5 mars, 2025
Stort intresse för IVA Sahlgrenskas minikongress: ”en morot i vardagen”
Det har blivit några uppehåll sedan starten, bland annat på grund av pandemin. Så årets upplaga var den 12:e i ordningen och intresset var lika stort, kanske till och med större.
Den 25 februari arrangerades IVA Sahlgrenskas minikongress på Medicinareberget.
Efter arbetstid samlades medarbetare utanför Arvid Carlsson-hörsalen på Medicinareberget för att ta del av intressanta föredrag och träffa leverantörer av medicinteknik och andra hjälpmedel.
– IVA-sektionen på Sahlgrenska var så stor med flera olika enheter och det fanns få möjligheter för alla medarbetare att ses och utbyta erfarenheter. Målet var att förbättra sammanhållningen och att skapa en plattform för medarbetare att mötas där de hade möjlighet att dela med sig av och sprida kunskap om aktuella forskningsprojekt, pågående projektarbeten, lärorika kliniska patientfall, och andra nyheter och då kom idén att arrangera en minikongress, berättar Helena Odenstedt Hergès som är Universitetssjukhusöverläkare och kom med initiativet till minikongressen 2012.
Det har blivit några uppehåll sedan starten, bland annat på grund av pandemin. Så årets upplaga var den 12:e i ordningen och intresset var lika stort, kanske till och med större.
– Upplägget är ungefär samma som det var från starten. Vi har tre spår med interna kortföreläsningar, en högtidstalare och en utställning med upphandlade leverantörer. Tanken är att skapa lite känslan av att åka på kongress och mässa, särskilt som vi har många medarbetare som inte kommer i väg på kongresser i sitt vanliga yrkesliv, säger Helena Odenstedt Hergès.
Arrangemanget är också som något av ett gemensamsarbete på IVA Sahlgrenska, där det är många som bidrar och hjälper till. Grundtanken är att minikongressen skapas av medarbetarna själva för varandra.
– Det finns ingen direkt kongressgeneral som sköter allt utan genom att det är ett inarbetat koncept så bidrar medarbetarna tillsammans med program och logistik, säger Lotta Johansson, Specialist/Översjuksköterska tillsammans med Helena Odenstedt Herges som är en av de ansvariga för programmet.
Högtidstalare i år var Inger Ljung Olsson, programledare för SVT:s Go´kväll. Hon drabbades 2020 av en hjärnblödning och berättade väldigt gripande och öppet om sina personliga erfarenheter, om den vård hon fick och den långa vägen tillbaka till ett normalt liv.
Även om det var utanför arbetstid var kongressen mycket välbesökt, och det var många som minglade runt mellan utställarna och fick ta del av ny medicinteknik samtidigt som de försökte lösa den kluriga tipspromenaden.
Programmet med miniföreläsningar utgår helt från den egna verksamheten. Alla som jobbar på IVA har varit inblandade och bidrar. Det kan vara allt från lokalvårdare till disputerade medarbetare som pratar om utveckling, forskning, patientfall och nyheter.
Varje presentation var på tio minuter, och det pågick i tre parallella spår i olika salar på Medicinareberget. Efter presentationen var det en liten paus för att kunna byta sal för den som önskade. Det var viss logistik med att hinna med att byta rum och det var uppenbart att många hade svårt att bestämma sig för vilka programpunkter som de skulle lyssna på. Men det var också uppenbart att det var ett mycket lyckat, uppskattat arrangemang som verkligen levde upp till sin föresats: att skapa samanhållning och en mötesplats för alla på IVA.
Röster från deltagare
– De här dagarna har alltid varit bra! Man får inblick i verksamheten, i forskning och utveckling. Det är en morot i vardagen och inte så ofta man träffar alla kollegor, säger Marianne Karlsson, undersköterska på CIVA Sahlgrenska som har varit med på nästan alla minikongresser.
– Jag har en programpunkt, och det ska bli roligt att berätta om mitt arbete. Jag har skrivit en litteraturstudie om katastrofmedicin och hur förberedda på katastrofer klinisk intensivvårdspersonal är, säger Emelie Güldenpfennig som är intensivvårdssjuksköterska på CIVA och ambulansflyget.
– Det är trevligt och roligt att ta se vad alla leverantörer har att erbjuda och att ta del av nyheter och föreläsningar. Men det är svårt att välja vilka föreläsningar jag ska gå på, det är så många som är intressanta, säger Sanna Olsson, sjuksköterska på NIVA.
– Men jag ska definitivt lyssna på föredraget ”Kan ljus påverka delirum?”. På NIVA är det mycket ljus, och det kan vara bra att ta del av.
Mattias Christensson, sjuksköterska på NIVA, och Peyman Sharafi, sjuksköterska på CIVA, höll ett föredrag om att mäta smärta, vilket också var deras magisteruppsats.
– Det kommer handla om hur man mäter smärta på en sövd patient, då kan man inte skatta smärtan utan utgår från andra värden. Som till exempelvis grimaser. Att ha ett tillförlitligt smärtskattningsinstrument är kritiskt för att säkerställa effektiv smärtlindring och välbefinnande hos patienter.