”Var uppmärksam på signaler som hopplöshet, uppgivenhet och desperation”

– Något vi bör vara medvetna om är att suicidalt beteende kan vara annorlunda hos äldre jämfört med yngre, säger Sara Hed, som är psykolog på Sahlgrenska Universitetssjukhusets Mottagning för äldrepsykiatri och forskare vid Sahlgrenska Akademin. 

– Äldre gör till exempel färre suicidförsök per suicid, har högre suicidal intention och använder mer våldsamma metoder än yngre. 

Sara Hed berättar också att det kan vara svårare att upptäcka symptom på depression och suicidtankar hos äldre. 

– Det här beror bland annat på att symptombilden ibland ser annorlunda ut än hos yngre personer.  Symptomen vid psykisk ohälsa hos äldre uttrycks oftare i kroppsliga besvär och det finns en högre grad av samsjuklighet med exempelvis ångest och depression. Dessutom rapporterar äldre depressiva symtom och suicidtankar i mindre utsträckning och de skattningsskalor som används inom primärvård och psykiatri är inte anpassade för äldre.  

– Det gör att vi har mindre underlag för rätt diagnos, riskbedömning eller ens rätt behandling, fortsätter Sara. Vi får inte heller glömma att många äldre lever ensamma vilket betyder att färre suicidförsök uppmärksammas och avbryts. 

Gränsen för vad som räknas som äldre är precis som i andra sammanhang lite flytande. Sara poängterar att det är en stor skillnad på yngre äldre och äldre äldre, men statistiken klumpar ofta ihop alla som är över 65 även om det finns många olikheter mellan en person i 60-årsåldern och en i 90-årsåldern. Vi lever också längre, är friskare än tidigare generationer och har en annan syn på åldrande. Personer mellan 60 – 70 år ser sig oftast inte som äldre. 

Men om vi ändå ser på statistiken var det i gruppen 65 år och äldre 355 personer som dog i suicid under förra året. Det här betyder att det är ett dödsfall på vart fjärde suicidförsök. Den grupp som sticker ut med flest dödsfall genom suicid är män mellan åldrarna 75 – 85 år.  

”Mycket forskning har riktats mot riskfaktorer”

Suicidalt beteende hos äldre utvecklas också över tid och påverkas av flera faktorer. Här nämner Sara Hed bland annat social kontext samt fysisk och psykisk hälsa. 

– Mycket forskning har riktats mot riskfaktorer. Det är exempelvis depression, manligt kön, tidigare försök, kognitiv nedsättning, alkoholberoende och ensamhet. Att vi har den här kunskapen har bidragit till verktyg för riskbedömning, men vi behöver också undersöka vilken behandling som ges. 

Fokus har länge varit på antidepressiv behandling, främst med läkemedel, men suicidalt beteende kan uppstå utan att det finns en psykiatrisk problematik. 

– Det här visar att vi också behöver behandlingar för suicidalt beteende. Från ett psykologiskt behandlingsperspektiv är det hjälpsamt att betrakta suicidalt beteende som en strategi människor använder sig av för att hantera intensiv känslomässig smärta och för att komma ur en svår livssituation. Vi forskare vill utveckla skräddarsydda behandlingar utifrån grundläggande behandlingsprinciper. 

Vill öka förståelsen kring depression och suicidalt beteende

Sara Hed tillhör den växande psykologgruppen inom Äldrepsykiatrisk mottagning. På senare år har mottagningen kunnat erbjuda allt mer psykologisk behandling till äldre, vilket Sara Hed är tacksam för då psykologisk behandling för äldre är mycket eftersatt, även inom specialistpsykiatrin.

Som doktorand arbetar hon med projektet Depression and suicidality in older adults – understanding the impact of gender to inform the design of a preventive intervention. Syftet med projektet är att öka förståelsen kring depression och suicidalt beteende hos äldre och sedan tillämpa det i behandlingar inom Äldrepsykiatrin. Forskargruppen arbetar tillsammans med internationella forskare som har tagit fram en del lovande behandlingsmetoder. Dessa behöver dock anpassas till en svensk kontext. 

– Just nu genomför vi en av delstudierna, en intervjustudie inom Äldrepsykiatrin med patienter som gjort ett suicidförsök efter 70 års ålder.  Vi vill veta mer om suicidala episoder i åldrandet men också hur patienten upplevt behandlingen och kontakten med vården. Vad är viktigt för återhämtningen? Upplevs det olika för män och kvinnor? Förhoppningsvis kan studien bidra till utveckling av nya behandlingsmetoder.

Har svårare att komma till specialistvård

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten lyfter i sina senaste rapporter att äldre som lider av psykisk ohälsa har svårare att komma till specialistvård än yngre och får inte så mycket av andra insatser än läkemedel som behandling. Det är också en risk att äldre inte fångas upp på grund av bristande kunskap och metoder att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre. 

– Vi behöver utveckla behandlingsmetoder som är meningsfulla för våra patienter, säger Sara Hed. Ett psykologiskt perspektiv kan vara att i behandlingen fokusera på att hjälpa patienten att utveckla nya strategier för att hantera den intensiva känslomässiga smärtan. Att utveckla färdigheter för att hantera negativa känslor och praktiskt arbeta med nya problemlösningsstrategier. 

På frågan om vad vårdpersonal kan göra och vilka tecken som man ska vara vaksam på tänker Sara efter lite. 

– Det beror lite på vilken verksamhet vårdpersonalen arbetar inom och vilka förutsättningar som finns. Men var noga med att uppmärksamma hjälpsökande. Lyssna och var uppmärksam på signaler på hopplöshet, uppgivenhet och desperation hos patienten. Att våga lyssna och hjälpa till att söka rätt sorts vård. 

– Med tanke på den skam och skuldproblematik som funnits och fortfarande finns runt suicidalt beteende är det viktigt att bara prata om suicidalitet.