10 oktober, 2022
Studie visar: rätt vård kan förbättra sköra äldres aktiviteter i dagliga livet
En ny studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset visar att sköra äldre som får vård enligt strukturerat omhändertagande av äldre har större chans att ha förbättrats i sin förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet ett år efter utskrivning.
Som ett resultat av studien har sjukhuset tagit fram en ny rutin - ”Sköra äldre patienter på vårdavdelningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset”. Bild: Ines Sebalj.
– Sköra äldre personer har åldersrelaterade försämringar av olika kroppsfunktioner vilket ger minskad reservkapacitet och ökad sårbarhet vid påfrestningar, säger Lena Holmquist Henrikson, överläkare och centrumchef för Geriatriskt utvecklingscentrum.
Studien som genomförts på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i samarbete med Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs Universitet har jämfört vård på geriatrisk akutvårdsavdelning som arbetar enligt CGA (Comprehensive Geriatric Assessment, Strukturerat omhändertagande av äldre) med vård på medicinisk vårdavdelning.
Att arbeta enligt CGA innebär att göra en teambaserad helhetsbedömning av den sköra äldre patienten. I detta ingår medicinsk bedömning, funktionsbedömning, psykologisk och social bedömning. Dessa bedömningar ligger till grund för fortsatt utredning, vård och rehabilitering samt planering efter utskrivning.
– På en geriatrisk vårdavdelning arbetar man alltså i ett multiprofessionellt team och i behandlingen ingår insatser utformade just för att hjälpa sköra äldre, säger Lena Holmquist Henrikson.
Följdes i ett år efter utskrivning
Sköra äldre som behövde akut inläggning på sjukhus tillfrågades om att delta i studien, och de flesta ville delta. Dessa fördelades slumpmässigt lika många till båda typerna av vårdavdelning. Deltagarna följdes under ett år efter utskrivning avseende olika hälsorelaterade aspekter såsom självskattad hälsa, funktionsförmåga, livstillsfredsställelse, vårdkonsumtion med mera.
– Vi såg en tydlig effekt på hur sköra äldre klarar sina aktiviteter i dagliga livet (ADL-förmåga) efter sjukhusvistelsen, säger Katarina Wilhelmson som är professor och universitetssjukhusöverläkare i geriatrik.
Detta mättes som personernas ADL-förmåga, ett samlingsbegrepp för instrumentella aktiviteter som matinköp, transport och matlagning, men även personliga aktiviteter som toalettbesök, förflyttning, att äta och dricka samt att tvätta och klä på sig.
– Studien visade att det var tre gånger så många bland de som fått vård på geriatriskt vårdavdelning som hade förbättrats i sin ADL-förmåga ett år efter utskrivningen jämfört med den andra gruppen, berättar Katarina Wilhelmson. De tyckte också att vården bättre motsvarade deras behov och gjorde att de kände sig sedda som personer.
– Det var många fler som fick bedömning och insatser av arbetsterapeut som ju har största kompetensen avseende ADL, säger Lena Holmquist Henrikson. Dessutom var det fler som fick riskbedömning för till exempel trycksår, fallrisk och undernäring samt utskrivningsplanering. Detta är exempel på saker som är viktiga för vården av sköra äldre så att rätt åtgärder tidigt sätts in och att man har en tydlig plan inför och efter utskrivning.
Ny rutin för sköra äldre har tagits fram
Katarina Wilhelmson och Lena Holmquist Henrikson hoppas nu att resultatet av studien ska användas för att se till att sköra äldre får vård som blir bättre anpassad efter deras behov oavsett var de vårdas på sjukhuset.
– Många sköra äldre behöver vård på annan specialistavdelning än geriatrik, säger Katarina Wilhelmson, till exempel kirurgisk avdelning. De patienterna får ju då inte vård enligt CGA, men det finns mycket som kan och bör göras för sköra äldre på alla vårdavdelningar oavsett specialitet.
– Därför har Sahlgrenska Universitetssjukhuset tagit fram rutinen ”Sköra äldre patienter på vårdavdelningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset”, säger Lena Holmquist Henrikson. Vi hoppas att den kan vara ett stöd för personalen att uppmärksamma de sköra äldres behov och vilka åtgärder som kan sättas in. Dessutom kan ansvarig läkare kontakta geriatrisk konsult på Geriatrik Sahlgrenska eller Geriatrik Mölndal.
Ytterligare en viktig åtgärd är att äldre patienter screenas för skörhet redan på akuten, detta med screeninginstrumentet FRESH. De som screenas som sköra ska få åtgärder enligt rutinen ”Sköra äldre på akutmottagning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset”.
– Det allra viktigaste är att identifiera vilka äldre patienter som är sköra så att man kan uppmärksamma deras behov, tidigt insätta rätt åtgärder samt att planera för uppföljning av patienten och stärka hela vårdkedjan, säger Lena Holmquist Henrikson.
Geriatriskt utvecklingscentrum är en sjukhusövergripande centrumbildning med uppdrag att förbättra vården för sköra äldre på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, genom att bland annat lyfta forskning, stimulera utveckling samt ge och samordna utbildningar om sköra äldre. Geriatriskt utvecklingscentrum verkar som en nära samarbetsresurs till verksamheter där patientgruppen vårdas.
AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs Universitet, är Sveriges största forskningscentrum för åldrande och hälsa, och bedriver multidisciplinär forskning för ett gott och värdefullt åldrande.