17 december, 2020

Skarpt läge för läkemedelshanteringen

När pandemin kom ställdes läkemedelsförsörjningen på prov. Sjukhusapotekets farmaceuter och läkemedelsassistenter fick ett rop på hjälp – och svarade med att ge sig ut på avdelningarna och hjälpa till på plats.

Receptarien Jenny Berndtsson fick lämna kontoret och hjälpa till på IVA Mölndal. "Det kändes självklart", säger hon. Bild: Paul Björkman

Läkemedelsförsörjningen på Sveriges största universitetssjukhus är snillrikt planerad. Förutom att alla avdelningar har sina egna läkemedelsrum finns det också gemensamma läkemedelsautomater för sällanläkemedel och ett system för beställningar och leveranser. Verksamhet Läkemedel heter den verksamhet som både ansvarar för Sjukhusapoteket VGR/SU och för Vårdfarmaci, det vill säga både den mer övergripande och den mer vårdnära läkemedelshanteringen. Flera aktörer är involverade i systemet: allt ifrån IT-system och leverantörer till Regionsservice. Och precis som flera andra verksamheter inom sjukhuset blev läkemedelssystemet satt på ordentligt prov i samband med pandemins ankomst under våren.

Jenny Berndtsson.

– IVA-avdelningarna fick problem ganska snabbt. På IVA Mölndal har man i vanliga fall 4-5 patienter. När antalet patienter steg, för att så småningom ligga på 20, fick vi på Sjukhusapoteket ett rop på hjälp, berättar Jenny Berndtsson, receptarie på Sjukhusapoteket VGR/SU och en av verksamhetens medarbetare på Mölndals sjukhus.

Jenny Berndtssons jobb är egentligen på en mer övergripande nivå. Hon arbetar till exempel med övervakning av orderflöden, support för vården i läkemedelsbeställningsfrågor och läkemedelsautomatunderhåll.

– Vi på Sjukhusapoteket VGR/SU har oftast inte personal på plats på avdelningarna. Ett trettiotal avdelningar har farmaceut knutna till sig via Vårdfarmaci, men de flesta avdelningar har alltså ingen regelbunden fysisk närvaro från Verksamhetsområde Läkemedel, säger hon.

Sjukhusapoteket VGR/SU:s uppgift är i stället att bland annat arbeta med hållbarhet, restnoteringar och hålla koll på sortimentet – att veta vad som är upphandlat, vad som får beställas separat, och sköter de långsiktiga kontakterna med regionen och det regiongemensamma läkemedelslagret.

– Att gå in och jobba på en avdelning tillhör alltså inte vanligheterna. Men nu förstod vi alla att det behövdes. Vi var många farmaceuter och läkemedelsassistenter från Sjukhusapoteket VGR/SU som gick ut och jobbade på avdelningar, eller hjälpte till att bygga upp nya läkemedelsrum på de nya covid-avdelningar som startade, säger Jenny Berndtsson.

Läkemedlen tog slut fort

Vanligtvis jobbar avdelningarna med beställningspunkter och maxlager. Ett exempel: en avdelning kanske har ett maxlager på 200 doser av ett visst läkemedel, och en beställning går iväg när lagersaldot är 100. Allt sköts i systemet Hamlet. Dessutom har alla avdelningar speciella dagar då beställningarna ska gå iväg, för att regionens stora lager ska få ett jämnt orderflöde.

– Men i våras gick det åt sådana oerhörda mängder. Läkemedlen tog slut fort och avdelningarna hann inte beställa eller hålla koll på lagren. Vi hade en läkemedelsassistent på plats på IVA Mölndal men hon hade fullt upp med att bara packa upp alla lådor som kom, säger Jenny Berndtsson.

Att bara beställa läkemedel på de fasta beställningsdagarna fungerade inte heller.

– Nej, vi fick se över förråden varje dag och ofta skicka extrabeställningar som kunde levererades snabbt.

Fem ampuller i stället för en

Bara ett par veckor in i pandemin drabbades flera kritiska läkemedel för vård av Covid-patienter av omfattande och långdragna restnoteringar.

– Propofol, som användes för att söva de här patienterna, tog först slut i den vanliga storleken. Sedan blev det brist på all propofol, och vi fick förhålla oss till kvoter. Kvoteringen innebar att alla enheter vecka för vecka fick maila in sitt propofol-behov till Sjukhusapoteket VGR/SU som sedan fördelade ut de förpackningar SU blivit tilldelade. Det faktiska antalet var ofta lägre än det totala behovet så IVA-enheterna prioriterades. Ett annat exempel var läkemedlet Fentanyl. Det blev inte kvoterat, men när den vanliga ampullen på 10 ml restnoterades fick vi använda 2 ml istället, vilket förstås kräver fem gånger mer handpåläggning, säger Jenny Berndtsson.

