Samarbete kortar väntan och ökar trygghet – sjukhusdirektören besöker barnakuten

– Vet du var du är någonstans? Kan du röra på fötterna? Känner du när jag tar här?

Randande ST-läkare Samuel Ramsälvs röst är lugn samtidigt som han metodiskt undersöker det barn i skolåldern som nyss kom in med ambulans efter en olycklig vurpa i pulkabacken.

Han och kollegorna i akutrummet går igenom patienten enligt förutbestämd rutin, alla har sin roll. Undersköterskan Alexander Börjesson går med en dricka till mamman som sitter en bit ifrån. Med en hand på hennes rygg sätter han sig på huk och förklarar vad som händer.

– Omtanken om hela familjen är väldigt tydlig. Här skapar man trygghet med stor professionalism och värme, säger sjukhusdirektör Boubou Hallberg, som den här kvällen går med i verksamheten.

Akuten vid Drottning Silvias barnsjukhus är norra Europas största barnakut. Den tar emot 60 000 barn om året och ger akutsjukvård inom alla specialiteter.

– Spännvidden utmärker sig verkligen här. Här finns kompetensen att ta hand om alla; från spädbarn till tonåringar, som behöver olika typer av omhändertagande, säger han.

Specialistläkare och sektionschef Hannah Sjöstedt håller med:

– Vår bredd är vår spetskompetens.

Att korta tiden till vård har varit ett stort fokus för mottagningen de senaste åren. För nio av tio patienter uppfylls målet om att det högst ska ta fyra timmar innan man går vidare till avdelning, hänvisas till annan vårdnivå eller hem.

En stor anledning till det är det triagesystem, alltså sätt att prioritera patienter, som mottagningen själv utvecklat och forskat på. Det har resulterat i markant kortare väntetid för alla – särskilt för de svårast sjuka.

Systemet är nu implementerat i hela Västra Götalandsregionen och fler universitetssjukhus har visat intresse, liksom sjukhus i Finland, berättar Hannah Sjöstedt.

Boubou Hallberg går tillsammans med barnsjuksköterskan Karolina Lausten-Thomsen som ikväll är samordnare i triagen. Dags att titta på en femveckors bebis, som i några dygn varit väldigt ledsen. Det skulle kunna vara urinvägsinfektion eller öroninflammation. 

– Hur har hon ammat? Och kissat? frågar Boubou Hallberg mamman samtidigt som barnets temp mäts.

Ingen feber. Syresättning och puls är bra. Urinprovet utesluter urinvägsinfektion. 

Med sin rosa Hello Kitty-penna antecknar Karolina Lausten-Thomsen i akutjournalen vitalparametrarna som är kopplade till ett poängsystem. Detta är en del i vad som avgör hur högt patienten ska prioriteras. Barnet är sedan färdigtriagerat och redo för läkare. 

Karolina Lausten-Thomsen har varit på barnakuten i drygt tio år. Under en paus står hon i korridoren med Anna Hilmersson, ledningsansvarig sjuksköterska. Boubou Hallberg undrar hur de har det på jobbet – just nu. 

– Jag kan inte tänka mig att jobba någon annanstans. Med de här snabba mötena, olika varje dag, vet man aldrig hur dagen ser ut, säger Karolina Lausten-Thomsen.

– Det är magiskt här. Man jobbar tätt, det är högt i tak, vi växlar mellan olika roller och positioner, så det blir aldrig långtråkigt, säger Anna Hilmersson.

Undersköterskan Alexander Börjesson kommer förbi, han är inne på sitt sjätte år.  

– Jag kom hit dagen efter studenten.

– Mycket med barn handlar om att få dem att förstå varför vi behöver göra saker. Och att säga det på ett positivt sätt, fast det kan vara jobbiga saker. Och att vi inte skrämmer dem. För sådant kan hänga kvar för dem, i vårdkontakter senare i livet, säger han.  

Intresset för att arbeta på barnakuten har bland läkare ökat senaste åren både bland specialister i barn- och ungdomsmedicin och akutsjukvård. När det gäller sjuksköterskor och undersköterskor är det många som söker de lediga tjänsterna, enligt verksamhetschef Joanna Pestalozzi.

– Det är en utvecklande arbetsmiljö. Man lär sig mycket tack vare vår stora bredd, våra stora volymer och den variation som erbjuds, säger Hannah Sjöstedt.

Vägg i vägg med barnakuten ligger Akut korttidsavdelning barn. En ettåring rusar glatt fram i korridoren. Mamman en bit bakom försöker säga att det kanske borde vara läggdags. Klockan är ju närmare åtta.

Avdelningen tar emot sjuka eller skadade barn som inte behöver stanna på sjukhus så länge. Hit kommer man exempelvis efter besöket på akuten, här tas även barn emot från kirurgen och ortopeden.  

På expeditionen visar sektionsledare och sjuksköterska Therese Uusvoog hur de nyss infört det nya digitala schemasystemet Tessa, som på sikt ska implementeras i hela Västra Götalandsregionen. Boubou Hallberg undrar intresserat hur det fungerar och får höra att det bland annat är mer översiktligt än tidigare.

Tillbaka på barnakuten har ett av kvällens två team samlats för en snabb genomgång av status för samtliga patienter. När de planerar åtgärder och lägger upp planer bidrar alla med sina erfarenheter.  

– Det som genomsyrar hela vårt arbetssätt är att man arbetar i team där allas röst och bedömning väger lika tungt oavsett profession. Alla bidrar med sin del till helhetsbedömningen av barnen och alla är lika viktiga för att kunna behandla barnen korrekt, säger Hannah Sjöstedt.

Läs mer: Ökad användning av VR på sjukhuset – över 80 procent nöjda patienter på barnakuten
Läs mer: Plåster – sjukhusets sidor för barn