Sahlgrenska Universitetssjukhuset först med att låta BT-läkare forska

Förra året gjordes den svenska läkarutbildningen om. I stället för allmäntjänstgöring ska nya läkare hädanefter göra BT-tjänstgöring i ungefär 12 månader. BT-läkarna är redan legitimerade läkare, vilket är en stor skillnad mot AT-läkarna, som ju gör allmäntjänstgöring för att få sin legitimation.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset påbörjade tidigt ett arbete för att kunna anställa BT-läkare som är intresserade av forskning och som får möjlighet att i samband BT-tjänstgöringen få tre månaders finansierad forskning. Den första som anställdes heter Leila Toosi, och påbörjade sin forskar-BT tidigare i år.

Läkare som utbildat sig i Sverige kommer inte göra BT-tjänstgöring förrän om fem år, eftersom de som påbörjat sin utbildning de senaste fem åren läser den gamla läkarutbildningen som avslutas med AT. Men Leila Toosi läste sin grundutbildning i Iran. Därefter flyttade hon till Sverige som gästforskare och fortsatte med forskning, bland annat genom ett mastersprogram på Uppsala universitet. Hon har dessutom arbetat på Karolinska Universitetssjukhuset som underläkare och fått sin läkarlegitimation genom Socialstyrelsens kunskapsprov.

Just avslutat sina forskningsmånader

Leila Toosis stora forskningsintresse är immunologi och inflammatoriska sjukdomar. I höstas fick hon nys om att Sahlgrenska Universitetssjukhuset sökte personer till forskar-BT och tog kontakt med forskaren Åsa Torinsson Naluai.

– Vi hade en digital intervju och Åsa rekommenderade mig till tjänsten.  Jag var också i kontakt med BT-kansliet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset under hela processen av min ansökan, säger Leila Toosi.

Bastjänstgöringen är för de flesta sex till tolv månader. Leila Toosi har just avslutat sina tre forskningsmånader.

– Min forskning handlar om att försöka förstå sjukdomsmekanismer bakom inflammatoriska sjukdomar och covid-19. Vi analyserar olika biomarkörer genom att ta blodprov från patienter och kontrollindivider och sedan jämföra dessa. Skillnaderna vill vi sedan försöka kartlägga och förstå vad de kan ha för klinisk betydelse, säger Leila Toosi.

Efter forskningsperioden följer tolv månader klinisk tjänstgöring. Först ut för Leila Toosi blir psykiatri. Normalt ingår en primärvårdsplacering i BT, men den har hon fått byta ut mot en placering på klinisk immunologi i stället eftersom hon redan uppfyllde kraven för primärvårdsplaceringen.

– BT-kansliet har varit väldigt stöttande och hjälpsamma på alla sätt för att få ihop en bra planering, säger hon.

Hur känns det att vara den enda på sjukhuset som gör detta?

– Jag tycker att det är spännande att kombinera forskning med kliniskt arbete och ingå i klinisk forskningsverksamhet. Jag träffar också andra BT-läkare på kursen och ingår i samma BT-utbildning vilket gör att jag inte känner mig helt ensam.

Tre månader kan låta lite, men för Leila Toosi kändes det självklart att kombinera BT med forskning. Det är inom det fältet hon vill verka framöver.

– Jag har tidigare forskat och fått bra rekommendationer och vill absolut fortsätta med forskning. Jag ser fram emot möjligheter till en ST-tjänst inom laboratoriemedicin i kombination med forskning.

Åsa Torinsson Naluai har förstås aldrig handlett en BT-läkare innan. Hon ser positivt på rollen.

– Jag tycker forskar-BT ger en väldigt bra inblick i ett forskningsprojekt och det blir en bra förberedelse för när man ska välja vetenskapligt projekt till sin ST.

Joakim Björås, utbildningschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, berättar att mycket av inspirationen till forskar-BT kommer från motsvarigheten som redan finns för AT-läkare.

– Det handlar om att ge unga kollegor en chans att ägna sig åt forskning på ett strukturerat sätt, med finansiering. Tanken är att fånga upp de som redan är forskare, likt Leila, men också de som vill prova på, säger han.

I nuläget är det, som tidigare nämnt, bara utlandsutbildade läkare som har chans att genomföra BT och därmed också forskar-BT.

– För oss som universitetssjukhus är det en chans att hitta forskningsintresserade, utlandsbildade kollegor. Därför är det också viktigt att de som gör forskar-BT får presentera sitt arbete för den övriga BT-läkargruppen och introducera dem till forskning, säger Joakim Björås.

Till hösten börjar en ny omgång BT-läkare, varav en del kommer göra forskar-BT.

– Kravet för att få göra forskar-BT just nu är att man är knuten till en forskargrupp. Leila löste ju detta helt på egen hand, men vi jobbar just nu med att hitta strukturer för att knyta ihop forskningsintresserade BT-läkare med forskargrupper som söker medarbetare.

Bland de som börjar till hösten finns både disputerade läkare och sådana som aldrig forskat tidigare.

– Jag tror att många uppskattar möjligheten att få en mer skräddarsydd BT, där delar av den kliniska placeringen äger rum inom den forskningsområde man är intresserad av. Det kan ge bra synergieffekter, säger Joakim Björås.