Vill fylla kunskapsluckor

Anders Jeppsson gör inte längre de mest avancerade operationerna. Men dagarna i gröna operationskläder värderar han högt.

– Jag är väldigt glad över att få jobba kliniskt. När jag presenterar mina vetenskapliga arbeten finns det en tyngd i att kunna säga ”jag gör så här” – inte ”andra gör så här” eller ”jag minns att jag gjorde så här”.

Länge var blödningar i samband med hjärtoperation Anders Jeppssons stora forskningsintresse.

– Hjärtat ligger i en säck. Om det blöder för mycket från operationssåret blir säcken full av blod. Då kan inte hjärtat pumpa som det ska. Det är väldigt allvarligt, säger Anders Jeppsson.

Har forskat fram nya behandlingsmetoder

5 procent av alla patienter som hjärtopereras behöver opereras igen för att de blöder så mycket. 10 procent blöder så mycket att det inte är bra för dem. Ny operation på grund av blödning ökar risken för hjärtopererade patienter att dö under de första 30 dagarna efter operationen från 3 procent till drygt 6 – även när man justerar för andra faktorer som påverkar risken att dö, till exempel bakomliggande sjukdomar.

Han och hans forskarteam har därför studerat och infört nya behandlingsmetoder för att förhindra och monitorera blödningar, och lyckats minska dem. Det handlar till exempel om hur man inför operationen ska hantera den blodförtunnande medicineringen som många hjärtpatienter behandlas med.

– Vi har kommit en bra bit på väg – patienterna blöder mindre idag än för några år sedan. Men det är inget löst problem och risken kommer alltid finnas. Vi opererar ju på stora kärl och blodrika vävnader, säger han.

Ny, stor studie på gång

Nu har intresset delvis svängt. Just nu har Anders Jeppsson en stor studie på gång, som han bland annat fått regionala ALF-medel och anslag från Vetenskapsrådet och Hjärtlung-fonden för att genomföra. Den handlar i stället om behandlingen efter en hjärtoperation. 22 skandinaviska kliniker samarbetar i studien, som ska undersöka vilken läkemedelsbehandling som egentligen är bäst efter en kranskärlsoperation. I många år har rekommendationen varit att patienter som genomgår en sådan operation efter en hjärtinfarkt ska behandlas med dubbla trombocythämmare efteråt, alltså läkemedel som gör att blodplättarna inte är så benägna att klumpa ihop sig och bilda proppar. Men rekommendationen baseras på mycket låg evidens, grad C – som betyder enbart expertåsikter.

– Vi har alltså en rekommendation, men på rätt lösa grunder. Dessutom har vi sett att tre av fyra patienter inte får den rekommenderade behandlingen. Så vad är egentligen rätt? Det finns en jättestor kunskapslucka här som vi vill fylla, säger Anders Jeppsson.

Studien är en randomiserad registerbaserad studie. Det innebär att man följer riktiga patienter, som lottas till olika behandlingar, och följer dem i olika register. Fram till år 2021 ska 2 200 patienter rekryteras. De ska ha haft en hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp innan operationen och lottas till att få ta ett eller två trombocythämmande läkemedel under det första året efter operationen. Sedan ska de följas under 10 år efter operationen i en specialgjord databas som samkör Svenska Hjärtkirurgiregistret, som är en del av det stora svenska hjärtregistret SWEDEHEART, med andra register som Patientregistret, dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret. Syftet är att se hur behandlingen påverkar risken av att drabbas av död, hjärtinfarkt, stroke eller behöva opereras på nytt efter operationen, beroende på vilken medicinering patienten får. Baserat på det kan man få reda på om den nuvarande rekommendationen ska följas, eller om den ska uppdateras.

– Det är fantastiskt roligt att vara igång med en så stor studie! Jag är också glad över att vi genom den registerbaserade designen kan göra en så stor studie till relativt låga kostnader. Hade ett läkemedelsföretag genomfört en sådan här studie hade den kostat många gånger mer. Alla kliniker som deltar gör det för att de ser värdet av studien för patienterna i slutändan.

”De kliniska forskarna är oerhört viktiga för sjukvården”

Att få dela tiden mellan klinik och akademi är inte bara roligt, menar Anders Jeppsson, utan också värdefullt för alla inblandade. Själv tycker han att han har det bästa jobbet i världen.

– Jag tror många här på kliniken känner en glädje över att vara i ett sammanhang där det kommer fram intressant forskning och nya behandlingar. De kliniska forskarna är oerhört viktiga för sjukvården, både för att bedöma om nya metoder och behandlingar har tillräcklig vetenskaplig grund för att införas i sjukvården, eller för att fortsätta med redan införda metoder, men också för att pröva nya idéer. Att ha ett bra samarbete mellan sjukvård, akademi och ibland industri är väldigt viktigt och det tycker jag vi har här på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.