27 maj, 2021
Så klarade Sahlgrenska Universitetssjukhuset pandemins första våg
En analys har gjorts av Sahlgrenska Universitetssjukhusets krisorganisation under vårens förstärkningsläge. Arbetet leddes av Jan Andersson, infektionsläkare, professor emeritus och tidigare FOU-direktör i Region Stockholm. Nu är resultatet klart, och Jan Andersson kan berätta om både landvinningar och lärdomar.
Arkivbild: Paul Björkman.
Analysen av förstärkningsläget har gjorts i flera steg. Jan Andersson började med att ta del av de beslut som fattades av Gemensam Särskild Sjukvårdsledning, (G-SSL), under våren. Vad var motiven och vad fick besluten för konsekvenser? I nästa steg intervjuades nyckelpersoner i verksamheterna och fackliga representanter. Statistik från vården gicks också igenom. Sista steget har varit själva analysen: vad fungerade bra, vad var viktigt, vad fungerade mindre bra? Och förstås förslag på förbättringar.
– Jag har velat ta fram en användbar rapport som Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan utgå från i sitt arbete framåt, där verksamhetsperspektivet på hur förstärkningsläget fungerade blir tydligt, säger Jan Andersson som själv ägnat sig åt klinisk virusforskning i 35 år.
Det övergripande budskapet från analysen är att sjukhuset lyckades med de mål som G-SSL satte upp: att ge covidpatienter och övriga patienter adekvat vård efter behov, samt att minimera smittspridning bland patienter och medarbetare.
– Sådana här mål är svåra att mäta det exakta utfallet av, men det står klart att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har löst uppgiften på ett kvalitativt mycket bra sätt.
Enligt analysen har Sahlgrenska Universitetssjukhuset en grundstruktur som gör att man klarar av plötsliga påfrestningar och omställningar.
– Sjukhuset har dels en organisatorisk struktur, dels en fysisk uppdelning på tre tomter som gör att man kan prioritera om och särskilja verksamheter, säger Jan Andersson som också vill betona den prehospitala vårdens viktiga roll.
– Till skillnad från hur det ser ut i Stockholm så ingår det prehospitala flödet i SU:s organisation och kunde direkt göra stor skillnad när man behövde ställa om.
Analysen lyfter även en välfungerande samverkan med övriga sjukhus i regionen när det gällde att fördela IVA-resurser samt skyddsutrustning, materiel och apparatur. Ett sedan tidigare upparbetat system för samverkan med omsorgen i kommunerna var också en styrka.
”Att över 2 000 medarbetare omskolades och bidrog till en högkvalitativ covidsjukvård och uthållighet i pandemin. Det imponerade kolossalt på mig.”
Analysen pekar även på saker som kan bli bättre, som möjligheten att kommunicera med all vårdpersonal på ett integritetssäkert sätt och tillgång till ett beredskaps- och omsättningslager.
– Sedan tycker jag inte att sjukhuset verkar ha den mest moderna mikrobiologin, jag pekar i rapporten på faktorer som lokal- och IT-lösningar och mycket manuell hantering. Det är även en stor utmaning att ha tillräcklig hög kapacitet för denna typ av behov. Det medför svårigheter vad gäller storskalig testning av smittämnen, vilket är viktigt för att förstå smittspridning, snabbt kunna sätta in preventionsåtgärder och mäta effekten av nya behandlingar, säger Jan Andersson.
Slutanalysen skickar även med frågan om hur väl förberett sjukhuset är för luftburna smittor – en fråga inte bara för SU, utan för alla landets sjukhus. Borde enheten för Vårdhygien ha haft en mer central roll? En utveckling av beredskapsplanen där större hänsyn tas till uthållighet behövs och Jan Andersson konstaterar också att facklig samverkan är viktig.
Var det någonting i resultatet som förvånade dig, eller stack ut lite extra?
– Sättet som man ställde om sjukhuset på, att man satte upp triageringstält och hindrade invånare och patienter att röra sig fritt, det förvånande mig att man kunde göra det så blixtsnabbt på tre stora tomter med många byggnader. Och att över 2 000 medarbetare omskolades och bidrog till en högkvalitativ covidsjukvård och uthållighet i pandemin. Det imponerade kolossalt på mig.
Arbetet med analysen påbörjades mitt i den andra vågen, och avslutades mitt i den tredje. Något som inte är önskvärt – men i detta fall nödvändigt.
– Normalt sett gör man sådana här typer av analyser när en pandemi är över, men covid-19 kan vi tyvärr inte vänta ut. Vi behöver analysera och dra lärdomar samtidigt som vi bekämpar sjukdomen, säger Jan Andersson.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset befinner sig nu i en tredje våg, hur ser du på det?
– Med en stor ödmjukhet inför att personalen redan i första och andra vågen uppvisade en fantastisk omställningsförmåga och gjorde betydande insatser.
Fakta
Analysen behandlar Sahlgrenska Universitetssjukhusets arbete och krisorganisation under förstärkningsläget 17 mars till 11 juni 2020.
Uppdragsbeställare är Göran Matejka, biträdande sjukhusdirektör och ansvarig för krisberedskap. Projektledare är Marie Lindh, verksamhetschef Analys- och projektenheten.
Analysen omfattar flera områden, däribland ledning och styrning, prognosarbete, materiel, lokaler, tillgång till utrustning, provtagning, arbetsmiljö, bemanning samt kommunikation.