Mycket att packa upp.

Att bunkra läkemedel var inte tillåtet. Enheterna fick riktlinjer om att inte beställa mer än nödvändigt och inte för mer än en veckas förbrukning åt gången, men volymerna var ändå stora.

– IVA Mölndal brukar få några lådor läkemedel varje leveransdag. I perioder under pandemin har det i stället varit 4-5 skrindor fulla av lådor. Det tar otroligt mycket tid, bara att packa upp.

Kommer ha kvar sin närvaro efter pandemin

Med tiden har läkemedelssituationen lugnat ner sig. Rutinerna har satt sig och Sjukhusapoteket VGR/SU är inte längre på plats på IVA varje dag, men har sedan sommaren en stående närvaro 4 dagar i veckan och hjälper till med hantering av läkemedelsförrådet, en närvaro som kommer att bestå även efter pandemin.

– IVA-personalen har pusslat otroligt mycket för att få ihop sina scheman, förråd för förbrukningsvaror och allt annat. Det var självklart att Sjukhusapoteket VGR/SU:s skulle bistå till detta pussel för att få läkemedelsförsörjningen och tillgången av läkemedel att fungera så optimalt som möjligt.

Lina Mellqvist, apotekare och sektionsledare på Sjukhusapoteket VGR/SU, berättar att förstärkningen sett olika ut på olika sjukhustomter.

– På IVA Östra fanns det redan en vårdfarmaceut på avdelningen som kunde blanda läkemedel, det fanns det inte på IVA Mölndal. Däremot kunde vi hjälpa till med att bygga upp ett nytt läkemedelsrum för IVA Kronan på Östra. Och när även Sahlgrenska skulle få en covid-IVA fick vi hjälpa till att snabbt bygga upp ett läkemedelsrum där också. Totalt iordningsställdes 5 läkemedelsrum där Sjukhusapoteket skötte beställning och uppackning av läkemedel på 4. För 3 av dessa kommer vi vara kvar även när Sjukhuset börjar återgå till något som liknar mer av en vardag.

Jenny Berndtsson säger att hon och kollegorna blivit ”överösta av beröm” och att Sjukhusapoteket VGR/SU:s insatts varit enormt uppskattad.

– Jag är stolt över det vi har gjort, även om de egentligen inte var så komplicerat. Vi fick ett rop på hjälp, och svarade med att försöka underlätta för den mer vårdnära personalen så gott vi kunde.

Sjukhusapoteket VGR/SU driver sedan drygt 2 år tillbaka ett projekt där man avlastar avdelningar med läkemedelsförrådshantering, så kallad PNL-service, genom att bland annat beställa, packa upp, åtgärda restnoteringar och övervaka sortimentsupplägg efter upphandlingar och förändrade behov. Än så länge ingår 15 avdelningar inom ramarna för pilotprojektet. En målsättning är att kunna erbjuda denna typ av service till betydligt fler, framförallt läkemedelstunga avdelningar.

– På detta sätt kan Sjukhusapoteket VGR/SU:s i större utsträckning direkt avlasta vården och skapa mervärde, bland annat i form av en mer sammanhängande överblick av läkemedelsläget inom SU. Brister och överskott kan då lättare identifieras och vid behov fördelas utan att enskilda avdelningar behöver meddela sina aktuella lagernivåer, säger enhetschef för Sjukhusapoteket VGR/SU Tomas Lundkvist.

Pilotprojektet skulle först innefatta 10 avdelningar men i och med det ökade behovet hos bland annat IVA-avdelningar i samband med utbrottet av Corona-pandemin utökades det.

– Jag vill tacka alla mina fantastiska medarbetare inom Sjukhusapoteket VGR/SU som är involverade i detta projekt och gör det möjligt. Vi gör skillnad och det är otroligt givande att få hjälpa vården på ett mer handfast sätt än vi gjort innan, säger Tomas Lundkvist.

Text: Redaktionen SU
Publicerad: 17 december 2020 11:27
Uppdaterad: 27 maj 2021 13:31
Kategori: Nyhet

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste från Sahlgrenskaliv i din mejlkorg varannan vecka. Fyll i din e-postadress och starta din prenumeration.