19 januari, 2021
Unikt sorteringssystem för gravida kvinnor på akuten sprids nu i svensk sjukvård
Förlossningsläkaren Linnéa Lindroos har utvecklat ett unikt triagesystem för att sortera gravida kvinnor som söker akutvård. Under 2017 infördes det på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och nu sprids det till flera av landets största sjukhus.
När en gravid kvinna söker sig till en akutmottagning kan hon vid en första anblick se förhållandevis frisk ut. Därför riskerar hon att nedprioriteras, något som kan få stora konsekvenser. Foto: Paul Björkman.
Huvudvärk och ont högt upp i magen kan vara symptom som gör att en gravid kvinna söker sig till en akutmottagning. Något som kanske inte vid en första anblick ses som alarmerande. Men det som inte syns kan exempelvis vara en svår havandeskapsförgiftning.
– Sjukdomsförloppet kan gå väldigt snabbt. Du kan vara frisk på morgonen och svårt sjuk på kvällen. Tiden däremellan kan vara avgörande, säger Linnéa Lindroos, Specialistläkare Obstetrik och Gynekologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Tidigare har sorteringen och prioriteringen av de patienter som söker akutsjukvård inom obstetrik, det vill säga läran om graviditet, förlossning och tiden närmast därefter, inneburit att den som kommit först får vård först.
– Inom annan akutsjukvård är det helt oacceptabelt. En bruten tå går inte före en hjärtinfarkt bara för att den patienten sökte vård först, säger Linnéa Lindroos.
Unikt system för bedömning
Därför har hon tillsammans med kollegor på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utvecklat ett unikt sorteringssystem, eller triagesystem, som innebär en annan form av bedömning. Triagesystemet kallas för GOTS (Gothenburg Obstetric Triage system) och är anpassat för obstetrisk sjukvård i Sverige.
– Befintliga triagesystem har inte tagit hänsyn till den gravida kvinnan och vad som händer i kroppen när man är gravid. Även inom den obstetriska vården, med personal som är utbildad i att ta hand om dessa patienter, uppstod situationer där patienter for illa av att sitta och vänta för länge. Trots att antalet mödradödsfall i Sverige är mycket lågt visar analyser av dessa att vissa kvinnor hade kunnat räddas om det tagits omhand snabbare och mer adekvat. Det var grunden till att vi ville förändra patientmottagandet för denna grupp, säger Linnéa Lindroos.
”Befintliga triagesystem har inte tagit hänsyn till den gravida kvinnan och vad som händer i kroppen när man är gravid”
Linnéa Lindroos, Specialistläkare Obstetrik och Gynekologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Målet är att varje patient ska få den första primära bedömningen inom tio minuter från att de anmält sig i kassan. Prioriteringen bygger sedan på symptombeskrivning, puls, blodtryck, andningsfrekvens, syresättning, feberkontroll och vakenhetsgrad.
– Utifrån vad vi då kan hitta finns riktlinjer för hur snabbt vi behöver handlägga patienten och sätta in en intervention av något slag, säger hon.
En helt egen akutmottagning
Under april 2017 började akuta och subakuta patienter separeras och sedan maj samma år finns all förlossningsvård i Göteborgsområdet samlad på Östra sjukhuset. Det har också inneburit en helt egen mottagning med namnet Akutmottagningen för gravida och nyförlösta som öppnade i oktober 2018. Mottagningen ligger i direkt anslutning till förlossningen.
– På förlossningsavdelningen kan de nu fokusera på kvinnor som föder barn, det innebär en mycket bättre resursfördelning. Det finns ingen som jobbar nu som vill gå tillbaka till det system vi hade förr. Det känns så mycket tryggare nu och vi har fått till en bättre kommunikation mellan olika personalkategorier, säger hon.
Forskning kring arbetsmetoden pågår
Just nu pågår forskning kring GOTS och kring arbetsmetoden. Linnéa Lindroos har bland annat beskrivit utvecklingen, vad GOTS är för något, hur personalen upplever systemet och patientnöjdheten. En studie för så kallad mellanbedömningsreabilitet är genomförd. Det innebär att man undersöker om olika personer gör samma bedömning av patienten.
– Vi måste veta att triagesystemet möjliggör att vi gör liknande bedömningar även hos de som inte har just obstetrisk kunskap, annars är det meningslöst. Studien visar att det är en god mellanbedömningsreabilitet, säger hon.
Systemet har spridit sig inom förlossningssamfundet i Sverige. Både Norra Älvsborgs Länssjukhus, Universitetssjukhuset Örebro, Akademiska Sjukhuset i Uppsala och Danderyds sjukhus har redan infört eller är på gång med att införa systemet.
– Vi upplever att det fungerar väldigt bra hos oss och intresset har verkligen vuxit. Att vår enhet fungerar så bra som den gör är verkligen ett team-arbete. Vi har en grupp väldigt engagerade barnmorskor och undersköterskor som verkligen vill att detta ska fungera. Jag hade inte löst detta utan mina medarbetare och kollegor, säger Linnéa Lindroos.
Akutmottagningen för gravida och nyförlösta
Akutmottagningen har fram tills nyligen inneburit en unik form av mottagning och ett unikt arbetssätt i Sverige.
Under år 2020 har mottagningen haft cirka 14 000 akutbesök.
Gravida och nyförlösta, upp till 12 veckor efter förlossningen, ska söka till akutmottagningen vid akuta tillstånd som till exempel hög feber, synbortfall, kraftigt våld mot magen, kraftiga blödningar och misstänkt vattenavgång. De gravida innan v 18+0 ska söka sig till gynakuten.