3 juni, 2024
Stöd barn som anhöriga: Tips för att förklara vården deras närstående får
Hallå där, Lovisa Stenmark! Du är kurator på ACT Göteborg, en samverkansmottagning mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen och har drivit ett projekt som fokuserat på barn som anhöriga till patienter med svår psykisk sjukdom.
Lovisa Stenmark är kurator på ACT Göteborg.
Varför är det viktigt att arbeta med barn som anhöriga i vården?
– Till att börja med säger hälso- och sjukvårdslagen samt barnkonventionen att barn som anhöriga har rätt till information och stöd. Detta innebär att deras behov och välbefinnande ska beaktas, och vi behöver hjälpa barn förstå den vård deras närstående får. Forskning visar också att barn till personer med psykisk sjukdom löper ökad risk för ohälsa, vilket kan få stor påverkan deras liv. Många barn visar inte sina behov öppet, vilket ställer större krav på oss vårdgivare för att de ska känna sig trygga nog att berätta. ACT arbetar uppsökande för att nå ut till patienter med svår psykisk sjukdom och komplexa behov, vilket innebär särskilda förutsättningar att arbeta med frågan, men anhöriga barn finns i hela sjukvården.
Berätta om projektet barn som anhöriga
– Initiativet och finansieringen kom från Temagrupp Psykiatri, som såg att barnen till patienter på ACT inte uppmärksammades tillräckligt från vare sig sjukvården eller kommunens socialtjänst. Syftet med projektet var att förbättra stödet för dessa barn. Vi fokuserade på att utveckla och implementera rutiner och metoder för att ge dem det stöd och den information de har rätt till enligt lagen. Vi ville också öka medvetenheten och kompetensen hos vårdpersonalen om barnens behov och rättigheter.
Kan du ge konkreta exempel på vad ni har gjort?
– I starten fokuserade vi mycket på att utveckla och implementera rutiner, material och arbetssätt samt höja kompetensen för hela arbetsplatsen. Vi märkte att det fanns för lite material för familjer där barnen inte bor med föräldrar, så vi skapade formulär, dokument och broschyrer som passade patientgruppen. Informationsbrev och broschyrer skickades hem till familjer, och vi erbjöd barn information, råd och stöd genom informationssamtal och BRA-samtal (Barns rätt som anhöriga).
– Det största fokuset har varit föräldrastöd, där vi informerade patienter om barnens rättigheter och behov, och stöttade dem att själva ge barnen information om deras situation. Vi har också haft kontakt med barn genom BRA-samtal och samverkat med barnsekreterare.
– Vi har också arbetat i hela verksamheten för att stötta barnrättsperspektivet, och samarbetat med barnombud och kuratorer på Psykiatri Psykos. Dessutom har vi stöttat andra mottagningar att utveckla sitt arbete med barn som anhöriga genom föreläsningar och samtal.
Vad har ni lärt er?
– Vi har lärt oss att barn till personer med psykisk sjukdom ofta behöver extra stöd. Om barn inte får vara delaktiga och få åldersadekvat information kan de tolka sjukdomens symtom fel. De kan också tro att det är deras fel. Det tar tid att bygga tillit och få samtycke för direkt kontakt med barnen, och det är svårt för många patienter att prata om dessa frågor på grund av skuld och skam. Ändå har vi sett en stor vilja bland patienter att få till bra samtal med sina barn och att ta emot föräldrastöd. För andra avdelningar och mottagningar som vill förbättra stödet till barn som anhöriga, rekommenderar vi att öka medvetenheten och kunskapen om barnens behov, införa lokala rutiner som inkluderar barnrättsperspektivet, och utbilda personalen i att ha samtal med barn.
Tips: Så kan verksamheter bli bättre på att arbeta med barn som anhöriga
- Öka medvetenheten: sprid kunskap om barn som anhöriga på hela arbetsplatsen.
- Utbildningar för alla medarbetare: anordna utbildningar och webbutbildningar för hela personalen, inklusive barnombud.
- Upprätta lokala rutiner: implementera gemensamma rutiner och synsätt som integrerar barnrättsperspektivet i vården.
- Använd stödjande dokument: skapa och använda dokument som tydliggör uppdrag och ansvarsfördelning.
- Anpassa materialet: utveckla och använd anpassat material för patienter och deras barn, som formulär och broschyrer.
- Erbjuda föräldrastöd: informera föräldrar om barnens rättigheter och stödja dem i att involvera barnen.
- Ha tillgängligt material: tillhandahåll lättillgängligt material för personalen att använda i arbetet.
- Stärk kompetensen för barnsamtal: utbilda personal i barnsamtal och uppmuntra dem att inte vara rädda för att prata med barn.
- Arbeta uppsökande över tid: bygg förtroende genom att arbeta långsiktigt och uppsökande med familjerna.
- Samverka och länka vidare: Känn till och samarbeta med samverkanspartners som kan stödja barnen vidare.