2 oktober, 2026
Sahlgrenska Universitetssjukhusets resultat efter sommaren: Bästa på tio år
Tillgängligheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ökar – samtidigt har sjukhuset det bästa ekonomiska resultatet i augusti på tio år.
Man får backa tio år tillbaka för att hitta en lika bra ekonomi i augusti – samtidigt ökar tillgängligheten för patienterna. Ett av många exempel på en verksamhet som kortat köerna rejält under året är Logopedimottagning barn och ungdom. Foto: Johanna Ewald St Michaels.
Det ekonomiska resultatet för Sahlgrenska Universitetssjukhuset till och med augusti hamnade på minus 106,9 miljoner kronor. Det är det minsta avvikelsen sedan 2016, då avvikelsen var drygt 91 miljoner kronor för samma period.
Förklaringen handlar i stora drag om att sjukhuset lyckats hålla uppe intäkterna för utförd vård och vårdproduktion. Samtidigt har kostnadsnivån hållits på en låg nivå. Det indikerar att den totala produktiviteten och effektiviteten förbättrats.
− Delårsresultatet per augusti månad är sjukhusets bästa på tio år. Vi på väg mot ekonomisk balans och tar samtidigt hand om fler patienter. Framgångsfaktorerna är samarbete, tillit, innovationskraft och medarbetarnas engagemang, säger sjukhusdirektör Boubou Hallberg.
Samtidigt besöker fler patienter sjukhusets akutmottagningar och antalet remisser ökar. Dessutom ökar antalet utförda operationer inom flera verksamheter, exempelvis Ortopedi och Gynekologi.
Läs mer: Kortade köer på hela sjukhuset – 4 000 fler operationer på ett år | Sahlgrenskaliv
Kökortningsdagar med pensionerade logopeder
På Logopedimottagning barn och ungdom har köerna kortats drastiskt. Mottagningen vänder sig till patienter under 18 år med svårigheter kring kommunikation, språk och tal eller att äta och svälja.
I vintras kunde kötiden för barn som behöver logopedstöd vara uppemot tre år. Men efter en satsning i Västra götalandsregionen har nya logopedmottagningar, organiserade i primärvården, öppnat. Nu kan remiss både skickas till dessa mottagningar och till specialistvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I dagsläget är väntetiden nu som längst två år, men de börjar närma sig en väntetid under ett år.
Förutom regionens satsning har också verksamheten arbetat aktivt med att korta köerna. Bland annat genom så kallade kökortningsdagar där logopeder träffat de patienter som varit lägre prioriterade och inte haft så stort behov av insatser. Pensionerade logopeder har arbetat på timvikariat med att kontakta en stor del av de som väntat länge för att stämma av aktuellt behov, utbilda föräldrar och erbjuda annan vårdgivare i regionen.
− Nu ser vi att vi möter både färre uppgivna föräldrar och andra vårdgivare. Det är oerhört positivt och det har gått i ett rasande tempo, men vi är inte i mål än, säger Charlotte Stübner, enhetschef.
En av riskerna med att vänta för länge är att en del svårigheter hinner befästas. En del barn som egentligen är i behov av annan utredning och stöd, men inte först och främst en logoped, har tidigare ”fastnat” i kön i väntan på utredning innan eventuell vidareremittering.
− Vi har gjort ett jättejobb och lyckats hantera patienterna med enklare svårigheter som fått vänta längst. Då har vi börjat med ett telefonsamtal först för att veta mer om bakgrunden, sedan har de kommit på ett besök och då fått de råd och material som behövts för att fortsätta hemma, säger hon.
De remisser som Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar emot efter satsningen är framförallt de som kräver specialistvård. Exempelvis barn med komplexa behov, de som redan har många sjukhuskontakter och de med svårbehandlad talmotorisk störning. Eller patienter som vårdas på sjukhus och har behov av logoped.
Målet är nu att fortsätta beta av köerna – och samtidigt fokusera på de andra uppdrag som universitetssjukhuset har; forskning, utbildning och att hela tiden utveckla vården för patienten.
Sjukhuset i siffror
Cirka 11 600 patienter hade i augusti väntat längre än vårdgarantin på ett första besök. Det är omkring 6 600 färre än samma månad förra året och en minskning med 36 procent.
Antalet patienter som väntat länge på operation har minskat med cirka 50 procent på ett år, särskilt gruppen som väntat längre än ett år.
Sahlgrenska Universitetssjukhusets underskott är för augusti minus 107 miljoner kronor, motsvarande 0,7 procent av omsättningen. Prognosen för helåret är minus 220 miljoner kronor – en förbättring jämfört med den prognos som sjukhuset lämnade i början av året.
Siffrorna kommer från Sahlgrenska Universitetssjukhusets delårsrapport för augusti 2026 och jämför med motsvarande period föregående år.