27 januari, 2022
Återhämtning mitt under brinnande kris – hur löser man det?
Under pandemin har medarbetare inom vården tagit ett stort ansvar vilket har skapat ett stort behov av återhämtning. Att medarbetare får den återhämtning de behöver ger stor effekt både för den enskilda individen och för organisationen i sin helhet.
Återhämtning var en viktig fråga innan, men har efter snart två års pandemi fått en annan innebörd. För HR-perspektiv har det inneburit att arbetsgivaren måste ta ett ännu större ansvar för att säkerställa att personalen får den återhämtning de behöver.
– Det är svårt att börja prata om vikten av återhämtning när situationen samtidigt kräver att många arbetar extra för att sjukhuset ska kunna ge den vård patienterna behöver och i slutändan rädda liv, säger Camilla Nilsson, HR-strateg.
Samtidigt är det angeläget att lyfta frågan också mitt i krisen eftersom det då, med begränsade möjligheter, kan vara lätt att låta återhämtning och reflektion vänta. Utmaningen för HR och chefer har varit att hitta metoder som kan fungera även när det finns begränsat med tid och mentalt utrymme.
Sedan pandemins start har Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjort flera insatser inom återhämtning och hanteringen av stress. Under förra året togs en återhämtningsplan fram som beskriver arbetet med bland annat hantering av hög arbetsbelastning, möjliggörande av återhämtning och schemaläggning. Tillgrund för många av åtgärderna ligger den ”covidenkät” som skickades ut år 2020.
– Behovet och formen för återhämtning ser olika ut mellan verksamheterna och det kan även skilja sig åt inom personalgrupperna. Några av de uppsökande insatser som gjorts har varit att ge stöd i direkt anslutning till arbetspassen. Där har jag, tillsammans med företagshälsovården och Institutet för stressmedicin, varit involverad. Det har främst rört särskilt hårt belastade verksamheter, säger Carina Falk, HR-strateg.
”Viktigt att avsätta tid för reflektion”
För att kunna möta det stora men skiftande behov har enklare stödmaterial tagits fram. Dessa innehåller bland annat tips på vad verksamheten i stort kan göra men också vad medarbetaren själv kan göra. Återhämtning innebär olika saker för olika människor.
En viktig aspekt som Camilla och Carina lyfter är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset arbetar för att öka kunskap om vikten av återhämtning. Ambitionen är att skapa en kultur där återhämtning är en given pusselbit i arbetsmiljön i framtiden. Det görs genom att Återhämtningsprogrammet som finns är en ordinarie del av Kliniskt basår och Förstärkt yrkesintroduktion. Programmet baseras på forskning och syftar till att ge medarbetare stöd för att skapa strategier för återhämtning på individnivå. Det finns även planer på att införa det på fler introduktionsprogram.
– När vi pratar om återhämtning handlar det också till stor del om reflektion. Trots hög belastning och en stressig vardag är det viktigt att försöka avsätta tid för reflektion, vilket är något pandemin har lärt oss, säger Camilla Nilsson, HR-strateg.
LÄS MER: Underlätta återhämtning genom reflektion
Man kan alltid kontakta HR för att få stöd i hur du eller din verksamhet mer aktivt kan arbeta med återhämtning.