21 december, 2020
Snart dags för inflytt i barnsjukhusets nya lokaler
Monika Johansson har arbetat med planeringen av barnsjukhuset i tio år. Det är en stolt processledare som snart får se ett av världens bästa barnsjukhus öppna dörrarna.
Monika Johansson - barnens ambassadör i utformandet av barnsjukhusets tillbyggnad. I februari börjar verksamheterna flytta in. Text och bild: Viktoria Fimmerstad.
Drottning Silvias barnsjukhus expanderar med en splitterny byggnad intill den äldre byggnaden från 1973. I november och december pågår febrilt arbete med att installera utrustning och i mitten av februari nästa år öppnar den nya receptionen för besökare och dagen därpå flyttar första verksamheten in.
När Monika Johansson berättar om huset är det långt ifrån enbart en arkitektskapelse. Det är en plats för trygghet och läkande för de minsta patienterna i vården.
– Jag har föreläst för byggarbetare och försökt förmedla känslan av vad det är för hus de bygger. Jag brukade ha med mig en liten påse med sand som väger ett kilo för att förklara hur små våra minsta patienter är jämförvis med en tonåring på 100 kg. Responsen var jättefin, de tyckte det var magiskt att få bygga för barnen, berättar Monika Johansson.
Allt måste klaffa
Som tidigare Barn-IVA-sjuksköterska och kvalitetssamordnare på Område 1, fick Monika Johansson uppdraget att vara processledare för det som i många år kallats Tillbyggnad Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.
– Vi startade med att göra ett visionsdokument 2010, dokumentet och värdeorden har följt med arbetet ända tills färdig byggnad, säger hon stolt. Vi har utgått från barnkonventionen och forskning kring läkande och trygga miljöer i vården. Barn, närstående och personal har varit delaktiga i planeringen av den nya byggnaden.
För personalen inom barnsjukvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har den nya sjukhusdelen varit en del i många samtal, APT och möten. Allt måste klaffa, allt måste funka. I huset finns hela våningsplan med endast teknikutrustning, arbetssättet patientnärmre vård ska vara implementerat och gemensamma rutiner ska vara på plats när flytten är genomförd. Det är inget litet projekt när högspecialiserad vård flyttar patienter, medarbetare och allt därtill. Dessutom är det inte alla avdelningar och mottagningar som ska flytta, så kommunikation och logistik mellan den äldre och nya delen är stora frågor att hantera.
Innanför väggarna
Byggnaden består av sju plan ovan mark och två plan under mark.
- Våningsplan 0: lekterapi/bibliotek/skola, fysioterapi och arbetsterapi med bassäng samt en lounge.
- Våningsplan 1: operation, uppvaksavdelning och intensivvårdsavdelning. Denna våning kommer att ligga på samma plan som akutverksamheten och röntgen.
- Våningsplan 2-3 blir ett tekniskt plan med vissa administrativa utrymmen i norra delen.
- Våningsplan 4 – 6 innefattar befintliga vårdavdelningar – barnkirurgi, barnmedicin, barnkardiologi och barnonkologi.
- På taket kommer en helikopterplatta.
- Kulvertar och förbindelsegångar ”knyter ihop” den nya byggnaden med befintliga byggnader på sjukhuset.
I princip enbart enkelrum
Nu är det endast några månader tills sjukhuset öppnar och Monika Johansson befinner sig redan i följa-uppfasen.
– Det är en jätteviktig del av mitt uppdrag, att följa upp och se: blev det som vi tänkte oss?
Och hur blev det då? I uppdraget från 2009 står det att föräldrar ska ha möjlighet att medverka i vården, det är viktigt för läkandet. I princip är alla vårdrum i huset enkelrum med rymliga badrum och möjlighet för upp till två närstående att sova över. Dessutom har alla vårdavdelningar föräldrakök där närstående kan laga mat både till sig själva och barnet och äta i en rogivande miljö.
– Just föräldraköken har jag kämpat för, berättar Monika Johansson. Om barnet bara äter pappas köttbullar och får i sig denna köttbulle så kan det skapa en mer hemlikkänsla och stimulera tillfrisknandet. Jag fick argumentera, visa upp artiklar om välbefinnande i sjukhusmiljö samt påpeka barnperspektivet, därefter fick vi lov att bygga föräldraköken med spis, ugn och fläkt.
