Samarbete för de yngsta patienternas säkerhet och medarbetarnas trygghet 

– Barn är inte små vuxna. Att vårda barn kräver särskilda kunskaper om deras utveckling i olika åldrar och även medicinskt behövs en helt annan kunskapsbank, säger Johnna Sahlsten Schölin, vårdenhetsöverläkare på verksamhetsområde Plastikkirurgi.

Hon är sammankallande i den verksamhetsövergripande barngrupp som sedan några år fokuserar på patientsäkerheten för barn på Sahlgrenskatomten.

Världshälsoorganisationen, WHO, har fastslagit den 17 september som en återkommande internationell patientsäkerhetsdag. I år är temat “Säker vård för varje nyfödd och varje barn”. Angeläget, anser Johnna Sahlsten Schölin. 

– Jag skulle säga att patientsäkerhet av många anledningar är extra viktig för barn, som inte kan föra sin egen talan, säger hon.

Tusen barn opereras på Sahlgrenskatomten

Trampbilarna som rullar över golvet bryter det annars rådande lugnet på avdelning 27.  Det går att få upp farten ordentligt i den långa korridoren på plan sju i Sahlgrenska sjukhusets huvudbyggnad på Blå stråket. 

– Oj, vad det går undan här, säger Johnna Sahlsten Schölin och tar ett kliv åt sidan för att inte bli påkörd av två barn som dundrar fram. Många blivande patienter är på avdelningen några dagar innan operationen, för att bekanta sig med miljön. 

Varje år opereras drygt 8000 barn under 18 år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Ungefär var fjärde operation utförs utanför Drottning Silvias barnsjukhus, det vill säga på Sahlgrenskas, Östras och Mölndals tomter, på Högsbo närsjukhus och på så kallade externa salar.

På Sahlgrenskatomten opereras omkring 1 000 barn om året, inom de flesta verksamheter och på samtliga operationsavdelningar. De flesta vårdas på avdelning 27, en renodlad barnavdelning som funnits där, i Plastikkirurgins regi, sedan 1950-talet.

När barnkonventionen blev lag för snart sex år sedan gjordes en utredning som ledde till beslutet att en mer verksamhetsövergripande barnavdelning på tomten behövdes. Även om de flesta barnen fortfarande hör till plastikkirurgin vårdar den patienter från många av de verksamhetsområden på tomten som behandlar barn.

Lättare att identifiera brister  

Inför att avdelningen skulle ta emot fler barn och med det också att fler medarbetare i olika verksamheter skulle möta barn, inrättades en grupp bestående av medarbetare från olika områden på sjukhuset. Förutom från plastikkirurgin och avdelning 27, exempelvis medarbetare från AnOpIva, uppvak och CIVA. Där ingår också psykolog, representant för lekterapin och teamet för sjukvårdsrädda barn.

Den 20 personer stora gruppen träffas regelbundet för att diskutera aktuella frågor och områden att utveckla.

– Det har till exempel lett till att vi infört multidisciplinära fallkonferenser inför att vi ska göra avancerade ingrepp, där alla som kommer att träffa barnet medverkar. Vårt arbete flyter mer effektivt mellan de olika verksamheterna. Det är också lättare att identifiera brister, då vi har ett forum för det, där vi kan åtgärda och öka patientsäkerheten, säger Johnna Sahlsten Schölin.  

Erfarenheter hämtas också från kollegor på Drottning Silvias barnsjukhus.

– Vi har regelbundna möten med barnkirurgin och vi föreläser också hos varandra. Och eftersom plastikkirurgins patienter ibland behandlas där och barn från Drottning Silvias barnsjukhus ibland vårdas hos oss på Sahlgrenskatomten sker utbyte och kunskapsöverföring naturligt, säger Johnna Sahlsten Schölin. 

Gruppen har ökat förståelse och arbetsglädje

Vid sidan av barnens patientsäkerhet handlar det också om att göra medarbetare, som vanligtvis möter vuxna patienter, mer trygga i att vårda barn. 

– Många kan vara lite rädda för att börja jobba med barn. De är rädda att göra fel, säger Anita Wold Gustafsson.

Hon är IVA-sköterska och barnansvarig på uppvaksavdelningen 95, där fem platser finns avskilda, vikta för barn. Till den Pippi Långstrump-dekorerade platsen direkt innanför dörren rullas den sjätte patienten för dagen in från operation, en ettårig pojke.

 – Man måste ha en beredskap att veta hur barn generellt fungerar i olika åldrar. Det kan vara bra att veta att ett sexmånaders barn kan bli rädd för nya ansikten och höga röster och att på en treåring kan humöret svänga snabbt. Barn måste man följa och bemöta i olika åldrar, säger Anita Wold Gustafsson och ger exempel på fysiologiska skillnader såsom att andningsfrekvens och puls skiljer sig beroende på ålder, ju yngre barnet är ju högre andningsfrekvens och puls har barnet. 

Anita Wold Gustafsson är sedan starten en av de drivande deltagarna i barngruppen. 

– Vi vill ju ha ett samarbete för att göra en så bra vårdkedja som möjligt. Och vi är tacksamma för att den fungerat så bra som den gjort från det att vi startade gruppen.   

Johnna Sahlsten Schölin tillägger att barngruppen hjälpt till att öka förståelse för och kunskap om allas respektive enheter.

– Myter och förutfattade meningar om vård på respektive enhet släcks och ersätts med kunskap och samsyn. Det har lett fram till väldigt fint samarbete och ökat arbetsglädjen.  

Hur hoppas du att barngruppens arbete ska utvecklas framöver?

– Att vi systematiskt fortsätter jobba med förbättringsområden över verksamhetsgränser, fördjupar kunskapsläget och vården för alla barn på Sahlgrenska, säger Johnna Sahlsten Schölin.