31 mars, 2026
Kort och torrt – Sahlgrenskaläkare utmanar gamla sanningar om antibiotika
”Kort och torrt” är en slogan som just nu sprids inom svensk sjukvård. Bakom orden står Daniel Bremell, infektionsläkare, som vill att fler ska ta till sig budskapet om att kortare behandlingstid och antibiotika i tablettform oftast är bättre.
Daniel Bremell, sektionschef inom verksamhet Infektion på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Josefin Bergenholtz, Göteborgs universitet.
– ”Kort och torrt” handlar om att patienter bara ska få behandlingar som gör nytta. De ska inte behöva få en nål i armen, när de likväl kan ta en tablett, säger Daniel Bremell.
Han är ordförande i Svenska läkaresällskapets externa referensgrupp för antibiotikafrågor (Raf) och infektionsläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förra våren skulle han föreläsa på Svenskt vårmöte för infektion och mikrobiologi. Temat var Kloka kliniska val som kortfattat handlar om att minska överdiagnostik och överbehandling, något Dagens medicin också uppmärksammat.
– Jag behövde en avslutande slide i min presentation och då drog jag till med ”Kort och torrt”. Det var inte supergenomtänkt och låter kanske lite fånigt, men det har uppenbarligen satt sig hos en del, säger han och fortsätter:
– Sedan vill jag vara tydlig med att det är en internationell trend och att det finns en infektionsläkare i Los Angeles som heter Brad Spellberg som drivit detta hårt. I engelska termer ”Shorter is better” och ”Oral is the new IV” (IV=intravenöst).
Så du har lanserat den svenska varianten, kan man säga?
– Haha, ja precis.
Vad innebär ”kort och torrt”?
– Det finns stora patientgrupper, exempelvis patienter med urinvägsinfektion eller lunginflammation som behöver antibiotika. När jag läste till läkare skulle man behandla patienter med lunginflammation i tio dagar. Sedan kortades det till sju dagar och nu finns det ett väldigt gott vetenskapligt stöd för att behandla i tre till fem dagar utan att det går sämre för dessa patienter. För varje dag vi kan undvika ett preparat minskar risken för biverkningar och patienten slipper ta en tablett, säger han.
När behöver man vara mer försiktig?
– Det finns några infektioner där det inte är lika givet att korta behandlingstiden. Exempelvis infektioner i blodet med bakterier som stafylokocker, de behöver oftast minst två veckor. Sedan infektioner där patienter har främmande material inopererat i kroppen. Exempelvis ledprotesinfektioner eller en konstgjord hjärtklaff.
En seglivad myt handlar om risken för antibiotikaresistens. Ett missförstånd som lever kvar sedan 1950-talet, menar Daniel Bremell.
– Den myten är spridd i samhället; äter man inte upp sin tablettask ökar risken för antibiotikaresistens. Men det är tvärtom – ju mindre antibiotika vi använder, desto mindre risk för resistensutveckling.
Vad krävs för att fler läkare ska våga frångå gamla sanningar och behandla kortare? Är det uppdaterade riktlinjer, mer utbildning?
– Det finns en så kallad Strama-app som nästan används som en nationell riktlinje för antibiotikabehandling och som vårdpersonal lutar sig mot. Rekommendationerna i den bygger i sin tur ofta på andra expertdokument som kan vara framtagna av exempelvis Läkemedelsverket. Jag tror att det finns potential att göra ytterligare förändringar i dokumenten, men det görs inte i en handvändning.
Finns det exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset där man tagit till sig av ”kort och torrt” och sett positiva effekter?
– Vi har sedan ett antal år ”Antibiotikaronder” där läkare på Infektion agerar som konsulter mot andra verksamheter. Där ger vi återkoppling kring patienter som står på antibiotika och försöker hjälpa verksamheten att korta behandlingstider och lyckas med det i en del fall.
Läs mer: Från ord till handling – dialogmöten stärker kloka diagnostiska och kliniska val
Läs mer: ”Man mår bättre hemma” – nytt arbetssätt låter patienter slippa långa sjukhusvistelser