Dialog+ sprids i Västra Götalandsregionen

– Vi går från att vara ett specifikt projekt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset till att sprida verktyget och arbetssättet inom regionen, säger Andreas Gremyr som är enhetschef på ePsykiatrienheten.  

Dialog+ är ett arbetssätt som har använts inom vuxenpsykiatrin för att stödja större delaktighet från patienterna i planering och uppföljning av den egna vården och som ger möjlighet att generera data om mående över tid. Detta kan enligt Andreas Gremyr användas till att göra vård och utveckling mer datadriven, vilket är grunden för att utveckla vården som ett lärande hälsosystem.  

– Det är också ett generiskt verktyg som kan användas för många kroniska sjukdomar.  

Under våren genomförs införande av Dialog+ inom vuxenpsykiatriska verksamheter på Skaraborgs sjukhus (SKAS) och Sjukhusen i Väster (SiV). Även NU-sjukvården och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) är intresserade. Projektet har återkommande erhållit stöd i form av innovationsmedel från Innovationsfonden VGR, nu senast för att underlätta spridningen av Dialog+ inom regionen. Detta betyder att under 2025 så kommer ePsykiatrienheten stödja införandet i regionen genom att bland annat hålla i utbildningar för alla nya användare. Tillsammans med regionen ses det över hur arbetssättet kan spridas på ett hållbart sätt genom att bygga på de strukturer och resurser som finns till exempel när det gäller support och utbildning. 

Läs mer: Större delaktighet i psykiatrin med nytt digitalt verktyg | Sahlgrenskaliv

Dialog+ blir en regional tjänst

Dialog+ ingår nu också i den digitala överenskommelsen (DÖK) vilket innebär att finansieringen av förvaltning och utveckling av det tekniska verktyget och dess finansiering hanteras och regleras regionalt. Detta underlättar övergången att göra Dialog+ till en regional tjänst. 

Tobias Andersson är sektionsledare på ePsykiatrienheten och håller i kontakterna med alla förvaltningar nu när Dialog+ införs i regionen.  

– Vi ser att det definitivt finns ett intresse för verktyget. Vi har till exempel fått förfrågningar från barn- och ungdomspsykiatrin. Men också från utvecklingsledare inom primärvården, men där kan vi inte möta upp behovet ännu.  

Tobias Andersson berättar att det var samordningsrådet för vuxenpsykiatri inom VGR som i april 2024 tog beslutet att alla psykiatriska verksamheter inom regionen ska kunna använda Dialog+ där det är möjligt. Först ut är alltså de psykiatriska mottagningarna på Skaraborgs sjukhus och psykiatrimottagning Kungälv (del av Sjukhusen i väster) där behandlare utbildades under januari och februari. Senare i vår är det dags för NU-sjukvården och Södra Älvsborgs sjukhus. 

– Tanken är att vi först utbildar och sedan får de testa Dialog+ med patienter i ungefär en månad. Därefter kan vi samla in erfarenheter och sedan fortsätta stötta användningen till dess att vi tillsammans utvärderar hur det har gått, säger Tobias Andersson.  

– Och det här är nyckeln till att det ska fungera: att behandlarna själva är delaktiga under den första perioden när de får ett nytt verktyg. Att de kan känna på hur det fungerar tillsammans med patienten och utifrån gemensamma erfarenheter sedan integrera arbetssättet i de befintliga vårdprocesserna, så att det blir hållbart över tid. 

Bra sätt att följa patienternas mående

Henrik Hjulström är tidigare verksamhetschef på psykiatrin på Skaraborgs sjukhus (SKAS) som är först ut när Dialog+ börjar införas i regionen.  

– Det som lockade med Dialog+ är att det är ett sätt att mäta kvalitet och kunna följa patienternas mående på både gruppnivå och individnivå, säger Henrik Hjulström. För det är svårt att sätta mätbara kvalitetsmål inom psykiatrin, men det här är ett verktyg som hjälper oss med det. Vi kan mäta vad patienten har för bekymmer, vad som står ut, jämföra mellan olika mottagningar.  

– När vi inför Dialog+ blir det också ett avstamp kring gemensamma arbetssätt eftersom det kommer användas av psykosteamen på alla våra mottagningar. Att de har utbildning tillsammans är också ett bra sätt för teamen att få träffas och lära känna varandra bättre.  

Skaraborgs sjukhus har nu påbörjat utbildning i verktyget och Henrik Hjulström tycker att en stor fördel är att det är ett tacksamt system för mottagarna.  

– Det finns en tydlig och bra etableringsplan. Teamet från SU kommer ut och utbildar oss och vi utser två implementeringsansvariga som har ett extra ansvar hos oss.  

