24 juni, 2020
Så undersöks covid-patienternas lungor
På röntgen ser man tydligt hur covid-19 visar sig som gråvita stråk i tidigare friska lungor. Under pandemin har röntgensjuksköterskorna ibland fått springa ut och röntga på avdelningar 13 gånger per dag.
Till vänster: lungor på en patient med covid-19. Till höger: friska lungor. De skyiga förtätningarna på den vänstra bilden är inflammationer och vätska i lungblåsorna, som orsakas av viruset. Klumpen i mitten är hjärtat.
Varför undersöker man lungorna hos Covid-patienterna? Jo, för det är på röntgen man ser förändringarna. Elin Svensson, röntgenläkare på Sahlgrenska sjukhuset och tf sektionschef för ST-läkarna, beskriver vad hon ser på bilderna:
– Det är som skyiga förtätningar, symmetriska i båda lungorna, som beror på inflammationer och vätska i alveolerna, lungblåsorna. Att se de här förtätningarna kan räcka för att väcka misstanke om covid-19, säger hon.
Under pandemin har röntgenpersonalen med andra ord haft fullt upp. Sahlgrenska Universitetssjukhusets röntgenavdelningar finns på både Östra, Mölndal och Sahlgrenska – men alla har lite olika inriktning. På Östra sjukhuset är röntgenpersonalen van vid att undersöka infektionspatienter. Tur det – för ganska snart efter att covid-19 kom till Sverige kretsade radiologins vardag kring viruset.
I början av utbrottet utfördes de flesta röntgenundersökningarna direkt på vårdavdelningarna, speciellt på de olika IVA-avdelningarna på Östra. Då var inflödet av patienter på röntgen inte så stort, men ju längre tiden gått har patientflödena ökat, både polikliniska, inneliggande och akuta.
– Vi har arbetat mycket med att separera flödena på själva röntgenavdelningen för att undvika smitta då vi både har smittade patienter och infektionskänsliga patienter dagligen. Därför har vi renodlat och låtit en del av labben vara ”rena” medan vi vikt andra labb helt åt covid-19-patienter. Vi har också fått göra om i väntrummen, sätta upp skyltar, ha extra distans mellan sittplatserna med mera, säger Maria Lindh Hillberg, vårdenhetschef på radiologi Östra.
Upp till 13 ”spring” per dag
Normalt på Östra går röntgensjuksköterskorna på ca 2-4 spring per dag. Spring innebär att man tar med sig röntgenutrustning och utför röntgenundersökningen på vårdavdelningarna. I takt med att inläggningarna för covid-19 ökat har antalet spring blivit många gånger fler, ibland upp till 13 per dag. Tidigare tog en undersökning runt 10 minuter. Nu, med all skyddsutrustning kan de ta upp till 40 minuter, ibland mer.
– En utmaning för vår personal är då man röntgar patienterna på deras ”hemmaavdelning”. Alla avdelningar har tolkat riktlinjerna på olika sätt när det gäller personlig skyddsutrustning och vi får ta seden dit vi kommer. Det kan skapa viss osäkerhet ibland för vår personal. Ibland gäller full utrustning med tossor, ibland med mössa, vissa gånger munskydd, andra andningsmask med ventil. Med tiden har vi skapat många nya lokala rutiner som personalen tillsammans med oss chefer tagit fram. Sen en tid tillbaka har all personal på Röntgen Östra personliga visir som alltid ska bäras vid nära patientarbete. Detta känns tryggt både för personalen och för patienterna, säger Maria Lindh Hillberg.
Förändringar kan upptäckas av en slump
Helt och hållet har det inte gått att hålla smittan borta. Precis som resten av sjukhuset har radiologin brottats med sjuk- och vabbfrånvaro. Trots att vissa flöden vikts åt covid-misstänkta och -bekräftade har oväntade fall dykt upp.
– I en del fall har vi till exempel gjort skiktröntgen på patienter med misstänkt njursten. Då får man med lite av lungorna på bilden och där har vi sett tydliga tecken på covid-19. Trots att patienten inte haft några som helst symtom, säger Elin Svensson.
Då har det blivit ännu tydligare än vanligt vilken viktig roll radiologin spelar i vården.
– Röntgen är som spindeln i nätet. Sjukhuset är väldigt beroende av en radiologi som fungerar bra. Röntgen glöms ibland bort i sjukhusets planering och flöden, men vi är inblandade i så otroligt mycket, säger Maria Lindh Hillberg.
Maria Lindh Hillberg är imponerad av medarbetarna som verkligen ställt upp, tagit extrapass och jobbat på under helt nya förhållanden. Hon tror också att sjukvården lärt sig mycket av pandemin.
– Jag tänker på andra infektioner vi brukar ha under vinter och vår – calici och influensa. Vi har knappt haft några fall alls. Visst, folk träffar inte varandra som förr, men jag tror att det också har att göra med att vi blivit otroligt bra på att följa de basala hygienrutinerna. Alla är mer noggranna och det hoppas jag vi kommer hålla i.