Flexibla vårdrum
På barnintensivavdelningen (BIVA) har patienterna enkelrum med en liten nisch och dagbädd för närstående, där kan de vila men ändå finnas nära barnet. Familjernas integritet är viktig och en av anledningarna till enkelrummen; det som sägs till barnet och den närstående ska inte nå barnet bredvid och dess familj.
Ett annat mål i uppdraget var att minska omflyttningar och transporter av patienter.
– Där är vårdrummens generalitet och flexibilitet en nyckel, berättar Monika Johansson. Alla vårdrum är exakt likadant utrustade, i dessa kan vi vårda barn med olika sjukdomstillstånd som inte kräver intensivvård.
I barnsjukvården är i princip vårdrummet en trygg zon, fri från svårigheter. Behandlingsrummen är därför viktiga och där utförs mer avancerade behandlingar som kan göras på vårdavdelningen. För att dessa ska vara så barnanpassade som möjligt har sjukhuset sökt och fått pengar från Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus till roliga målningar på väggarna, fina takplattor med mönster och dioder, och andra detaljer som kan fånga barnens uppmärksamhet under behandlingarna.
Högteknologiska och läkande lokaler
Uppdraget att skapa utökade och moderniserade lokaler för operation och intensivvård är väl genomfört. De sju operationssalarna är rymliga och har den allra senaste högteknologiska utrustningen. I Angiosalen finns fast röntgenutrustning och Hybridsalen/Hjärtsalen finns en CT-robot som gör att operationen kan kvalitetssäkras på plats.
På barnintensivvårdsavdelningen (BIVA) finns fyra isoleringsrum med avancerad ventilation för barn med luftburen smitta, rummen har en egen dörr mot utsidan och angöringsplats för ambulans.
– Det betyder att barn inte behöver transporteras över till Infektionsavdelningen på en annan del av Östra sjukhuset utan kan stanna på BIVA, säger Monika Johansson.
Uppdraget att förbättra vårdmiljö för patienter, anhöriga och personal tycker Monika Johansson också är genomfört med gott resultat. Hon återkommer gärna till närståendes möjlighet att vara med barnen.
– Om vi kan minska stressen hos föräldrarna är det guld värt, säger hon. Närstående är de som kan stödja barnet under sjukhusvistelsen. Trygga föräldrar ger trygga barn.
Men också miljöerna för rehabilitering får det att lysa i ögonen på Monika Johansson.
– Tänk att vi äntligen har fått en egen bassäng, säger hon och syftar på den 15 meter långa Rehab-bassängen i husets bottenvåning. Vi har barn med svåra reumatiska sjukdomar, barn som har svårt att komma igång efter en lång tids sjukdom och barn från Barn och Ungdomspsykiatrin som kommer att må bra i det varma vattnet. I nuläget får vi låna bassängen på Sahlgrenska någon timme i veckan. Bassängen gör verkligen skillnad!
Det finns även ett gym, en gymnastiksal och den stora inglasade innergården där barn kan röra sig fritt. I innergården finns blommande växter, träd och buskar i ett behagligt klimat men även en lång bollbana som ger en extra spännande upplevelse.
– Det är patientsäkert, barnsäkert och miljön är stimulerande, säger Monika Johansson.
TV-drömmen kvarstår
Som barnens ambassadör i arbetet med nya barnsjukhusdelen, finns det något som Monika Johansson är missnöjd med? Jo, hon känner sig besviken över att barnens heta önskan om TV med alla kanaler, streama film, spela spel inte är uppfyllt ännu.
– Tänk, redan 2010 uttryckte barnen att de ville kunna använda sina mobiler till att spela spel eller streama film på vårdrummens tv-skärmar. Det kommer tyvärr inte vara löst när vi flyttar in, men förhoppningsvis inom en kort framtid, säger Monika Johansson.
Flyttordning
- 15 feb 2021 – Nya receptionen/informationen öppnar på plan 0.
- 16 feb 2021 – Arbets-, fysioterapin och Lekterapin öppnar i nya lokaler.
- 2 mars 2021 – BIVA flyttar sina patienter och Operation 1 startar upp sin verksamhet.
- 16 mars 2021 – Barnhjärtcentrum flyttar sina patienter.
- 23 mars 2021 – Barncancercentrum flyttar sina patienter.
- 30 mars 2021 – Avdelning 324/325 flyttar sina patienter.
- 7 april 2021 – Avdelning 326/327 flyttar sina patienter.