9 februari, 2022

”Akademiska tjänster är ett win-win-koncept”

Antalet akademiska tjänster på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ökar. ”Genvägen” till docentur, överprofessioner och löneökningar är några av sjukhusets sätt att få fler att välja en akademisk bana – som i slutändan gynnar både medarbetaren, kollegorna och patienterna.

Ann Hellström är en av sjukhusets många professorer som också jobbar kliniskt. Hennes specialitet är ögon, och särskilt ögon hos för tidigt födda barn. Bild: Paul Björkman

I dag finns det 270 akademiska tjänster kopplade till Sahlgrenska Universitetssjukhuset – en ökning med 41 tjänster sedan 2019. Tjänsterna finansieras till stor del av sjukhuset och de som har dem är såväl professorer som lektorer med kombinationstjänster eller adjungeringar till Sahlgrenska akademin. Kort sagt: tjänsten är förlagd både på universitet och sjukhuset. I nuläget är det framförallt läkare och sjuksköterskor som har dessa tjänster, men det finns nu allt större möjligheter för andra akademiska vårdyrken att fortsätta utvecklas genom att göra akademisk karriär inom sin anställning. Det finns på sjukhuset till exempel arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och psykologer som forskar och har gjort akademisk karriär parallellt med den kliniska.

Diana Swolin-Eide.

– Att vi har det här samarbetet mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet har många fördelar, menar Diana Swolin-Eide, FoUU-chef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och nybliven professor i pediatrik. Ett forskningsperspektiv på patientens frågeställningar och problem gör att vi kan lösa dem på ett bättre och snabbare sätt.

– En kombinerad befattning betyder dessutom att det är lättare att hålla sig uppdaterad gällande aktuell forskning, säger My Engström, projektledare för FoUUI på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och universitetslektor på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

Ett sätt att behålla duktiga medarbetare

Sahlgrenska Universitetssjukhusets satsning på akademiska tjänster tillsammans med universitetet ökar möjligheten till karriärsutveckling, vilket är lite av ett win-win koncept för båda organisationerna. Att vara en arbetsgivare som erbjuder vidareutveckling gynnar både medarbetarna och patienterna i det långa loppet, resonerar My Engström. Det handlar dels om att skapa ett intresse för att vara kvar på samma arbetsplats, dels att få möjlighet att kunna kompetensutvecklas där. Att kompetenta medarbetare stannar kvar ökar sannolikheten att patienten får en kontinuitet i mötet med personal vid längre vårdkontakter – men det betyder också att patienter och närstående möter och vårdas av kollegorna med den högsta kompetensen.

Men långt ifrån alla som forskar har kombinationsanställningar. En satsning som gynnar karriärsutvecklingen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset är den som har gjorts på överprofessioner inom sjukhuset. 2009 infördes universitetssjukhusöverprofession vilket innebar att läkare med docentkompetens kunde nomineras och utses till universitetssjukhusöverläkare. 2017 blev det möjligt även för andra yrkesgrupper att nomineras och utses till såväl överprofession som universitetssjukhusöverprofession. Det finns i dag 20 yrkeskategorier som har möjlighet att bli universitetssjukhusöverprofession och utnämningen sker en gång om året.

Läs om 2021 års 26 nyblivna universitetssjukhusöver-medarbetare här.

Den här karriärmöjligheten är Sahlgrenska Universitetssjukhuset ensamt om. Titeln medför naturligtvis en löneökning, men inte minst ett nytt uppdrag och mandat utifrån den aktuella kompetensnivån.

My Engström.

– Det här är viktigt för att visa att arbetsgivaren har en jämställd syn på olika yrkeskategorier, menar My Engström, som själv är universitetssjukhusöversjuksköterska. Tidigare har det inte funnits några lika givna akademiska karriärmöjligheter inom sjukvården för personer inom olika hälsoprofessioner efter disputation, istället har många valt att fortsätta sin karriär inom näringslivet eller akademin.

– Nu när den här möjligheten finns blir sjukhuset betydligt attraktivare. Ungefär 90 procent uppger att de vill stanna på sjukhuset även efter att de har disputerat sedan möjligheten att nomineras och utses till överprofession och universitetssjukhusöverprofession infördes.

– Det tar ju lång tid att uppnå de här olika kompetenserna, säger Diana Swolin-Eide, och det är ju en anledning till att det är så viktigt att vi premierar det. Det handlar om personer som är verksamhetsbärare och som ska vara förebilder. Här får vi också många kvinnliga förebilder, vilket är viktigt då det är en stark kvinnlig dominans inom vårdyrken.

Vården blir bättre när medarbetarna forskar

En annan viktig aspekt är att forskningen leder till nya behandlingar, ny metodutveckling och nya läkemedel. Att sjukhuset också satsar stort på innovation, bland annat inom artificiell intelligens, betyder också att nya metoder och hjälpmedel kan tas fram för framtidens patienter.

– Men vi behöver vara ödmjuka för att det kan ta tid, säger Diana Swolin-Eide. Det är viktigt att ständigt vara öppna för samverkan och för att skapa fler kombinationstjänster tillsammans med akademin men också med näringslivet, säger Diana.

Viktigt att fler blir docenter

Nu arbetar sjukhuset aktivt med att öka antalet docenter, då bara en tredjedel av alla som disputerar går vidare till en docentur. Eftersom många inom kliniska yrken disputerar ganska sent i karriären får det som följd att färre går vidare och blir docenter.

– Sahlgrenska Universitetssjukhuset har kraftigt ökat lönepåslagen för akademisk karriär för att stimulera fler till att bli docenter och workshopserien ”Genvägen till docentur” är en satsning som ska motivera fler disputerade medarbetare att fortsätta sina forskningskarriärer, berättar My Engström.

Medarbetare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan läsa mer om Genvägen till docentur på den här länken.

Höjda ersättningar för akademiska meriter

När det gäller löneökningar för akademiska meriter beslutade sjukhusledningen den 1 december 2021 att höja beloppen inför 2022. Lönen höjs med 4 500 kronor för medarbetare som disputerar, och 7 500 för de som blir docenter. Den som blir utnämnd till överprofession, som överläkare eller överbarnmorska, får ett lönepåslag med 5 000 kronor. Med prefixet ”universitetssjukhusöver-” tillkommer ytterligare 2 000 kronor.

Kliniska forskare ger bättre utbildning

Förutom möjligheten till att göra akademisk karriär så finns det andra vinster i samverkan med akademin, till exempel så höjer det kvalitén och värdet på utbildningar. Eftersom många personer med dessa akademiska tjänster är både kliniskt verksamma och aktiva inom olika utbildningar, sker undervisningen oftast med en tydlig koppling mellan den teoretiska kunskapen och den kliniska verksamheten. Det vill säga den verkligheten som studenterna ska förberedas för och som finns på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Målet är bra och inspirerande lärmiljöer och det gynnar alla anställda att vi har en lärande verksamhet som en del av vardagen på arbetsplatsen, säger Diana Swolin-Eide.

Ytterligare en konkret vinst som Diana Swolin-Eide och My Engström nämner är att erfarenheter från att undervisa ger träning i att förklara det komplicerade på ett enkelt sätt.

– Många patienter upplever att det är ett krångligt språk i vården. Med pedagogiska erfarenheter kommer kunskapen i att använda ett enklare språk eller att andra pedagogiska verktyg, som förklarande bilder.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 09 februari 2022 08:00
Uppdaterad: 07 februari 2022 11:10
Kategori: KARRIÄR: FORSKARE

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.