21 november, 2022
Sahlgrenskaläkarens uppfinning dominerar fortfarande efter 65 år
På 1950-talet satt läkaren Tage Malmström på sitt rum på Kvinnokliniken på Sahlgrenska sjukhuset och funderade på hur han kunde göra förlossningarna säkrare. Resultatet blev sugklockan, en uppfinning som idag används över hela världen när barn behöver lite hjälp på traven för att födas.
– Hans barn har berättat att han kunde komma hem med stora röda märken på flinten. Då hade han testat sugklockan på sig själv, säger Robert Wallsson, museipedagog på Medicinhistoriska museet.
Medicinhistoriska museet tillhör Sahlgrenska Universitetssjukhuset och ligger centralt i Göteborg. När den här artikeln publiceras är museet stängt för renovering, det öppnar igen våren 2023. Men det hindrar inte VGRfokus från att dyka ner i museets gömmor för att ta en titt på sugklockan.
– Den är ett hjälpmedel vid slutfasen av en förlossning för att få ut barnet och att undvika akut kejsarsnitt, säger Robert Wallsson.
Rätt kraft viktigt
Sugklockan sugs fast på fostrets huvud och gör att vårdpersonalen kan hjälpa till att dra ut fostret. En viktig del i arbetet med sugklockan var att få den att fästa på barnets skalp med rätt kraft. Inte så lite att den släppte, men inte heller med så stor kraft att det skadade barnet.
I arbetet använde sig Malmström av den sortens ballonger som finns bevarade på Medicinhistoriska museet tillsammans med ballongpumparna. Idén kom redan på mitten av 1800-talet men det var Tage Malmström som fick idén att fungera.
Läkartidningen skriver i en artikel: ”Det som fick Tage Malmström att lyckas med sin konstruktion av en fungerande sugkopp var hans sällsynta förmåga att kombinera sina medicinska kunskaper med gedigen maskinteknisk kunskap och ett yrkesöverskridande samarbete. Han arbetade under flera år tillsammans med professor Bengt Jacobsson, expert på maskinteknik vid Chalmers, samt en sjöingenjör vid konstruktionen av sugklockan. Sugkoppen fick en klockform med en lätt inåtböjd kant som förmår fostersvulsten att fästa och sitta kvar trots att en kraftfull dragning sker under värken.”
– Det här var väl hans största framgång (som uppfinnare), säger Robert Wallsson. Den här modellen är den första fungerande sugklockemodellen som användes vid förlossningar i större utsträckning. Alla sugklockor som används idag är baserade på den här modellen och den här modellen används fortfarande.
Erkännandet dröjde
Läkartidningen berättar dock om hur Tage Malmström hade svårt att få uppskattning och erkännande för sin uppfinning på 50-talet. På den tiden var användandet av en förlossningstång den rådande metoden vid svåra förlossningar. Så småningom fick dock Tage Malström erkännande för sitt arbete.
Läkartidningen skriver: ”1973 utnämndes han till hedersledamot av Göteborgs läkaresällskap. 1983 tilldelades han professors titel samt erhöll ett stipendium av Styrelsen för teknisk utveckling.
1994 kom kanske det största erkännandet då den internationella gynekologiföreningen (FIGO) firade sitt 40-årsjubileum och tilldelade Tage Malmström sin främsta utmärkelse för sugklockans globala betydelse.
Året därpå, 1995, gick professor Malmström bort vid 84 års ålder.”
VGRfokus
Video: Jose Lagunas Vargas, Andreas Kron
vgrfokus@vgregion.se