur film kan användas som källmaterial.

Vad finns i samlingarna, då?

– När vi har inventerat har vi hittat 80 filmer. De flesta har kommit som gåvor från privatpersoner eller medarbetare inom sjukvården. Ett trettiotal skildrar aktiviteter på Lillhagens sjukhus och är filmade på 1960- och 70-talen. De skildrar en tid av förändring: man kan ta del av samspelet mellan personal och patienter på resor och högtider, som blivit möjliga tack vare nya behandlingsformer och en ny syn på patienternas möjligheter. Dessa filmer är dock fortfarande belagda med sekretess. Andra filmer rör utvecklingen av nya metoder och läkemedel, till exempel sugklockan, som uppfanns av Sahlgrenskaläkaren Tage Malmström på 1950-talet. Ett tjugotal filmer är från 1930- till 50-talen och rör främst byggprocesser och invigningsfestligheter vid Sahlgrenska sjukhuset. En av filmerna är en instruktionsfilm producerad för att visa professor Sven Johanssons teknik för behandling av brott på lårbenshalsen.

Den filmen har ett eget kapitel i boken.

– Ja. Sven Johansson var en central gestalt på sjukhuset under den tiden, då han var sjukhusets styresman och överläkare i kirurgi, och det finns mycket material om honom i våra samlingar. 1932 introducerade han en ny teknik för spikning av brott på lårbenshalsen. I samverkan med instrumentmakarfirman Axel Ericsson AB tog han fram en specialutformad spik med tillhörande set med verktyg och utvecklade även en teknik för röntgenundersökning under pågående operation. Sammantaget blev hela proceduren enklare och mindre påfrestande för patienten än tidigare och arbetet fick internationell spridning genom publikationer och genom presentationer på konferenser. I boken skriver jag om hur man utifrån arkivmaterial, föremål i våra samlingar och detaljer i själva filmen kan dra slutsatsen att filmen i museets samlingar troligen är inspelad till en konferens som hölls i Belfast år 1937.

Varför är den filmen så intressant?

– Dels är det intressant att se hur han presenterade sin nya metod, hur filmen samspelade med verktygen och röntgentekniken och att han i princip sålde ett färdigt paket. Men filmen kompletterar också annat arkivmaterial och föremål som finns i samlingarna: vi har de instrument som användes, publikationer som beskriver tekniken, vi har sett invigningen av kirurgkliniken på film, vi har läst gästboken och har mycket material om de som arbetade där. Och nu kan vi se filmen som visar hur arbetet gick till.

Kommer man kunna ta del av filmerna någonstans?

– Ett flertal av filmerna kommer att synas i museets nya basutställning som nu är under arbete. Många av dem är som sagt fortfarande sekretessbelagda, men de som är offentlig handling arbetar vi nu med att tillgängliggöra på ett smidigt sätt. Framför allt blir de ju tillgängliga som källmaterial för forskare. Dessutom finns det faktiskt ganska snart en chans att få se lite av filmerna: på Göteborgs Filmfestival kommer vi i forskargruppen ha en programpunkt, som del av temat Göteborgsepoker där vi pratar om projektet och visar några klipp. Jag kommer visa en sekvens som skildrar invigningen av Centralkomplexet vid Sahlgrenska sjukhuset. I den filmen ser man bland annat kung Gustav VI Adolf och drottning Louise långa tur genom byggnaden, som inleds på museet, därefter förevisas de den senaste högteknologiska utrustningen och de moderna lokalerna på de olika klinikerna, där de bland annat stannar till en stund och pratar med en blodgivare. Och får veta att hon fick 28 kronor och något att dricka för besväret, inte längre biff som förr – men den detaljen framkommer inte i filmen som tyvärr saknar ljudspår, istället gick det att läsa om det i GP dagen efter.