Anna Olsson Thai som är arbetsterapeut och rehabkoordinator på Psykiatrimottagning Lidköping har använt verktyget och var nöjd med hur det fungerade. 

–  Det fungerade väldigt bra med vår första patient, och jag arbetade tillsammans med en kollega som missade utbildningen men hon var också positivt inställd till att börja använda Dialog +. Patientens reaktion när vi kollade på sammanställningen var: ”Detta är precis vad jag går och tänker på varje dag” så Dialog + fångade verkligen hans problematik, säger Anna Olsson Thai. 

–  Dialog + liknar vårt arbetsterapeutiska instrument som heter ”Tillfredsställelse med aktiviteter i dagliga livet – intervjubaserad screening (SDO)” så jag gillar konceptet och att det är ett användarvänligt program. 

Utbildningarna leds av Marcus Lundmark som är verksamhetsutvecklare inom Psykiatri Psykos, och som också skriver sin avhandling om Dialog+. I sin forskning har han tittat på både patienternas och behandlarnas perspektiv.  

Hjälper patienten att förstå sitt mående

– Det jag lyfter fram i min första artikel som handlar om patienternas upplevelser är att de uppskattar Dialog+ för att de hjälper dem att förstå sitt mående och att det också hjälper dem att adressera problemområden de kanske inte lyft under ett vanligt samtal med behandlaren, säger Marcus Lundmark. Han säger också att patienter uppskattar strukturen och det kronologiska flödet som hjälper till att hålla et tydligare fokus under samtalet.  

Marcus Lundmark är i analysskedet av en studie om behandlarnas erfarenheter, men har redan kunnat dra några slutsatser. 

– Det jag kan säga så här långt är att behandlarna uppfattar det som en metod som gör patienterna mer delaktiga. De ser också vinster i den tydliga strukturen. Vi märker också vinster i att kunna utvärdera under själva behandlingens gång i stället för att enbart utvärdera innan och efter. Dialog+ skapar alltså möjlighet att justera behandlingen för att uppnå bästa nytta för patienterna.  

– En av de stora sidoeffekterna är att detta skapar helt unika möjligheter att förstå hur patienter mår och hur de upplever sin vård, och kan följa det på olika nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet.  

Vad är det sammanlagda vinsterna med att Dialog+ börjar införas regionalt?  

– Det finns få regionövergripande verktyg inom psykiatrin. Så att fler börjar använda Dialog+ möjliggör lärande mellan mottagningar runt om i hela regionen och att även möjlighet att dela aggregerade data, säger Tobias Andersson.  

– Dialog+ verkar göra vården mer personcentrerad. En patient uttrycker att hen inte visste att man kunde prata om vissa livsområden under behandlingen, säger Marcus Lundmark. Detta gör det möjligt för patienten att sätta ord på det som är viktigt dem, något som annars kan hamna i skymundan i en vård som ofta fokuserar på symtom och medicinering.  

Dialog +

Ett Dialog+-samtal genomförs i några olika steg: skattning av mående, att välja fokus för dagens besök, adressera problem genom lösningsfokuserad samtalsmetodik och att göra en enkel plan på vem som gör vad till nästa gång det är dags för uppföljning med Dialog+.

Först får patienten skatta såväl livskvalitet som upplevelse av vård i elva frågor på en sjugradig skala, från Helt missnöjd till Helt nöjd. I skattningen kan patienten också ta ställning till om det är något område som hen önskar mer hjälp och stöd med.

Det är åtta frågor om livsområden samt tre om upplevelsen av vården. De åtta första frågorna kan användas var för sig, men utgör tillsammans ett så kallat patientskattat livskvalitetsmått. De tre som handlar om upplevelsen om vården utgör ett patientskattat erfarenhetsmått.

Exempel på frågor är:

Hur nöjd är du med …

… ditt psykiska mående?

… ditt arbete/sysselsättning?

… vänner?

… trygghet och säkerhet?

… din medicin?

… dina möten med vården?

Sedan visas en sammanställning över patientens aktuella mående, och om Dialog+ har använts tidigare går det att jämföra med tidigare skattningar. På så vis blir det tydligt för såväl patient som behandlare var det skett positiva och negativa förändringar.

Resultatet i skattningen blir en utgångspunkt för vilken eller vilka områden som patienten vill fokusera på. Här kan sedan en lösningsfokuserad samtalsmetodik i fyra steg användas för att utforska vad problemen består av, vad patienten önskar och vad som kan leda till en förändring.

Patient och behandlare kan tillsammans utforma en plan för vem som gör vad, när och hur det ska gå till. Avslutningsvis sammanfattas samtalet och även detta följs upp vid nästa besök när verktyget används.

Dialog+ – Sahlgrenska Universitetssjukhuset