8 maj, 2024
33 procent fler patienter – men nio procent billigare provtagning
Verksamhet Beroende behövde minska antalet onödiga labbprover. Tack vare en rejäl genomlysning, ett tydligt nyckeltal och nya riktlinjer lyckades verksamhetsområdet minska kostnaderna för provtagning med nio procent. Detta trots att antalet patienter ökade markant under samma period.
Linda Lindmark och Josefin Kadesjö Banck ligger bakom arbetet kring provtagning på Verksamhet beroende.
Varje år nominerar Sahlgrenska Universitetssjukhuset ett antal kvalitetsarbeten till Kvalitetspriset, som delas ut på Kvalitetsdagen i maj. Denna artikel handlar om ett av arbetena som nominerades år 2024. Läs mer om alla nominerade här: Här är de nio nominerade till Kvalitetspriset 2024 | Sahlgrenskaliv
Verksamhet Beroende – Område 2
Linda Lindmark, sektionschef, och Josefin Kadesjö Banck, verksamhetsutvecklare och specialistpsykolog – vad hade ni för utmaning att lösa?
Vad var problemet som ni ville lösa genom det här kvalitetsarbetet?
– Vår utmaning handlade om provtagning. Först var det osignerade labbprover, som plötsligt var på allas läppar i februari 2023. Frustrationen var stor över den nya labbmodulen ROSP. Samtidigt skenade ekonomin iväg på sjukhuset och vi, precis som alla andra, behövde spara pengar. Ett prejudikat kring drogtester basunerades ut i media och krävde nya rutiner för behandling av ADHD. Hos oss på Verksamhet Beroende landade allt detta i en projektorganisation som satte ett högt mål: att se över provtagningsrutinerna och samtidigt minska kostnaderna för all provtagning på hela verksamhetsområdet med 10 procent – närmare en miljon kronor. Detta med bibehållen vårdkvalitet.
Hur gick ni till väga?
– Uppdraget kom från vår verksamhetschef Karina Stein på ett VLG. Då provtagning i allra högsta grad involverar läkare bokades en eftermiddag med samtliga sju vårdenhetsöverläkare för att göra en processkartläggning av provtagning på Beroende samt att kartlägga förutsättningarna på våra enheter. Det framkom som förväntat olika förutsättningar på våra olika enheter, som inbegriper Mini-Mariorna, Nordhemskliniken, basmottagningarna Hisingen och Olskroken, resurs, substitutionsmottagningarna, heldygnsvårdens tre avdelningar och på den psykiatriska akutmottagningen. Så vi fick med oss en bunt goda idéer att se över, och vår verksamhetschef godkände önskade förändringar.
Utifrån den här dagen utmejslades även nya riktlinjer för drogtester. Vi gjorde posters med info om riktlinjerna, där vi också tog med kostnaderna för salivprov, verifieringar och u-tox. Detta skickades ut via mail i juni. Därefter bokade vi in en provtagningsturné till våra enheter för att höra hur det gått, och vad som var nästa steg.
Den ekonomiska aspekten har varit viktig, och vår controller har varit inkluderad sedan dag ett, även på mötet med vårdenhetsöverläkarna. Vi tog fram ett nyckeltal för att se prognos på vårt arbete – kostnad per prov per patient – vilket gav alla enheter en likvärdig chans att se resultat, även om patientantalet ökade med 33% under 2023.
Vad blev resultatet?
– Det ekonomiska resultatet blev nästintill uppnått; de totala provtagningskostnaderna minskade med 9,1% under 2023 jämfört med 2022. Detta trots det ökade patientinflödet samt att projektet påbörjades först under senvåren 2023. När vi tittar på vårt nyckeltal, provtagningskostnaden per pågående patient, så är kostnadsminskningen i öppenvården hela 33%, under projektperioden maj-dec 2023, jämfört med föregående år.
Resultat från medarbetarenkäten indikerar att vi tar färre onödiga prover nu, men också att kunskaperna om provtagningskostnader har ökat och att dialogen med patienten har förbättrats. Det är nu ett standardiserat arbetssätt att vårdande läkare alltid bedömer behov av provtagning, i dialog med patient, vilket är en förutsättning för vårdkvalitén, patientsäkerheten samt att undvika onödiga prover.