4 oktober, 2021
”Vi måste utföra livsviktig vård, men samtidigt bromsa våra kostnader”
29 oktober klubbas Sahlgrenska Universitetssjukhusets budget för nästa år. Här svarar ekonomidirektör Anders Glansén på frågor om ekonomi och budget.
Förklara kort hur sjukhusets ekonomi fungerar?
– Det är våra folkvalda politiker i Västra Götalandsregionen som till stor del styr sjukhusets ekonomi, genom Regionfullmäktiges budget. Utifrån Regionfullmäktiges budget sker en överenskommelse med hälso- och sjukvårdsnämnderna som finansierar SU:s verksamhet, den så kallade vårdöverenskommelsen. Sjukhusets finansiering består också av att vi i viss utsträckning behandlar och vårdar patienter från andra delar av landet och utlandet, som då ersätts av den som skickar patienten till oss. Dessutom får vi en del statsbidrag till vissa utpekade områden.
Hur ser det ekonomiska läget ut inför nästa år?
– Under pandemin har vi inte kunnat genomföra de ekonomiska anpassningar som vi behöver göra varje år för att hålla oss inom våra ramar. Till det har vi ökade kostnader till följd av pandemin. Operationsköerna har växt eftersom vi inte har kunnat utföra planerade operationer i den utsträckning som vi skulle göra, vilket gör att vi gått miste om regionala intäkter. Under pandemin har vi också haft högre personalkostnader än tidigare till följd av fler anställda. Dessutom har andra kostnader ökat, till exempel läkemedel, IT och lokaler. Kort sagt är det ett läge där vi med gemensamma krafter måste utföra livsviktig vård, men samtidigt bromsa våra kostnader.
Berätta mer om ökade kostnader för läkemedel?
– Höga läkemedelskostnader är ett problem som vi har haft i flera år. Det är framför allt kostnaderna för nya typer av cancerläkemedel som ökat mycket. De nya läkemedlen är fantastiska för patienterna, men sjukhuset blir inte fullt ut kompenserat för kostnaderna. Inför 2022 har regionen satt av en pott för ökade läkemedelskostnader, som vi förhoppningsvis får ta del av.
Hur ska sjukhuset kunna effektivisera och samtidigt ta tag i det uppdämda vårdbehovet?
– Inför nästa år kommer vi att behöva genomföra effektiviseringar som vi inte kunnat göra under pandemin. Under pandemin ökade vi antalet medarbetare, och nu behöver vi anpassa oss till den nivå som var innan pandemin. Samtidigt ska sjukhuset vara med och hantera det uppdämda vårdbehovet och erbjuda invånarna den vård som fått stå tillbaka under pandemin. Mycket av den vård som fått stå tillbaka är vård som genererar intäkter, till exempel från andra regioner. Det innebär att om Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan utföra den här ”extra” vården kan vi också öka våra intäkter. Jag förstår att det kan kännas tungt att behöva hantera effektiviseringar efter en lång pandemi, men så här ser det ut på regionens alla sjukhus.
Vad är nästa steg i budgetprocessen?
– Innan sommaren fick områdena i uppdrag att titta på olika sätt att sänka sina kostnader i verksamheten. Detta underlag ska analyseras och värderas i dialog med respektive område, varefter vi samverkar med de fackliga organisationerna. Detta blir sedan ett viktigt underlag för sjukhusets styrelse inför beslut om budgeten den 29 oktober.
Så får sjukhuset pengar till verksamheten
- Cirka 80 procent av sjukhusets finansiering kommer från Västra Götalandsregionen via hälso- och sjukvårdsnämnderna, i SU:s fall från dels Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, dels Västra hälso- och sjukvårdsnämnden. Varje år räknas förra årets belopp upp med 2 procent för att täcka löner och prisökningar. Resterande intäkter, cirka 20 procent, kommer från patientavgifter, andra regioner, statsbidrag mm. Som universitetssjukhus får också SU en särskild pott för att kunna bedriva FOUUI-verksamhet och för att vi fungerar som sista utpost inom sjukvården.
- Budgetprocessen på SU startar under våren. Då tittar sjukhusledningen på förutsättningarna för ekonomin för kommande år, listar ett antal strategiska områden och gör bedömningar kring vad man tror kommer påverka verksamheten utifrån regionens kommande budget.
- Västra Götalandsregionens budget beslutas av politikerna i Regionfullmäktige i juni varje år. När budgeten är beslutad går den över till de politiska Hälso- och sjukvårdsnämnderna som har i uppgift är att använda pengarna utifrån invånarnas behov och inom de ekonomiska ramarna. Hälso- och sjukvårdsnämnderna väljer själva vilka aktörer som ska utföra vården i varje område.
- Efter sommaren har sjukhuset en förhandling med Hälso- och sjukvårdsnämnderna om sjukhusets uppdrag för kommande år. I förhandlingen presenterar sjukhuset sina önskemål på vad man vill att nämnden ska finansiera, exempelvis olika områden där man behöver satsa mer. Nämnden beslutar vad de kan vara med och finansiera och gör sedan en beställning till SU vilken vård som sjukhuset ska genomföra och hur mycket sjukhuset får betalt för den. Uppdraget fastställs i Vårdöverenskommelsen (VÖK). Vårdöverenskommelsen sluts sedan av sjukhusets styrelse och hälso- och sjukvårdsnämnden.
- Budgeten för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutas av sjukhusets politiska styrelse som i oktober/november varje år tar beslut om verksamhetsplan och detaljbudget.
- Utifrån sjukhusets övergripande budget tar respektive område därefter fram lokala budgetar.