Tio år av bistånd för hälsa och en grönare värld

I tio år har Sahlgrenska International Care samordnat insamlingen av material i Västra Götalandsregionen som kan komma sjukvård i andra länder till gagn.  Genom åren har det blivit stora kvantiteter – runt 20 containrar per år och cirka 140 olika typer av artiklar.

Material från svensk sjukvård har i alla tider letat sig till andra, mindre välutrustade, länder, framför allt i Afrika. Donationerna har tidigare skett på informella sätt och oftast byggt på enskilda personers engagemang. Men det handlar om material som en gång köpts in med skattepengar och som därför behöver handhas på ett ansvarsfullt sätt. Materialet ska doneras dit där det behövs bäst och kan användas på rätt sätt.

Det var det som ledde till att Sahlgrenska International Care, som numera tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset, fick uppdraget av Västra Götalandsregionen för tio år sedan att axla ansvaret för materialbistånd. En för Sverige unik modell för insamlandet av material från sjukhus, primärvården och Folktandvården tog form.

Återbruk en växande drivkraft

Från början var verksamheten baserad helt på idén om bistånd. Att kunna hjälpa andra att få tillgång till en bättre hälso-och sjukvård är målet än idag.   

– Men i regionen finns också ett stort miljöengagemang och ett starkt intresse för miljöfrågor. Så tanken med återbruk och material som cirkulerar har blivit en växande drivkraft i arbetet. Idag handlar vårt biståndsarbete alltmer om att bidra till en hållbar utveckling, säger Anders Lygdman, ansvarig för materialbistånd på Sahlgrenska International Care.

Genom åren har ett stabilt ramverk etablerats där avtal med trygga partners är själva kärnan. Systemet grundar sig i Världshälsoorganisationens principer som kom till för tio år sedan. Anders Lygdman beskriver dem som en handbok i hur man donerar såväl ny som begagnad utrustning.

I dag kan han stolt presentera en väl fungerande verksamhet som bygger på ett samarbete med främst två organisationer – Human Bridge, som är den största i Sverige på materialbiståndsområdet och Agape, som är en mindre organisation men inriktad på just hjälpmedelsbistånd. Sahlgrenska International Care har genom åren också ingått kortare avtal med andra partners för specifika insatser

– Men utan att rucka på kvalitetskraven, betonar Anders Lygdman.

Från donation till mottagare

Bland de produkter som varje år byter ägare finns allt från toalettförhöjningar till ultraljudsutrustning och narkosapparater. Tvätteriet i Alingsås skänker överskottstextilier och på Sisjödepån hämtar organisationerna förbrukningsmaterial.

– Förvaltningarna i Västra Götalandsregionen har nu utvecklade rutiner för donationer. En del förvaltningar har en etablerad kontakt direkt med biståndsorganisationerna. Hos Hjälpmedelscentralen står till exempel en container där utrangerade hjälpmedel deponeras och som hämtas av Human Bridge med jämna mellanrum, säger Anders Lygdman.

Mottagarna är sjukhus i akut behov av upprustning i form av till exempel sängar, rullstolar, narkosapparater, kuvöser och britsar.

Biståndsorganisationerna har i sin tur krav på donatorerna. Materialet som de hämtar får inte vara trasigt, det ska vara kontrollerat och fullt funktionellt.

Kvalitetssäkring genom uppföljning

Sahlgrenska International Care har också en roll att granska sina samarbetspartners genom organisationsanalyser, kontroll av hur de jobbar och efter vilka kriterier verksamheten sköts.

– Det är därför värdefullt att vi haft ett så långt samarbete med våra partners, det borgar för kvalitet, säger Anders Lygdman.

När materialet är hopsamlat är det organisationerna som sköter resten – transporterna och direktkontakterna med mottagarna. Anders Lygdman, och ofta någon kollega på Sahlgrenska International Care, är normalt med vid två till fyra uppföljningsresor om året. Man gör då stickprovskontroller hos de mottagande sjukhusen och ser vad som hänt, kollar inventarielistor och tar också in hur mottagarna upplever processen.

– Verksamheter i Västra Götalandsregionen som donerar material ska kunna lita på att det verkligen hjälper människor i ett annat land. Och i rättvisans namn måste jag säga att allt inte är guld och gröna skogar. Ibland finns det problem som kräver åtgärder, som att material blir stående oanvänt på ett sjukhus när det skulle kunna komma till nytta någon annanstans.

Mellan 2011 och 2015 ökade volymerna av donerat material för varje år. De senaste åren har kurvan planat ut. Anders Lygdman beskriver kommunikationen som en svår del. Ofta har Sahlgrenska International Care en upparbetad kontakt med en medarbetare på en enhet men om den personen försvinner kan biståndet helt upphöra.

Pandemin – en brytpunkt

2020 innebar ett rejält hack i kurvan på grund av covid-19-pandemin. Den stora samarbetspartnern Human Bridge slogs tidigt ut och plötsligt kunde inte containrarna för hjälpmedel hämtas.  Alingsås Tvätteri stod med 26 vagnar textilier som de inte blev av med och NU-sjukvårdens alla sängar blev stående.

– Vi var tvungna att tänka nytt. Det resulterade i att Agape tog på sig mer och att vi tog in nya partners under en övergångstid. Vi fick förenkla våra processer så att de blev mer flexibla och skapa avtal med kortare intervaller för enstaka donation, säger Anders Lygdman och nämner som exempel ett tidsbegränsat avtal med Hope in Action, en svensk organisation med ursprung i Herrljunga som är verksam i Demokratiska republiken Kongo.

”Verksamheter i Västra Götalandsregionen som donerar material ska kunna lita på att det verkligen hjälper människor i ett annat land”

Anders Lygdman

För även om det är pandemi är det viktigt att kunna lyfta blicken, konstaterar han. Behovet är inte mindre i en sådan här tid, snarare tvärtom.

– Vi befinner oss i en brytningstid. Att vi släppt in andra partners är inte negativt i det längre perspektivet och det kan komma spännande saker ut av det, säger han och ser ljust på framtiden.

Nya vägar för bistånd  Så var är materialbiståndet om ytterligare tio år? Anders Lygdman ser till exempel en utvecklingspotential inom kompetenshöjning. I Etiopien har man haft ett uppdrag på två stora sjukhus att utbilda vårdpersonalen i vårdhygien. Och han ser stora möjligheter i att kunna ta vara på all den kompetens som finns i Västra Götalandsregionen.

– IT och Medicinteknik kommer att ha en nyckelroll i framtiden. Här är det viktigt att ha en dialog med andra biståndsgivare, se vilka modeller de har valt och lära av det.