SU först med att vårda datorspelsberoende

Sedan ett och ett halvt år tillbaka kan spelberoende få hjälp på Mottagning för spelberoende och skärmhälsa som har sina lokaler vid Järntorget i Göteborg.  Nu kommer enheten att möta en ny och outforskad patientgrupp: datorspelberoende.

Det är helt olika typer av beroenden, berättar enhetschef Annika Hofstedt och tillsammans med psykolog Amanda Lindskog beskriver hon skillnaden.

Spelberoende, alltså beroende av spel om pengar, ger kickar på samma sätt som när man använder olika substanser. Men för övrigt kan den spelberoende ofta upprätthålla ett liv med familj och jobb. Datorspel är mer en inrotad vana, ett livsmönster. Det har ofta pågått en längre tid och tagit över mer och mer av ens liv och identitet.

– Det gemensamma för de datorspelsberoende vi träffat är att de inte längre upplever spelandet som positivt, de tycker att det är tråkigt och att det skapar stress. De vill förändra sitt liv och behöver stöd, säger Amanda Lindskog.

– De vet inte hur livet ser ut utan datorspel – vad ska de fylla tiden med istället? De måste skapa nya och positiva rutiner, fortsätter Annika Hofstedt.

Ny behandlingsmanual har tagits fram

I och med att mottagningen är pionjär på området har man fått börja från scratch. Amanda Lindskog har, tillsammans med kollegor, tagit fram en behandlingsmanual som ska användas i mötet med de första patienterna.

– Vi tror att vi kommer få se två huvudgrupper bland våra patienter, dels de som är rent datorspelsberoende, dels de som utöver datorspelsberoendet har en psykisk problematik, främst en neuropsykiatrisk diagnos som autism eller ADHD, säger Annika Hofstedt och fortsätter:

– Det är svårt att på det här stadiet veta vilka som kommer att söka sig till oss, det finns inte ens några studier som säkert kan visa hur vanligt det är i befolkningen att man spelar så mycket datorspel att det är ett problem.

De tror att det mestadels är en anhörig som söker hjälp när det gäller yngre personer medan de spelare som är 20-50-årsåldern är mer benägna att söka själva.  Genom medievaneundersökningar bland unga vet man att män är överrepresenterade bland datorspelande. Kvinnor kanske istället lägger sin tid på sociala medier men internetberoende är inte en diagnos och kan inte behandlas på mottagningen.

När datorspelandet har tagit över livet

Vem kan då söka? Det kan den som fyller minst 16 under innevarande år och som uppfyller diagnoskraven för datorspelsberoende. Alltså i stort sett att datorspelandet har tagit över livet, förtydligar Annika Hofstedt.

– Man kan ju spela mycket utan att det är problem. Ibland när bekymrade föräldrar tar kontakt får vi ställa motfrågan om de skulle tyckt att det varit ett lika stort problem om deras barn lagt motsvarande tid till exempel på att spela fotboll.

Patienterna erbjuds behandling i grupp, varvat med individuella samtal, totalt cirka 14 träffar. I första hand är dessa fysiska, grupperna hålls glesa nu i covid-19-tider. Med digital behandling hade man möjligtvis kunnat nå fler men all erfarenhet säger att det är bra att genomföra en behandling på plats första gången för att först därefter eventuellt flytta över den till digitala kanaler.

– Vissa av patienterna kanske inte har så lätt att sitta i grupp men vi ska göra allt för att det inte ska bli för läskigt för dem. En del möten som ska göras individuellt kan ske digitalt om patienten bor långt ifrån i regionen, säger Annika Hofstedt.

Behandlingen börjar med två motiverande samtal om vilka mål patienten har, vad hen har för inställning till datorspel (fördelar och nackdelar) och hur hen skulle vilja ha det i framtiden.

Många vill fortsätta spela

Personer som söker hjälp för spelberoende vill oftast sluta helt och få ordning på sin ekonomi. Men i gruppen datorspelsberoende, där spelet alltså inte handlar om pengar, kanske man vill fortsätta spela fast på en annan nivå som inte går ut över livet.

– Man kanske vill spela ett visst spel och ägna en viss mängd tid åt det. För datorspelandet är ju också socialt och innehåller spännande tävlingsmoment, säger Annika Hofstedt.

I gruppen fångar man upp det som är svårt och det deltagarna behöver extra stöd med och jobbar med det.  En fördel med att behandlingen sker i grupp är att deltagarna kan hjälpa varandra.

– Det är betydligt mer verkningsfullt att deltagare i gruppen berättar om att något de testat har fungerat än om jag som gruppledare uppmanar deltagarna att prova något. Det skapar också stolthet om man som deltagare känner att man kan bidra, säger Amanda Lindskog.

Under behandlingen erbjuds även familjesamtal där patienten får bjuda in sina anhöriga. Datorspelsberoende går ofta ut över de relationer man har och leder till mycket konflikter. Det är avgörande att patienterna får stöttning av anhöriga på rätt sätt, betonar Annika Hofstedt och Amanda Lindskog.

Vad är då den stora utmaningen för den som söker behandling?

– Det blir mycket jobb med att skapa en bild av hur mitt nya liv kan se ut. Det är ett stort glapp mellan hur mitt liv ser ut idag och hur jag skulle vilja att det är. Det handlar i grund och botten om att skapa en helt ny vardag.

De som håller i samtalen är psykologer och socionomer, anställda på mottagningen. Även en sjuksköterska medverkar, bland annat eftersom allt stillasittandet under datorspelandet ofta går ut över den fysiska hälsan.

I planeringen av behandlingen och framtagandet av behandlingsmanualen har man sökt forskningsstöd men inte hittat nästan någon forskning om behandling för just denna grupp. De flesta av de få behandlingsstudier som gjorts har använt sig av KBT-behandling (kognitiv beteendeterapi), vilket är vad mottagningens behandling också baseras på. Eftersom forskningsområdet är så outforskat beslutade man att samtidigt starta egna forskningsprojekt för att bidra till ett bättre kunskapsläge.

– Vår forskning handlar bland annat om hur patienternas svårigheter ser ut, både när det gäller datorspelandet och eventuell annan samtidig problematik. Vi kommer också forskningsmässigt utvärdera vår behandling. På så sätt kan vi öka kunskapen om behandlingseffekter och systematiskt vidareutveckla den vård vi erbjuder, avslutar Annika Hofstedt.