16 mars, 2025
Från ord till handling – dialogmöten stärker kloka diagnostiska och kliniska val
Kloka kliniska val har länge varit en viktig fråga på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, men att omsätta det i praktiken har varit en utmaning. Nu har konkreta steg tagits, och resultaten visar att dialog och kunskapsöverföring mellan verksamheterna kan leda till färre onödiga undersökningar och en mer resurseffektiv vård för patienterna.
Klinisk fysiologi genomför cirka 17 000 hjärtultraljud om året. Efter dialogmöten med remittenter noterades en minskning av remisser med totalt fyra procent efter flera års stadigt ökande efterfrågan. Foto: Rebecca Landmér, VGR.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets diagnostiska verksamheter, laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin, har ett stort och brett uppdrag – både inom sjukhuset och i hela regionen.
– Våra diagnostiska resurser är inte oändliga och därför behöver vi tillsammans med våra remittenter säkerställa att resurserna används på bästa sätt och att vi gemensamt kommer fram till kloka diagnostiska val, säger Lena Strömberg, tidigare utvecklingschef på område 4, och fortsätter:
– Att beställa analyser och undersökningar, som inte tillför något diagnostiskt värde, eller reservera mer blod än nödvändigt var exempel på sådant vi identifierade och som vi ville prata mer om med våra remittenter.
Under 2024 påbörjades ett initiativ där konkreta steg togs för att möjliggöra dessa dialogmöten.
– Genom att erbjuda remittenterna dialogmöten skapades bra lösningar för hur vi tillsammans kan fatta kloka och hållbara diagnostiska val och därmed mer träffsäkra och resurseffektiva beslut. Målet var att bidra med vår diagnostiska kunskap och expertkunskap och skapa en struktur och uthållighet i dialogerna runt beställningsmönster och utveckling av beställd diagnostik, förklarar Lena Strömberg.
Inför ett dialogmöte tas beställningshistorik fram. Beställningsmönster och statistik analyseras av berörda diagnostiska enheter och lämpliga experter utses att delta i dialogmötet. Varje verksamhet ansvarar för överenskomna åtgärder och sedan sker en uppföljning och därefter en utvärdering.
– Avgörande för att det blir så bra möten är att de sker på remittenternas initiativ, att man ser ett behov av denna faktabaserade genomlysning av beställningshistoriken. Dialogen och kunskapsöverföringen mellan de kliniska och diagnostiska experterna runt möjligheterna att göra klokare diagnostiska val skapar ofta fortsatta kontakter och samarbeten. Det är dialogmöten som präglas av engagemang, intresse och en känsla av att vi gör något tillsammans, för våra patienter, säger Lena Strömberg.
Hittills har 19 dialogmöten genomförts och ytterligare sju står på tur.
– Intresset har varit jättestort, både från remittenterna och från våra diagnostiska verksamheter. Tvärprofessionella möten har varit jättebra. Utvärderingarna som gjorts i samband med mötena har varit positiva och det finns ett stort värde i att man börjar prata om det, att det kommer upp på agendan, menar Lena Strömberg.
Klinisk fysiologi genomför cirka 17 000 hjärtultraljud om året. Efter dialogmöten med remittenter noterades en minskning av remisser med totalt fyra procent efter flera års stadigt ökande efterfrågan.
– Vi gjorde en riktad insats med frågeställningen ”hur kan vi tillsammans arbeta för att minska användandet av hjärtultraljud?” Vi behöver ta ansvar och föra dialog utifrån vad som är bäst för patienten. Att göra en undersökning som inte är till nytta för patienten är dels onödigt användande av resurs och skapar dessutom undanträngningseffekter för andra patienter som har ett tydligare behov, säger Per Nivedahl, verksamhetschef på Klinisk fysiologi.
Verksamhetsutvecklare Hanna Sundström kommer driva projektet Kloka diagnostiska val vidare, tills det övergår i vanlig drift.
– Vi utvecklar konceptet hela tiden, till exempel behöver vi automatisera och digitalisera delar av processen.