27 juli, 2023
Veckans avdelning: 19/32 Lungmedicin
På avdelning 19/32 Lungmedicin vårdas alla möjliga patienter: personer som under åren har blivit återkommande, men också de som endast kommer en gång under livet. Här arbetar undersköterskan Karin Larsson och sjuksköterskan Magnus Wahlin, som varit lungsjukvården trogna i över 30 år.
"Mycket har förändrats både medicinskt, organisatorisk och tekniskt. Vi har gått från att vara en renodlad lungavdelning till att också vårda medicinpatienter", säger Karin Larsson som är samordnande undersköterska på Lungmedicin.
– Vi ser inga astmapatienter längre. De har så bra annan vård nu. Däremot har personer med kronisk cancer blivit fler, berättar Karin Larsson som är samordnande undersköterska på Lungmedicin.
Hon har arbetat inom lungsjukvården sedan 1981, först på Renströmska sjukhuset, därefter på Sahlgrenska sjukhuset sedan 1990-talet, och sett hur vården med lungsjuka patienter har utvecklats.
– Mycket har förändrats både medicinskt, organisatorisk och tekniskt. Vi har gått från att vara en renodlad lungavdelning till att också vårda medicinpatienter.
”Det är fullt upp här”
Det är sen eftermiddag och på avdelningen håller dagpersonalen på att bytas ut mot kvällpersonalen. Överlämningar pågår mellan de tre teamen som ansvarar för sju patienter var.
– Vi har platser och personal för 18 men brukar vara 21 patienter. Så det är fullt upp här, säger Karin.
De patienter som vårdas på lungmedicinska avdelningen 19/32 kan lida av KOL, pneumothorax (kollapsade lungor) lungcancer, lungfibros, för att nämna några exempel. En del lungsjukdomar som var vanliga och allvarliga förr, som TBC, är mycket ovanliga på avdelningen i dag. Dessa patienter vårdas i hemmet i större utsträckning, eller på infektionsavdelning.
– Cystisk fibros ser vi inte heller så mycket av längre, det är ett exempel på hur den medicinska utvecklingen har framskridit. Det finns så bra behandlingar och läkemedel så de behöver inte ligga inne lika längre, säger sjuksköterskan Magnus Wahlin.
En del har psykiatriska besvär
Den genomsnittliga patienten är en kvinna i ganska hög ålder, som har svårt att få luft och känner tryck över bröstet. Hon kan ha en ohållbar hemsituation och ett försämrat allmäntillstånd. Att kvinnor är något överrepresenterade kan bero på att kvinnor lever längre, resonerar Magnus.
– Den typen av symtom mäter och behandlar vi ganska lätt, men det kan finnas andra bakomliggande orsaker. Och något vi ser mer av idag än för 20 år sedan är personer med psykiatriska besvär, som behöver vårdas här av olika skäl.
En del patienter blir kvar på avdelningen trots att de är färdigbehandlade. De är för sjuka för att åka hem, men behöver få vårdplanering.
– En del kan vänta på korttidsboende upp till två veckor efter att de är färdigbehandlade. Detta ställer förstås till det för verksamheten. Men å andra sidan: blir du utskriven för fort, kan du snart vara tillbaka här igen, säger Magnus.
Närsjukvårdsteamet besöker patienterna hemma
Lungmedicin har också tillgång till Närsjukvårdsteamet som besöker patienter som skrivits hem. Andra metoder som avlastar avdelningen är så kallade ”Homepumps”, ett sätt att ge sig själv antibiotika i hemmet med hjälp av färdigblandade små “bollar”.
Karin och Magnus har arbetat länge ihop.
– Jag har stannat kvar här för det är ett så omväxlande arbete och man lär sig mycket. Här får du göra allt möjligt som undersköterska. Allt från katetersättning, elsugar, spolning av drän, blododling och annat som kanske sjuksköterskor vanligtvis gör.
Under åren har de sett en del personalomsättningen på avdelningen, men nu upplever de båda att det finns en någorlunda arbetsro.
– Våra chefer försöker fixa och lösa luckor. Personalen ställer upp för varandra så det löser sig nästan alltid, även på sommaren och vid andra tillfällen när vi behöver vikarier för att alla ska kunna få semestrar. Nu har vi precis anställt en sjuksköterska som gjorde sin praktik här, precis som jag gjorde en gång i tiden. Men den personen stannar nog inte lika länge som jag har gjort, säger Karin och ler.