Snabb utveckling inom endoskopi – kortare vårdtider och hjälp till fler patienter

I en sal på Gastroenterologisk endoskopimottagning, Sahlgrenska, träffar Per Hedenström, överläkare och sektionschef på sektionen för Gastroenterologi och Hepatologi, en patient som drabbats av gulsot.

Orsaken kan vara ett stopp någonstans i gallvägen. Målet är nu att undersöka, och förhoppningsvis åtgärda problemet. Ett modernt endoskop med ultraljudsteknik förs ner via munnen och vidare ner i magsäcken på patienten.

– Nu passerar vi ner genom matstrupen och då kan vi samtidigt se hjärtat och stora kroppspulsådern på ultraljudsbilderna. Och här invid magsäcken ser vi patientens bukspottkörtel där det finns en misstänkt förändring, förklarar han samtidigt som han visar bilder på de två skärmar som används vid undersökningen. Utöver vanliga endoskopibilder från mag-tarmkanalens insida, syns högupplösta ultraljudsbilder från omkringliggande organ. Metoden kallas endoskopisk ultraljudsundersökning (EUS).

Den här tekniken introducerades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i början av 2000-talet av Riadh Sadik, överläkare i gastroenterologi, som sedan dess både utvecklat och forskat på metoden. Den möjliggör både noggrann granskning och vävnadsprovtagning i eller utanför mag-tarmkanalen. Hos många av patienterna finns misstanke om någon typ av tumörsjukdom.

De senaste åren har flera stora tekniksprång skett inom endoskopin, vilket bidragit till en snabb utveckling.

– Idag kan vi både ställa diagnos och behandla patienten vid ett och samma undersökningstillfälle, och det är smått fantastiskt. Det gäller inte bara tumörsjukdom. En varböld i buken kan till exempelvis dräneras från insidan med hjälp av endoskopiskt ultraljud. Det finns också andra endoskopiska undersökningar där stora framsteg gjorts under de senaste åren. Till exempel utför några av mina kollegor här procedurer där man kan granska och sedan helt och hållet skära bort tidiga cancertumörer inuti magtarmkanalen, säger Per Hedenström. 

Kortare vårdtider gynnar patienten

I en sal på operationsavdelningen har ett team precis avslutat ett endoskopiskt ingrepp. En liten cancertumör vid övre magmunnen har kunnat skalas ut med hjälp av en teknik som kort kallas ESD: Endoskopisk submukosal dissektion.

ESD i sin tidiga form introducerades i Japan på 1980-talet, och etablerades på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i början av 2000-talet. Tekniken har sedan förfinats och utvecklats ytterligare. Ingreppet utförs med hjälp av ett endoskop och utan att bröstkorg eller buk behöver öppnas.

Patienten kommer därför kunna gå hem redan nästa dag.

– En operation hade i denna patients fall inneburit ett stort ingrepp eftersom magmunnen sitter tekniskt utmanande till vid vanlig kirurgi. Det skulle ha blivit en stor operation och patienten hade behövt ligga kvar länge på sjukhus för eftervård, säger Christian Mårtensson, överläkare och kirurg, som utför ESD, denna dag tillsammans med kollegan Per Löfdahl.

Kortare vårdtider är en av de stora fördelarna med modern endoskopi. Patienter som tidigare behövde lång postoperativ vård på sjukhus, kan idag gå hem redan samma dag. De nya minimalinvasiva metoderna är mer skonsamma för patienten, som också slipper operationsärr.

– Det är spännande att följa den snabba utvecklingen, särskilt då mycket av den redan används i vår kliniska vardag. Patienterna slipper ibland till och med att sövas inför ingreppen och många återhämtar sig snabbt. En av vinsterna för sjukhuset är att kirurgiavdelningarna avlastas eftersom patienterna inte behöver vård efter operation. Vårdplatser frigörs på så sätt också för andra patienter, säger Per Hedenström.

Hur ser du på framtida utveckling inom fältet?

– Jag tror och hoppas att endoskopin kommer att fortsätta utvecklas – både som diagnostisk och terapeutisk metod. Med hjälp av exempelvis EUS och ESD kan vi idag hjälpa allt fler patienter och vi ser andra intressanta endoskopiska tekniker på inmarsch. Vi försöker själva bidra genom att driva endoskopiforskning här hos oss. Naturligtvis pratas det också mycket om artificiell intelligens (AI) och hur den kan kopplas ihop med endoskopi. Men det viktigaste är så klart att allt detta så konkret är till nytta för våra patienter, det gör mig glad. 

Lyckad uppgiftsväxling

Att ingrepp i allt högre grad kan ske med endoskopi i stället för kirurgi, leder förvisso till mer arbete inom endoskopin konstaterar han, men det skapar också utrymme för det som kallas uppgiftsväxling. Tidigare utfördes endoskopi av mag-tarmkanalen bara av läkare, men numera utbildas även sjuksköterskor inom endoskopi.

– Det har varit väldigt lyckosamt, både här och på andra sjukhus. Idag utförs ett högt antal koloskopiundersökningar runt om i landet av sjuksköterskor och detta med hög kvalitet, säger Per Hedenström.

En av utbildningarna för blivande endoskopister arrangerar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, i samarbete med Regionalt cancercentrum väst. En heltäckande kurs i basal endoskopi som vänder sig till både läkare och sjuksköterskor. Helena Eriksson, specialistsjuksköterska och endoskopist på Gastroenterologisk endoskopimottagning, har gått den. Idag växlar hon mellan att själv hålla i instrumentet och att assistera den som gör det.

– Jag utför både koloskopi och gastroskopi. Då kan jag precis som läkarna diagnosticera sjukdomar och ta ställning till eventuell vävnadsprovtagning. Hittar jag exempelvis en inflammatorisk tarmsjukdom kan jag enkelt kontakta någon av läkarna här på enheten för diskussion, och starta upp ett vårdförlopp så patienten kan få bra behandling, berättar hon. 

Varför ville du lära dig att endoskopera?

– Situationen våra patienter befinner sig i är väldigt speciell och som sjuksköterska jobbar man mycket med att guida dem igenom det. Jag såg det som en  tekniskt rolig och intressant utmaning att påbörja min utbildning till endoskoperande sjuksköterska. För mig blev det lockande att jobba med samma undersökningar som läkarna gör och samtidigt arbeta med och möta patienterna som sjuksköterska, säger hon.