3 mars, 2021

Vad händer i kroppen när man går genom isen?

Med osäkra isar ökar också risken för att ramla genom isen och bli kraftigt nedkyld. Här berättar Staffan Söderström, IVA-överläkare, vad som händer i kroppen vid nedkylning, och hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar hand om kraftigt nedkylda personer.

Så fort man hamnar i vattnet börjar man flåsa, andas snabbare och hyperventilera. 

Man har någon eller några minuter på sig att lokalisera vilket håll man kom ifrån, ta fram sina isdubbar och ta sig upp. Även om man orkar hålla sig flytande ett tag till så ebbar krafterna snart ut.

– Oavsett hur vältränad man är blir man fort nedkyld. Omdömet påverkas och man blir stel och fumlig i kroppen och får svårt att prata, säger Staffan Söderström, överläkare på verksamhet Thorax. 

Nedkylning, eller hypotermi, kan delas in i olika stadier. 

I stadie 1, mild hypotermi, ligger kroppstemperaturen på cirka 35 till 32 grader. Då är kroppen triggad till max, hjärtat slår snabbt och man skakar och huttrar. I vissa fall kissar man på sig eftersom kroppen tycker att man har för mycket vätska i sig. Att huttra är kroppens sätt att höja värmen. Den reflexen är väldigt energikrävande. 

– Det allra viktigaste är att förhindra fortsatt nedkylning är att få personen i lä och om möjligt få av våta kläder. Att ge varm och söt dryck till den som klarar att dricka själv höjer inte temperaturen så mycket men ger viktig energi till att fortsätta huttra.

I stadie 2 ligger kroppstemperaturen på under 32 och ner mot 28 grader. Då blir man dåsig och har sänkt medvetande. Hjärtat slår långsamt och man andas långsamt. Då slutar man också huttra. 

– Att se någon som huttrar och skakar ser ganska dramatiskt ut. I ett läge som stadie 2 ser personen lugnare ut, men det är en lömsk fas. Då närmar sig livshotande hjärtrytmrubbningar. Det viktigaste här är inse att sänkt medvetande och nedkylning är en livsfarlig kombination och hantera sådana personer med stor varsamhet för att inte utlösa en hjärtrytmrubbning.

I stadie 3, svår hypotermi, ligger kroppstemperaturen på cirka 28 till 24 grader. Då är man inte längre kontaktbar men har några få livstecken även om de kan vara svåra att upptäcka. Hjärtat slår väldigt sällan, pulsen är svår eller omöjlig att känna och man har en väldigt långsam och ytlig andning. 

Döden kan omvändas

När kroppen når en temperatur på cirka 24 grader stannar cirkulationen upp och då dör man.

– Det paradoxala är att den här ”döden” i vissa fall kan vara reversibel. Tack vare att ämnesomsättningen i kroppen minskar med cirka sex procent för varje grad som temperaturen sjunker kan en patient under gynnsamma omständigheter klara sig utan allvarliga följder av syrebristen med rätt omhändertagande. 

Tillräckligt nedkylda personer kan klara 20 till 30 minuter utan blodcirkulation eftersom hjärnan är skyddad av kylan. Detta är en metod som till exempel använts inom kirurgin innan man hade hjärt-lung-maskiner. 

– Nu gäller det att starta hjärtlungräddning och inte avbryta den förrän man kommit in på sjukhus. Där måste man samla all information om händelseförloppet och ta ställning till om det finns rimliga förutsättningar för att värma patienten med ECMO, som är en variant av hjärtlungmaskin. Den behandlingsmöjligheten finns i stort sett bara på universitetssjukhusen. Det innebär i så fall att hjärtlungräddningen måste pågå helt utan avbrott under hela transporten.

4 tips inför ispromenaden

  • Gå aldrig ut på isen utan kunskap, isdubbar och en kompis
  • Ha med ett ombyte torra kläder i en vattentät påse i ryggsäcken. Ryggsäcken bör ha midjebälte och en gren-rem, på så sätt kommer ryggsäcken att ge bra flythjälp och underlätta att ta sig upp ur vaken.
  • Larma och ring 112 innan du själv börjar hjälpa till.
  • Lämna aldrig någon som ramlat i vattnet ensam – även efter att den kommit upp. Särskilt inte någon som verkar slö, tafatt eller fumlig.

Läs mer om Issäkerhet på Sjöräddningssällskapet.

När en kraftigt nedkyld patient kommer till Sahlgrenska Universitetssjukhuset börjar man med att ta prover och kontrollera vilken central temperatur patienten har med en temperaturkateter i ändtarmen, urinblåsan eller långt ner i matstrupen. I lämpliga fall startar man hjärt-lung-maskin, ECMO, och börjar värma patienten med cirka en grad i timmen. I en ECMO passerar blodströmmen förbi luft och värmer på så sätt sakta upp blodet.

Om man bara värmer patienten utifrån, till exempel med ett värmetäcke, finns risk för så kallad after drop.

– Om man börjar värma aggressivt utifrån kommer cirkulationen i de yttre delarna av kroppen att öka och då börjar den inre temperaturen sjunka, eftersom det är där man är varmast. De yttre delarna som nu värms upp är mycket kallare och då för de med sig kyla in, vilket ökar risken för hjärtstopp.

Förutsättningen för en framgångsrik uppvärmning är då att patienten har haft möjlighet att hålla andningen igång i isvaken, medan kroppen kyls ner. När hjärtat sedan stannar är man förhoppningsvis skyddad av nedkylningen av främst hjärnan. Om man däremot får huvudet under ytan och drunknar innan man hunnit kylas ner är chanserna mycket sämre.

– Det är inte säkert att man får någon skada överhuvudtaget när man ramlat genom isen. Man kan klara sig utan skador. I praktiken är det ofta svårt att redan ut exakt hur händelseförloppet varit och livlösa påträffas ofta med ansiktet under ytan.

Text: Angelica Capitao Patrao
Publicerad: 03 mars 2021 14:40
Uppdaterad: 03 mars 2021 14:41
Kategori: Nyhet

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Samltiga fält är obligatoriska.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.