13 januari, 2022

Ett omsorgsfullt detektivarbete

Personer med intellektuell funktionsnedsättning och misstänkt psykiatrisk problematik behöver få hjälp av expertkompetens. ”Det handlar om detektivarbete för att förstå våra patienter och deras behov”, säger läkaren Malin Nystrand på Omsorgspsykiatrisk mottagning i Mölndal.

–  Våra patienter kan behöva vård på olika kliniker och mottagningar, och alla inom sjukvården ska kunna ta emot personer med intellektuell funktionsnedsättning, ge dem rätt vård och bemötande. Här är vi gärna behjälpliga. Kollegor i vården får alltid höra av sig till oss för råd och stöd, säger allmänläkaren Malin Nystrand.

Malin Nystrand är specialistläkare i allmänmedicin, och hon är entusiastisk när hon pratar om sitt arbete på Omsorgspsykiatrisk mottagning i Mölndal. Mottagningen tar emot vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och misstänkt psykiatrisk problematik från hela Västra Götalandsregionen.

– Våra patienter har ofta svårt att berätta om sig själva, sina svårigheter och symtom, säger Malin Nystrand. Istället för att berätta om vad som är fel kan de uppvisa ett annorlunda beteende, exempelvis att de gråter eller slåss.

Det annorlunda beteendet är anledningen till detektivarbetet Malin Nystrand nämner, att det kan kräva en hel del arbete för att ta reda på vad problemet är och vad patienten behöver hjälp med.

– Det kan bero på något helt annat än psykiska problem. Kanske har patienten problem med sömnen, vilket kan resultera i ett avvikande beteende? Då får vi be personalen på patientens boende ta reda på hur patienten sover.

Mycket mer än medicinering

Stödet som patienterna behöver kan variera, och mycket av arbetet handlar om att hitta lösningar som inte inkluderar medicinering.

– Vi arbetar inom psykiatrin, men vi gör så mycket mer än att diagnosticera psykiatriska tillstånd. Det kanske är så att patienten behöver äta nyttigare mat, sova bättre eller helt enkelt få roligare aktiviteter i sitt liv, säger Malin Nystrand. Det är en del i vårt jobb att påtala och diskutera sådana insatser.

Lästips: Liselott Olausson har Downs syndrom och fick en depression när samhället stängde ned under pandemin

Hon berättar om en patient på mottagningen, en ung man i 30-årsåldern. Han kom på misstanke om psykossjukdom. Det visade sig att patienten hade tidigare varit mycket självständig, bland annat åkt buss och spårvagn på egen hand, cyklat och sportat. Efter flera negativa händelser i livet, bland annat en trafikolycka och alltför högt ställda krav, hade hans förmågor försämrats och han började få vanföreställningar, prata för sig själv och visa tecken på överbelastning. Behandlingen har gått ut på att minska kraven, ge ökat stöd och viss medicinering.

– Idag är han inte lika självständig som han var tidigare, men han mår bra, han är glad och patientens livskvalitet är väl ändå det viktigaste, inte sant?

Malin Nystrand berättar att mycket handlar om just vilka krav som ställs på patienterna och att kraven i sig kan vara något som kan bli en börda. Därför behöver behandlaren oftast gå igenom hela patientens liv och vardag för att nå förståelse för situationen. Det handlar om att jobba med vardagen kring patienten och att ha kontakt med personal på eventuell daglig verksamhet, i boendet, med närstående och med assistenter.

– Mycket av vårt arbete handlar om att arbeta i patientens nätverk, förklarar Malin Nystrand.

Arbete som kräver fingertoppskänsla

På omsorgspsykiatrisk mottagning jobbar personalen i team och de är flera yrkesgrupper som samarbetar, som psykolog, kurator, läkare, sköterska och skötare.

– Det är alltid två olika yrkeskategorier vid nybesök. Sedan samarbetar hela teamet, hjälper och kompletterar varandra. Som läkare är det till exempel min uppgift att granska journalen för att få en bild av patientens tidigare sjukhistoria och medicinering.  

Patienterna kommer till mottagningen efter remiss från läkare i primärvården eller psykiatrin. Inför det första besöket är det en hel del att tänka på och det kan ibland vara ett ganska delikat arbete som kräver mycket fingertoppskänsla.

– Det kan vara så att patienten är rädd att komma till mottagningen, och då får vi jobba flexibelt och kanske göra hembesök, säger Malin Nystrand. Vi vill alltid träffa patienten, även om det blir ett kort besök, och sedan kompletterar vi informationen genom enskilda samtal med personal och närstående.

– Vi måste besluta om en behandling som är bäst och klokast, och vi försöker att göra det tillsammans med patienten och dennes nätverk. Men många av våra patienter kan inte föra sin talan alls och då måste vi försöka hjälpa patienten utan att de kan ge samtycke till behandling.

Kollegor i vården får gärna höra av sig

Personalen på omsorgspsykiatrisk mottagning har också en viktig roll att föra sina patienters talan i många olika sammanhang, exempelvis i kontakt med annan sjukvårdspersonal och samhället i stort. De utbildar personal inom sjukvården kring bemötande av patienter med intellektuell funktionsnedsättning och kring deras behov. Malin Nystrand föreläser till exempel på läkarutbildningen om patientgruppen.

–  Våra patienter kan behöva vård på olika kliniker och mottagningar, och alla inom sjukvården ska kunna ta emot personer med intellektuell funktionsnedsättning, ge dem rätt vård och bemötande. Här är vi gärna behjälpliga. Kollegor i vården får alltid höra av sig till oss för råd och stöd.

Text: Patrik Centerwall

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 13 januari 2022 09:30
Uppdaterad: 13 januari 2022 09:34
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.