Semestermål du slipper i sommar

Sommar och semester, med drömmar och resmål. Så vill vi ha det. Men många av oss är förstås besvikna över att vi inte heller denna sommar kan resa fritt ut i världen. Visst kan man få deppa, men jag vill i stället vända på det hela. Tänk så många resmål du nu får en anledning att låta bli att besöka. Gläds över vad du slipper utsätta dig för. Tack Covid 19.

Du slipper planera cykelsemester i Skottland. Jag hade sett bilder på gröna fält, grå borgar, blå himmel och glada cyklande människor i någon turistbroschyr. Så rätt som det var så befann vi oss, jag och min fru, i Skottlands högländer för en lång och härlig cykelsemester. Visst, Skottland är ju väldigt grönt av någon anledning, så självklart var vi beredda på någon liten skur. Men som det regnade. Jag tror att vi passerade Loch Lomond, men jag är inte helt säker. Dimman låg så tät och regnet piskade hårt från sidan, så det var omöjligt att hålla ögonen öppna längre än två sekunder i taget. Och jag tror att vi tog oss igenom Glencoepasset, men blåsten tvingade oss att titta på pedalerna hela tiden så vi inte skulle ramla omkull. Så jag säger uppmuntrande, att i år slipper du i alla fall Skottlandssemestern.

Det hör ju också till ett bra liv att någon gång besöka den progressiva staden New York. Så tänkte också jag för ett par år sedan och köpte en guidebok. Där lyfte man fram Empire state building, Frihetsgudinnan och Brooklynbron. Hur jättetråkiga verkar inte alla dessa sevärdheter? Inte heller går jag igång på att ta mig dit ”Vänner” spelades in, titta in på stället i hörnet i ”Seinfeld” och eller kolla på de lyxiga barerna i ”Sex in the city”. Ja, jag är lite tråkig, men tack och lov så blev det inte aktuellt med ett NY-besök det här året heller.

Men en drömresa till Kenya med safari är ju deppigt att inte kunna göra pga av Coronan, eller? Jag har faktiskt varit i Kenya en gång och sett elefanter och lejon. Det var mäktigt. Men det jag kommer ihåg mest och tydligast är ju att jag förstås blev magsjuk. Jag lyckades hålla mig hela safarin, men med ständig oro att behöva hoppa av jeepen och ner bland buskarna, och riskera att, mitt i tömningen, sitta öga mot öga med geparden. Och visst är det väl konstigt att man kan hålla sig flera timmar, men när hemtoaletten är inom tio meter så går det inte längre. Det är en väldigt otrevlig upplevelse när man tappar kontrollen och byxorna fylls av något varmt och mjukt. Ja, den kan förta glädjen av alla vackra giraffer och gaseller i Östafrika. Så var inte ledsen att du inte kommer på safari. Borås Djurpark är riktigt mysigt. Och har många bra toaletter.

Tack Coronan, för att du omöjliggör liknande moraliskt förfall för andra.

Staffan Skarrie

Många lockas också av en resa till Japan. Människorna ska vara så vänliga och trots att man ingenting begriper så ska det vara en så fin upplevelse att komma dit. Men ärligt talat, är det inte lite fjantigt med teceremonier med bugningar och upphällningsritualer, där man ska hitta sin inre frid. Och är det inte lite stelt med pretentiösa spaupplevelser, där man häller olika varmt vatten på sig från olika bunkar. Nej, var glad för att du inte släpps in i Japan på ett tag.

Visst saknar man ju en långhelg till England med en fotbollsmatch på lördagseftermiddagen. Tänk, dessa hängivna supportrar, denna stämning, sången och pubarna. Jag har ett favoritlag, Crewe Alexandra, som härjar i de lägre divisionerna. En kall vårdag i april hade jag lurat med mig några kamrater till Crewe. Vi skulle uppleva den engelska fotbollskulturen. Den legendariska klubben Nottingham Forest var på besök. Efter fish and chips på den lokala puben bänkade vi oss i god tid för att uppleva stämningen på läktaren. Men det fanns ingen där timmen före avspark. Inte 30 minuter före heller. Tio i fyra kom publiken, tyst och stillsamt och satte de sig. Inga banderoller, inga sånger, inga bengaler och inga hatramsor. Inga buanden när Nottingham gjorde mål. Mjuka applåder från vantarna när Crewe rullade in kvitteringen. Efter nittio minuter gick man hem. Min dröm om fotbolls-England gick i kras. Var därför tacksam för att Coronan hindrar dig, så att du kan få behålla dina drömmar ett tag till.

Kanske har du också lockats av att besöka Vatikanmuséet i Rom? Du ska bara veta om den kilometerlånga kön. Om du har problem med åderbråck så kommer de att explodera under timmarna av stillastående. Lider du av lätt klaustrofobi så kommer den trånga kön att göra det svårt att andas. Och har du den minsta tendens att ljuga för att skaffa dig fördelar så kommer hela ditt moraliska värdesystem att falla sönder. När vi stod där i kön en varm vårdag lät jag min fru utstöta konstiga läten och lyckades lite osynligt hjälpa henne över i den korta handikappkön som löpte parallellt precis innan ingången. Jag tror också att jag själv fick en släng av en halvsidig spasticitet, vilken på ett effektivt sätt tog oss in i muséet på nolltid. Nej, tack Coronan, för att du omöjliggör liknande moraliskt förfall för andra.

Så gläds över det svenska sommarljuset, njut av det svala vattnet, passa på att köpa ett tufft regnställ och släpp fram tacksamheten till Coronan att du faktiskt slipper utsätta dig för en massa onödiga resmål. Glad sommar!

Staffan Skarrie är enhetschef för fysioterapin på Mölndals sjukhus och krönikör i Sahlgrenskaliv.

Detta är en krönika, åsikter och ställningstanden i texten är skribentens egna.